fredag 13 augusti 2010

Affischtime idag... höjda skatter...

Igår visade alliansen sina gemensamma affischer idag kom moderaterna och socialdemokraterna med sina. Självklart blir det diskussioner. Valet ska inte vinnas med humor säger Mona Sahlin och det kan man hålla med om. Hon säger "– Regeringen är mycket väl medveten om att valet kommer att förloras om den politik de fört de senaste fyra åren kommer att diskuteras ... (SvD)"

Jag är inte säker på att hon har rätt...

Vi satt här vi middagsbordet och läste den lilla broschyren Fakta för skattebetalare utgiven av Skattebetalarna. Där kan man bland annat se hur många procent i skatt man betalar vid olika lönelägen Från årslönen 131420 kronor där din totala skattekvot  är 53.7% upp till den högsta här angivna lönen på 788520 kronro där skattekvoten är hela 65,2%. Jag tycker att jag är solidarisk så det räcker säger min make och påpekar att socialdemokraterna vill höja de här skatteuttagen.

De allra flesta jobbar och de gillar att ha fått sänkta skatter, en del har fått en månadslön mer i plånboken. Man ska inte behöva skämmas för att man jobbar, oavsett vad man jobbar med. Man ska få behålla mycket av den lön man jobbar in. Det är inte orättvist att en person som jobbar mycket har möjlighet att få mer pengar i plånboken och det är inte orättvist att den som satsar stenhårt på en utbildning och anstränger sig mycket ska kunna tjäna mer än andra som värderar tillvaron på annat sätt. Det är helt enkelt olika.

Nu vill förvisso socialdemokraterna skapa fler ungdomsjobb och plockar fram jättehöga siffror för alla som är arbetslösa. Exakt hur man räknat framgår ej. Är studerande med exempelvis? Då blir det missvisande, för de söker inte jobb just nu. Man får kolla det där lite närmare. Siffror kan man göra lite vad man vill med, det vet nog de flesta. Det är självklart att hjärnan går på vid höga siffror, eller hur? Så är det alltid. Det är lite av spelet. Känslospel. Ska de unga kanske ta över bärplockarjobben?  LO skyller på regeringen för att bärplockarna har dåliga villkor. Det fixar säkert Wanja Wedin. Vi tar hand om er vi lovar att fixa jobb. Vi tar hand om er - ni får fisk  Ni känner igen  - Vad är bäst att ge folk fisk eller att lära dem fiska? Miljöpartiet vill ta bort RUT - det meddelas med bestämhet. Man talar om att skapa jobb men vill ta bort dem som skapats alltså. Får inte ihop det där riktigt. Det känns mest som man vill återställa allt till så som det var förr, men dte var inte helt komplett då heller.

Moderaternas kampanj manar framåt

Fredrik Reinfeldt ståtar på en av moderaternas affischer - Tillsammans gör vi Sverige till ett föregångsland. Jag gillar det där. För det handlar om delaktighet och visioner om ett bättre framåt på ett bra sätt. Alla hjälper till efter förmåga och det gör man genom att jobba. För att hjälpa de som behöver hjälp av samhället. Den gemensamma välfärden kan bara fixas av dem som jobbar, hur ska det annars gå till? De jobb som skapas i den offentliga sektorn är trots allt en rundgång av skattemedel. Många av dessa jobb är förstås nödvändiga men det är i den privata sektorn det skapas nya jobb som i sin tur ökar skatteintäkterna. Det är lätt att förstå. Det talas sällan om det i de socialdemokratiska lägren. Där är vinst usch och fy av någon anledning om man inte som hög politiker kan styra undan sina intäkter i egen firma för att slippa göra avdrag på pensionen. Det där är nog lite lika i alla läger så man ska inte ta för stora skutt. Men dock så sker det.

Att alliansen också satsar på gemensamma affischer och budskap känns också lovande. Partierna har lite olika inriktning trots allt och det innebär att det finns möjlighet att lägga sin röst där det känns bäst men ändå rösta på alliansen. Jag bestämde mig igår för att bli en moderat alliansare vilket innebär att jag kommer att tala för alla partier som ingår i den borgerliga alliansen. Man märker hur samtalet går vartefter. Huruvida (S)-gänget kommer att kunna gå fram med gemensam valplattform återstår att se. Det känns som om de ligger väl långt ifrån varandra i väsentliga frågor.

Hur har man råd med dessa kampanjer? Folkpartisten Carl B Hamilton har tagit fram siffror för hur mycket LO sponsrar socialdemokraterna och kommit fram till summan 630 miljoner! Han har frågat moderaterna hur mycket de får i stöd men ej fått svar. Detta är en ständig träta. Vad vi fick veta i går var dock att Alliansen satsar 20 miljoner på sin gemensamma kampanj och då efter antal mandat. Moderaterna betalar mest.
Jag tror och hoppas och kommer att jobba för att alliansen får sitta kvar.



Bloggarkompisarna: Den hälsosamme ekonomisten  får inte ihop S-logiken. Hamiltons blandning svarar på frågor om jobben, intressant. Tokmoderaten tar genast ansats i att göra humor med allvar av det hela.
Kent skriver att man msåte gå in i valrörelsen med ödmjukhet. Nåja tänker jag. En och annan käftsläng lär det i alla fall bli i alla fall mellana partierna, det hör ju också till valrörelser och man får se det med en viss distans också. Ödmjuhet ska man dock känna inför väljarna. Det är självklart.
.
DN  GP


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

8 kommentarer:

Monika Ringborg sa...

Det är en sak du och alliansen ofta glömmer bort och det gäller det du skriver här:

"De jobb som skapas i den offentliga sektorn är trots allt en rundgång av skattemedel. Många av dessa jobb är förstås nödvändiga men det är i den privata sektorn det skapas nya jobb som i sin tur ökar skatteintäkterna."

De jobb som skapas i den offentliga sektorn är ofta jobb som värnar om människan, kroppsligen och själsligen. Detta innebär att dessa jobb skapar friskare människor, som även om de inte skapar nya jobb, inte kostar mer än akut och under en övergångsperiod (för att vara krass).

Ju fler vuxna som finns inom skolan t.ex. desto fler kan man fånga upp som kan få ett drägligt liv. Och som kan jobba utan några större sjukperioder (för att vara krass återigen). Likaså om man stimulerar individens förmåga och lyssnar på dennes vilja till att utbilda sig. Då trivs individen och sjukperioderna blir inte långa. Det som kostar är långtidssjukskrivningarna och -långtidsarbetslösheten (som hotar att förlängas när man drar in på den offentliga sektorn)

Det där citat har jag hört till leda sen jag blev intresserad av politik, vid 11-års ålder. Och det är ett kortsiktigt sätt att se på det. Det ger inte pengar på stubben, men i förlängningen. DET var vad arbetarrörelsen förstod för många decennier sen. Friska och nöjda människor skapar välfärd och genom skattemedel och skapande av arbeten och ett fokus på den enskilda individen gynnar alla.

Antingen är borgerligheten grundlurad, tanklös eller också är den fullständigt medveten om allt detta, men har en människosyn som innebär att de heligt struntar i hur folk mår (för att vara taskig). De som inte orkar, skall heller inte ha något eller repareras så det kan återgå till sitt slavgöra. Men, det lyder under - snålheten bedrar visheten.

Och även om inte hela borgerligheten anser detta, så ser det i vilket fall ut i skillnaden mellan den politiska retoriken och det praktiska handlandet. Och det är i det sista man ser konsekvenserna. Alltfler sjuka, längre sjukperioder, fler som blir utslitna på grund av jobb de inte passar för, men är tvungna att ta.

Öka skattemedlen kan man göra genom att minska på kostnaderna. Och att dra in är inte alltid det som minskar på dem, utan det kan istället öka dem. Det har vi sett flera exempel på.

Så, summan av mitt resonemang är att både den privata arbetsmarknaden och den offentliga ökar skattemedlen, om det finns tillräckliga resurser förstås ... och inte drar in dem för att man tror att man spar något.

Monika Ringborg sa...

Blev ett fel...

Och det är ett kortsiktigt sätt att se på det. Det ger inte pengar på stubben, men i förlängningen.

... skall vara Det ger pengar på stubben, men inte i förlängningen.

Mary X Jensen sa...

Monica, all respekt. Men jag tror på människans inbyggda förmåga. Jag tror på människans vilja att skapa gott.

Jag anser inte att all verksamhet som sköts inom offentlig sektor nödvändigtsvis ska finnas där.

VAd gälelr att må bra så finsn det väl ändå en hel del forskning (jag kan inte referera direkt just nu till källa, men ska kolla upp det) som visar på tmänniskor inom offentlig förvaltning mår väl så dåligt och ofta är långtidsjukskrivna och liknande av olika psykosociala skäl som kan ha med jobbet att göra. Det kan gå år av mobbning och annan utsatthet utan att något händer. Rätt som det är klappar någon ihop. I ett privat företag har man inte råd att blunda utan måste vidta åtgärder fortare. Jag tror att det är bättre och mänskligare.

Monika Ringborg sa...

"Men jag tror på människans inbyggda förmåga. Jag tror på människans vilja att skapa gott."

Vet inte vad jag skall säga med tanke på att det mesta som alliansen numera beslutar om, inte tar tillvara på människans inbyggda förmåga. Om det inte är så att man bara ser en enda inbyggd förmåga, att vara till nytta för det dom som har makten anser vara det.

Vem vill inte tro på människans vilja att skapa gott, men i vilken värld stämmer detta. Då den viljan oftast slås ner mer eller mindre beroende av vilket system vi lever under.

Jag kan inte se att den nuvarande regeringens politik har detta som ledstjärna. Men jag tror att du har det.

Jag vill också göra gott, men många av alliansens beslut förhindrar mig numera att göra det. Vems vilja att göra gott är vi underordnade? När besluten skapar allt annat än gott. Men det beror på vad man ser som det goda.

Johan L sa...

Jag skulle vilja vända lite på dina åsikter om orättvisa...

Jag tycker på fullt allvar att den progressiva skatteskalan är bland det mest orättvisa som finns idag.

Varför ska folk som tjänar mer än snittet straffas (för att tyvärr använda sossarnas favorituttryck) med högre procentsats ? De betalar ju faktiskt redan mer pengar om vi hade haft en fast procentsats.
Den progressiva skatten kan bara benämnas med ett enda ord - avundsjuka!
Inget annat!

Det har varit förödande för detta land att vi har så små skillnader mellan hög och låginkomsttagare.
Det är ett direkt slag i ansiktet på de som faktiskt vill utbilda sig vidare och skapa sig en bättre tillvaro.
Förhoppningsvis är vi på väg mot ett bättre samhälle. Vi är på god väg, men vi får väl hoppas att Sahlin inte bromsar upp utvecklingen under nästa mandatperiod.

Monika Ringborg sa...

Johan,

Ja, om man tror att folk utbildar sig enbart för att få högre lön... kan jag hålla med dig. Min erfarenhet är att många väljer utbildning efter sitt intresse, inte för att det är välbetalt.

Snarare kan det vara andra skäl bakom att man väljer bort utbildning för att skillnaden mellan vad man har och kan få inte är så stor.

Johan L sa...

Mycket riktigt, många väljer jobb efter intresse istället för lön.
Men alla har inte förmånen (som jag) att jobba med det man tycker är roligt. Jag går till jobbet för att det är roligt, stimulerande och innehåller mycket problemlösning. Jag skulle troligtvis även ha samma jobb, oavsett lön.
Men tyvärr är det kanske inte alla som jobbar med sitt största intresse. Och då kan pengar mycket väl spela in.

Men, sossarna har under så många år talat om för oss att det ska inte löna sig att göra karriär. I alla fall inte pengamässigt.

Det lönar sig aldrig att göra sitt yttersta, att göra lite mer än vad man behöver. Det är den mentaliteten som måste försvinna från detta landet.
Och det ser ut som att vi är på god väg, det tar bara lite tid.
De yngre generationerna som växer upp verkar inte se det som självklart att staten ska ställa upp för alla medborgare. De verkar ta tag i sin situation bättre än min generation.
Jag hoppas på framtiden!

Monika Ringborg sa...

"Men tyvärr är det kanske inte alla som jobbar med sitt största intresse. Och då kan pengar mycket väl spela in."

Nej precis. Om man ger dessa tiden att hitta det dom verkligen vill jobba med istället för att tvinga ut folk i arbetslöshet och jobb de inte trivs med. Alla har inte möjligheten eller kraften att leva på svältgränsen i 10 år (som jag gjorde) för att få det yrke jag visste var min livsuppgift. Jag offrade allt för att kunna göra det. Men många kan inte offra barn, familj, hem mm. Och de behöver få tiden, även om det kostar av skattemedlen. För om de får ett jobb som ger mer i lönekuvertet på grund av ökad utbildning och de trivs med det, tjänar alla på det. Att inte ge individen chansen är något vi alla förlorar på.

Det är just detta förutseende som jag saknar i dagens arbetsmarknadspolitik. Satsningen på det man i nuläget inte ser leder till vinster, men som längre fram gör det på många sätt. En positiv ringar-på-vatten effekt, istället för en negativ, som nuvarande politik riskerar leda till.

Ge mig gärna 20 000 mer i månaden, men inte på bekostnad av försämrade villkor för andra.