Hur kan man vara så dum....

Jag kan förstå att människor hjälper varandra med olika saker. Svärfar hjälper barnen med renoveringen av radhuset och såna saker. Någon stickar en tröja till någon och får i utbyte garn till en egen osv. Tidigare var hemtjänster ofta betalda utanför skattemyndigheternas insyn. Även hantverkshjälp gick den vägen. Snickaren säger - jag måste ju fakturera lite också. Jag hörde en som sa just det. Han åkte runt och jobbade lite varstans.

Svartjobben har på många sätt avhjälpts med RUT och ROT-avdragsmöjligheterna så där har många svarta jobb blivit vita nu. De som arbetar får arbetsvillkor som är rimliga och tillgång till trygghetssystemen som sjukpenninggrundande inkomst med mera. Det är bara av godo.

Men sen kommer det såna som de som är inblandade i exempelvis muthärvan i Göteborg. En person får 24 ton tegel till sitt hus. Hallå? Här pratar vi om välutbildade människor med höga positioner inom offentlig verksamhet som verkligen borde ha koll på lagarna och förstå konsekvenserna av att bryta dem. Jag begriper det inte. Hur kan man vara så dum att man riskerar så mycket för så förhållandesvis lite egentligen? Det måste vara en speciell sorts människor. Vi har läst om mannen med "guldsot" på Röda Korset som inte ens vill betala tillbaka för att han tycker att han är värd pengarna och har jobbat för dem!  Eller plastikkirurgen som gav sig på sina nedsövda patienter.

Vad är de ute efter, spänning?

Jag tar mig för pannan... och ogillar detta skarpt. Dumheter gör vi nog alla ibland utan att ens veta om det. Det är fånigt att tro att det inte förekommer. Men det får vara någon måtta. Det är bra att det röjs i mutträsket som verkar finnas lite varstans.


Aftonbladet Expressen SvD



Läs även andra bloggares åsikter om mutor, muthärva, göteborg, korruption