Återigen - datorn är ingen barnvakt...

Riskerna att stöta på konstigheter på internet tas med jämna mellanrum upp. Själv har jag varit uppkopplad så länge som det varit möjligt. Det börjar väl bli drygt 15 år nu. Jag har bara en gång råkat ut för något som för mig var pinsamt. Det var när jag skulle använda söksidan hotbot och skrev hotbut i stället. EN GÅNG på mer än 15 år!  Då är jag inte en bara-i-bland-uppkopplad, utan en som är uppkopplad i princip under min vakna tid. Jo då jag gör annat också förstås, men datorn är en naturlig utväxt av livet som sådant.

Nu vill jag inte påstå att det inte finns allehanda märkliga ting och personer på internet. Det gör det naturligtvis, där som på alla andra ställen, de fula gubbarna och tanterna som det väl mest handlar om. De som gör saker som barn inte ska se, porrfilmer och skräckscenarios. Visst är det så att man som äldre kan välja vad man gör på ett annat sätt, för man har kunskaperna at undvika. Säkerheten växer med åren som sagt man vet vad man gör.

En viktige aspekt på internet och datorer är att barn inte ska ha dem som barnvakt. Det gäller för de vuxna att skydda sina barn även här. Om man lever i vissheten att allt blir bra bara man lagstiftar om innehållet så lever man i det blå. Det är när det händer som föräldrarna eller andra vuxna ska finnas där i närheten och förklara. Barn mår inte heller bra av att se filmer som Motorsågsmassakern och ändå har de sett både den och andra liknande på TV tidigare. Idag är det datorn som erbjuder både det ena och det andra.

Föräldrar/vuxna måste vara närvarande när ungarna sitter vid sina datorer. Kanske att vi ska rannsaka oss också, vem tycker att det är mest otäckt. Vi eller ungarna? Man får lära ungarna vad det handlar om och inte låta dem ta allt ansvar själva. Alla barn borde ha trygga vuxna omkring sig, duger inte föräldrarna så får andra ta vid.

Det är inte internet som är farligt i sig, det är vi vuxna som inte är närvarande som ska klandras. Vi låter mobbning i skolorna ske, vi finns för lite till för barnen. Det går inte att köpa den närvaron eller lagstifta om den, den måste komma inifrån oss själva. Vuxna är inte barn och barn är inte vuxna. Det är den relationen vi behöver fundera kring. Internet ger såna oerhörda möjligheter för oss att vi måste lägga krutet där istället för att tro att vi ska stoppa upp detaljer. Alla måste lära sig hantera livet. Det är minst lika otäckt för barn att läsa löpsedlar. Den ena hemska händelsen efter den andra kastas upp i ansiktet på oss med stora rubriker hela tiden. Det är naturligt att vi vill skydda oss mot det. Men vi får se upp så att vi inte missar skogen för alla träd.

(SvD)

Uppdatering: I dag skriver Aftonbladet om en film som visades på TV men nu inte får visas på nätet för att den är så otäck. Vilken dubbelmoral. Precis som om ungarna har mer sällskap framför TVn än framför datorn. Vi vuxna måste visa barnen var vägen svänger inte bara räta ut den. Tiderna förändras och jag minns än idag skräcken för främmande män med bil som på Fredsgatan i Sundbyberg öppnade bakluckan och ville att vi 12-åringar skulle prova BH:ar. Aldrig prata med främmande personer fick vi lära oss då.
Läs även andra bloggares åsikter om internet, barn, grooming, våld, politik, föräldraansvar