torsdag 1 juli 2010

Beteendevetenskapen in i politiken...

En av mina starkaste drivkrafter och käpphästar är beteendevetenskapens betydelse i politiken. Det satsas mest på den instrumentella beskrivningen av hur något är, då studerat på historiska siffror. Sen har var disciplin sin egen vokabulär. Det är ekonomiska termer och det är juridiska, det är avgränsningar och byråkrati. Det är en himla massa siffror helt enkelt.

Var kommer människans flytande tankar och beteenden och känslor in i det där? Det har jag ofta undrat och är också en stark anledning till varför jag håller på och framhåller vikten av människan i politiken. Inte hur allt ska siffernissas. Visserligen kan man tycka att det är att tala för döva öron ibland men det är alltid för tidigt att ge upp när man tror starkt på sak. Det enklaste är förstås att lägga sig ner, hålla med eller ge upp. Men no no. Inte min stil. Det är klart att saker och ting måste diskuteras.

Vad tycker ungdomarna, det kan man bara komma fram till genom att studera hur de beter sig inte bara genom att fråga dem en massa saker utifrån frågor som man själv vill ha svar på. Som vad tycker du om arbetslösheten, bra eller dåligt. Dåligt säger dom. Så är den frågan besvarad. Det är dåligt. Men om man skulle ta rätt på hur de gör skulle insikterna bli annorlunda? Antroplogerna Katarina Graffman och Ida Hult är helt inne på den här linjen - läs om dem i en artikel i Sydsvenskan från 2007. De tycker som jag - vi som är beteendevetarna måste få större utrymme i samhället. Annars blir det lätt fel.

Ungdomar använder internet på ett sätt som vuxna inte gör, de använder tekniken och känner inte ens till alla de begränsningar som finns i form av upphovsrättslagar och andra inskränkningar i användande som gäller. De kopierar, de skickar filer, de hjälper varandra, de lyssnar på musik, de läser, de söker information, de sköter administration osv osv... Detta görs med en självklarhet som många inte verkar förstå.

Istället lyssnar man helt enkelt på experter som också har en enögd syn och känner sig hotade på samma sätt som de alltid gjort. När Ipred infördes så sa en av våra högre politiker ungefär så här - "vi vuxna måste gå in och agera". Detta gjordes då utifrån ett tämligen enögt perspektiv enligt min uppfattning. Hade man lagt sig vinn om att försöka förstå vilken utveckling som pågår i omgivningen och inte bara försökt hålla kvar det gamla så hade kanske inställningen till politiken och regeringen sett helt annorlunda ut. Från ungdomarnas perspektiv. De hade inte blivit förbannade som dom blev nu. Unga människor är intresserade av politik och de vill påverka och de har verktyg för att göra det. Det kallas internet... Ska bli spännande att se om det blir samma sak som i EU-valet. Många fnös åt internetkämparna i PP men de fick två mandat i Parlamentet trots allt.

Det har hänt saker i samhället som inte går att mäta på vanligt traditionellt sätt om man inte är väldigt fyrkantig förstås och klämmer in det i det gamla ändå. Men blir det rätt? Dock tar förändringar tid, det vet man i alla fall.

Barn ritar inte med kritor längre de kör i datorn direkt och lägger ut dem på internet direkt . Eller som småkillarna i Rwanda som upptäckt att det finns ett snabbt nätverk och sitter där glatt och kör internet. Inte funderar dom över lagar och regler, de upptäcker världen. Det är som sagt lite mer beteendevetenskap som behövs, lite varstans.  Varför väljer unga de rödgröna i valet? Man kan undra över det. Det är 500.000 ungdomar som väljer för första gången och de vill ha tryggt familjeliv och bra jobb och bryr sig om miljön. Nu gäller det att ta reda på vad de olika begreppen har för mening och innebörd för dom. Intebara kvantitativt mäta dem mot varandra. Det är just meningen som är det väsentliga. Ebbe behövs inte idag skriver Niklas F och funderar vidare i banor över vad som triggar de unga, eller snarare inte gör det. Gunnar Hökmark funderar över hur vi ska övertyga ungdomar om att vi bygger för framtiden, för en vidare värld. Det ärintressant det också. Såg nyligen i någon tidning om att ungdomar gärna flyttar dit jobben finns. De är inte alls så låsta vid sina hemorter som det ibland görs gällande. Vi har för mycket förutfattade meningar om allting och bredvid står ungdomarna och fattar inget alls.

Aftonbladet SVD


(intressant)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

2 kommentarer:

Christina Linnea sa...

Förstår vad du menar när du pratar om beteendevetare, men det kan bli lite för trångt. Jag är statsvetare som intresserat mig särskilt för gråzonen mellan statsvetenskap, psykologi, ekonomi och etik. Det jag tror är det viktiga är att utgångsperspektivet är människan...

Mary X Jensen sa...

Christina Linnea - det kan du ha rätt i, det kan bli snävt. Det är människan som borde vara utgångsläget. Vi får vidga det hela.