När man idag läser att killen som bombade sig själv till döds mitt i Stockholms julhandel tydligen haft en hel del för sig innan dess. Det verkar dessutom vara sådant som Säpo har haft koll på. Här vid tangentbordet kan man inte sitta och ha åsikter o vad skötts bra eller dåligt, därtill är tillgången till data alldeles för knapp.
Men det går att fundera över hur flödet av informationen går till och vart den tar vägen och hur den hanteras, vilka rutiner som gäller och så vidare. Det verkar som om det funnits en del uppmärksamhet kring personen lite varstans i världen. Det räcker inte uppenbarligen.
Det här får naturligtvis mig att fundera över hur man tänker att det sak bli om man vill jaga terrorister via signalspaning och FRA. Kommer det att fungera bättre? Jag tror inte det. Man får bara mer data att försöka tolka och utröna och det tar tid och det kan bli jättefel. Medan man håller på med det så går världen vidare där utanför och terroristerna lever vanliga liv och så smäller det till där man minst anar. Som nu mitt i Stockholm utan förvarning, mitt i julruschen. Då hade man ändå en massa uppgifter kring denne figur och det hjälpte inte.
Det ger mig ytterligare en fundering kring varför jag behöver bli inblandad i dessa datalagringar med mera som går som en löpeld världen över. All denna tilltro som finns till databaser är bekymmersam.
Bruce Schneier skriver om Social Dynamics of Terror. Läs den artikeln och fundera lite.
AB SvD
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar