måndag 13 december 2010

Hur stoppar vi terrordåd i framtiden...

Sitter just och lyssnar på SÄPOs presskonferens angående Stockholmsbomben som smällde av lördags kväll mitt i City. Terror på gång mitt i Stockholm i Sverige. Ruggigt är väl en kort sammanfattning av den saken. Igår befann jag mig i chock över detta, det är sånt som inte händer här. Trodde i alla fall jag.

Igår visste man faktiskt inte om det var en terrorhandling eller bara en enskild dåraktig person. Jag kan sympatisera med att man inte uttrycker begreppet terror innan man vet att det är vad det handlar om. För det finns ingen anledning att dra igång allmän hysteri i onödan, det vore oansvarigt på sitt sätt.

Nu har det ena och det andra kommit fram och man kan konstatera att det verkligen handlar om ett terrordåd. Karln var fylld med bomber där en utlöstes i förtid så att han fick ta hela smällen själv. Nu får vi veta allt om honom i detalj. Och självklart ska det utredas och självklart är det intressant att få veta vad som hänt. Polisen och SÄPO jobbar säkert på bästa sätt med detta. Jag kan inte bedöma den saken. Det är inte bara ett polisiärt problem skriver terrorexperten Lars Nicander i en artikel i SvD, det måste till en strategi som sträcker sig utanför polisen. Det finns en EU-strategi med fyra bärande pelare. Förebygga, Avvärja, Skydda och Förbereda. Säpos frågor och svar kan ni läsa här.

Det känns extra viktigt att man inte bara fastnar i det som hänt och koncentrerar sig enbart på detta i tron att allt blir lugnt och fint bara för att polisen är igång och vi får veta vad som hände. Om det finns fler inblandade så ska de också haffas, självklart.

Minst lika viktigt är att lyfta blicken och dra upp riktlinjer för att att det inte ska ske igen samt att med kraft fördöma händelse som sådan. Nu måste det uttalas vilken politisk ställning som ska tas mot den här typen av händelser. Det är inte acceptabelt med bombterror i Sverige. Man kan skylla på allt möjligt, man kan säga att det är obehagligt men det räcker inte.

Sen - låt mig slippa höra om vem det är som bestämmer och i vilken hierarkisk ordning uttalanden görs. Statsministern är statsminister och Utrikesministern är utrikesminister. Alla vet det. De också. Att Carl Bildt är mer kommunicerande utåt än statsministern vet vi också. Det är en annan konflikt som inte bör få det största utrymmet just nu enligt min mening. Nu handlar det snarast om att ta ställning emot all slags terror i Sverige och dra upp planer för hur detta ska undvikas i fortsättningen.

Det finns också en övertro till att livets lösningar finns på internet. Bombkillen hade en egen Facebooksida som man tydligen missat. Det kan så vara men att lösningen skulle vara att täppa till internet tror jag inte på. Däremot ska man delta mer där för att se vad som händer och reagera på det.

Men däremot så måste man räkna med att informationen flödar snabbt på internet. Det är också bra mycket bra. Internet är självgående och svårt att stoppa, förhoppningsvis omöjligt att stoppa. Alla bör dock delta där och betrakta det som finns. Aftonbladet visar på sajterna där fundamentalismen frodas - sitter det nu en polis uppkopplad där på heltid?  Forskaren Marcin de Kaminski reder ut begreppen kring internets varande på ett i mitt tycke bra sätt. Fler borde anamma det, vi får en öppnare värld på så sätt. Många ögon ser mer än ett par. Så är det också. Det är inte så lätt att ha skumraskaffärer ifred på internet. De som vill ha det använder sig av andra metoder. Det är en viktig aspekt att ha i åtanke. Den typiske terroristen finns nog inte menar Wolfgang Hansson och menar att det möjligen finns två kännetecken - sårbarhet och personlig kris och sen radikalister. Frågan är hur vi ska hitta dem i tid.


Expressen1  SvD  PJAL 

Bloggar: Farmor Gun - om bombers inverkan på politiken
Mattias L funderar över hur vi ska haffa ungdomar innan de blir bombare.

Uppdatering: Gunnar Hökmark


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

4 kommentarer:

Niklas sa...

Självklart är det så. Internet är för stort för att söka efter sådant. Han hade ju en Facebook-sida, varför missade FRA och Säpo den? Sidan ligger som bekant i USA och är fritt fram för vem som helst att titta i. Det bästa som fungerar är att man ber folk tipsa polisen om man ser, läser eller hör något misstänkt. Precis samma visa som för narkotika och har gällt i årtionden före internet. Varför skulle det vara annorlunda för internet? Det gäller inte bara terror utan också självmord som den senaste tiden annonserats ett par gånger på Flashback.

Begränsningar kommer aldrig att fungera. Det skapar bara ilska och folk kommer försöka gå runt dem. Det drabbar bara hederligt folk och de företag som lever på detta.

Anonym sa...

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sjalvmordsbombaren-hyllas-1.1226521

Nu Ska Vi Gilla O Lika Här Och Inte Fiska I Främlings Fientlig Hetens Grumliga Vatten.

Monika Ringborg sa...

Håller med Niklas.
Min första tanke var att vi som håller till på Internet tar kontakt med polisen om man får en magkänsla att något inte verkar stå rätt till. Sen är det inte säkert att de hinner göra något ändå. Så var ju fallet med detta. Tio minuter efter meddelandet, hände det ju.

Sen kan man ju hålla koll på sina nära och kära också. Han hade ju blivit alltmer radikal.

Jag är inte chockad. Snarare konstaterar jag - Okey, det var vår tur nu.

Men otäckt är det!

Erika sa...

hej! min tanke i det här är att det är ju inte bara extremister som drivs till självmord. ungdomar av alla typer och kulturer kan hamna i en självdestruktiv spiral - borde man inte satsa på ett informativt samhällsengagemang tillsammans med ALLA yngre? Jag tror personligen att alkoholen/annat + snabb teknologiutveckling + brist på alternativ på vissa håll/brist på ungdomars självstyrning och vuxenstöd för att ordna kreativa sysselsättningar som leder till samhörighet och mental/fysisk hälsa även i tonårens mörka och utvecklande fas. - det finns en risk för många unga att utveckla ett självskadebeteende. Man måste, precis som ni säger, fånga människan INNAN de här tankarna väcks om något martyrskap eller om utanförskap bildar tankar på hämnd eller någon osund form av etnisk stolthet eller annat. vi kanske även borde tala mer om etnicitet och rasism, det positiva och det negativa med religioner och familjetradition, könsroller etc. Idag verkar det som om bara de som aktivt söker sig till "medvetenhet" får hjälpen. många ramlar mellan. Framför allt ur ett perspektiv att många ser sig som halv-svenska, eller som BÅDE svenska och inte (gäller alla nationer).Globalt samvete är en nödvändighet. Få ungdomarna intresserade av EU-frågor så kanske det kan bli ett riktigt bra projekt!

Erika, journalist.