torsdag 16 september 2010

Fattar du långsamt Mona Sahlin ...

Mona Sahlin kräver återigen besked av Fredrik Reinfeldt om SD. Har han inte varit mer än tydlig med att det är en alliansregering som gäller? Stora delar av alliansens kampanj går ut på det just nu. Att vi ska ha en stark borgerlig regering. De flesta har nog uppfattat detta.

Socialdemokraterna har förvisso bestämt talat om att de inte ska jobba ihop med Sverigedemokraterna. Men om de blir tvingade då? En gång i världen för inte så länge sedan lät det så här när Göran Persson var statsminister. Vilka ingår i den rödgröna samlingen? Lyssna själva.



Länk

Nåväl den må vara lite tjaskig kanske den filmen men nog är den lite kul?

5 kommentarer:

Hemlige sa...

Vilka SD samarbetar med om de kommer in i riksdagen råder det ju ingen som helst tvekan om. Carl Bildt vägrar fortfarande erkänna att hans regering samarbetade med Ny Demokrati, medan Ian Wachtmeister och många andra talar om dagliga sammanträden.

http://www.makthavare.se/2010/09/15/sverigedemokraternas-riksdagskandidater-favoriserar-alliansen/

Mary X Jensen sa...

Att det uppskattas åt ena hålet betyder inte att det uppskattas åt det andra eller hur?

HumanLabRat sa...

Alliansen+SD=sant

Monika Ringborg sa...

Men det där mellan S och VPK var ju ett spel för gallerierna. Inget att lägga någon större vikt vid.

el Persson sa...

Varför ska det vara en stark regering?
Den normala meningen med det begreppet är att regeringen kan vara säker på att få genom sina förslag i parlamentet. Men det betyder samtidigt ett svagt parlament. Faktum är att en stark regering behöver inte bry sig om parlamentet. Med en tillräckligt stark partipiska får man genom vilka idiotförslag som helst; parlamentet är reducerat till en gummistämpel. Med tillräcklig stark majoritet kan man till och med låta enstaka ledamöter rösta mot den egna regeringen i hjärtefrågor. Hade den nuvarande regeringen t. ex. haft 20 - 30 mandats övervikt hade man inte behövt vrida om armarna på vissa ledamöter i FRA-omröstningen.
Så hellre en svag regering som måste lägga fram så bra förslag att de kan vinna röster. Men det kräver att partipiskorna kastas i soptunnan. Och det är väl att kräva lite för mycket av dessa lättsårade kombattanter som deltar i riksdagens tuppfäktningar. För att de ska trivas ska ju allt vara avgjort i förväg långt innan debatten förs inför galleriet. Av det skälet finns det inte anledning att avlöna 349 tuppar av varierande kön. Det hade räckt med 100, eller 99 om man nu är lite udda av sig.
Vad det gäller samarbete med Jimmie Åkessons Gäng (JÅG) så kan ingen hindra dem att rösta för ett visst förslag. Skulle t. ex. (s) eller (m) rösta emot ett av sina egna förslag för att Jimmie Å sagt sig stödja det?. Jag vill minnas att JÅG röstade för ena sidan när det gällde att tillsätta kommunstyrelsen in en kommun, medan man röstade för oppositionens budget. Skulle alla där röstat mot sina egna förslag så det som blev opposition hade hamnat som majoritet med den andra sidans budget?
Om man vill kan man se detta som om JÅG utövat sin makt ser jag det som motsatsen. De demonstrerade sin vanmakt, sin oförmåga att reellt påverka.
OM däremot något parti låter JÅG påverka de förslag de lägger genom att anpassa dem DÅ har de fått inflytande och makt. Om den processen startar är den smittsam vilket man kan se i Danmark där alla partier rört sig mot Pia Kjærsgaard och de accepteras oxå som regeringsunderlag. Detta är strategin för JÅG.
Om man för att undvika detta bildar en stor koalition, om det behövs, krattar man verkligen manegen för JÅG. Det enda sättet att rösta mot den sittande regeringen blir då att rösta på JÅG. Se vad som hände under den stora koalitionen i Österrike.
Så om bägge sidor, Allians & Rödgröna, lägger sina förslag, grundat på sina idéer, utan hänsyn till JÅG, kommer inte jag att peka finger och ropa på att de minsann får genom sin förslag med stöd från JÅG. Skulle man dessutom lägga förslag med sikte på att vinna någon/ra från det andra lägret, samtidigt som man kommer överens om att lägga undan partipiskorna skulle jag applådera.

PS Jag vägrar använda ordet demokrati i samband med Jimmie Åkesson och hans gäng, möjligen Sverigeodemokraterna (SoD). Nu blev det JÅG.