Öppna valprocesserna...

Hur slutna ska valprocesserna vara i ett parti? Var går gränsen för integriteten hos enskilda individer? Det 'r en av de viktigaset frågorna egentligen. Svaret torde vara att det avgör var och en själv. Sen är det för väljarna att ta ställning.

Sanningen är snarare att det handlar om makt. Olika kotterier bildas, den som är smartast och listigast kanske vinner spelet, i alla fall vid första anblicken. Har det gått till på fel sätt så brukar det avslöjas så småningom i alla fall.

Inom socialdemokratin pågår det för närvarande ett spel inför öppen ridå och förmodligen ett annat inför lyckta dörrar. Många kandidater har spelat revy. Just i detta ögonblick har tydligen den senaste tackat ja till erbjudandet. Håkan Juholt. Känner honom inte och har inga synpunkter på honom som person. Hur kul det kan vara att bli tillfrågad efter att så många andra tackat nej är dock intressant.

Men en sak kan man slå fast och det är att de gamla ingrodda regelrna gäller. Här säger vi inte att vi vill något själva, vi blir erbjudna. Tig i församlingen och ställ dig i kön. Det handlar inte bara om socialdemokraterna det är en nedärvd inställning. Du ska inte tro att du är nåt extra för då tar vi ner dig, ställer dig längst bak i kön och ser till att du inte får något utrymme. Det har ingen betydelse hur bra du skulle kunna vara. Det handlar inte om det utan det handlar om makt och vem som kan det spelet bäst. Det handlar heller inte om vad väljarna vill ha det handlar om vilka personer partierna vill ha. Eric Erfors har författat en manual till kongressombuden - den kunde gälla lite varstans. Men självständigt tänkande människor kan inte gå med på alla dumheter, eller hur? Man bortser ofta från att publiken är inte hur korkad som helst..

Inom en snar framtid tror jag att det blir omöjligt att behålla de här gamla strukturerna med valberedningar som jobbar bakom stängda dörrar. Det blir allt fler som kommer till tals och ställer krav, inte minst via internet och de sociala medierna där dialogen och interaktiviteten är självklar. Där har ingen tolkningsföreträde framför annan och det är bra. Väldigt bra för demokratin. Miljöpartiet ligger långt framme här och det visar sig inte minst i de framgångar de har lite varstans. Det finns säkerligen maktkamper även där för det gör det överallt där människor finns samlade i grupp. Det går aldrig att komma ifrån det.

Släpp prestigen och tänk på partiet säger Peter Högberg idag till sina kompisar i socialdemokraterna. Det är framtiden som är viktig inte partiledarvalet säger Röda Berget. Ja, fast det är lätt att fastna i personfixeringen. Trots att alla vet att det blir vardag och så rullar det på. Så mycket nytt blir det inte. Visioner och tankar kanske är nya men människorna består, de förändras inte så mycket. Micke Damberg verkar vara populär hos många, möjligen för populär för vissa kan jag tänka. För den som tar för stort eget utrymme göre sig ej besvär. Riktigt så modernt kan vi inte ha det i partiet vad det verkar.

Jag tror att samtliga partier har att lära av den valprocess som uppdagas via socialdemokraterna. Man blir sugen på att skriva en avhandling om detta. Det är så oerhört intressant att följa detta spel. Så tycker även Anybody´s Place. Däremot så kan ni vara säkra på att jag får synpunkter för att jag sitter här och tycker för egen maskin. Men tyvärr så ser nog framtiden ut. Folk tänker själva och det kommer att ställa krav på mer öppenhet i partierna över huvudtaget. Jag tycker att moderaterna har tagit ett modigt steg när de placerar unga välutbildade och kompetenta kvinnor på högre positioner. Med modigt menas att det är ett steg utanför det vanliga.

Nåväl det behövs en opposition i Sverige - hur stor eller hur liten den nu kan bli. Man vet inte. Fick jag önska så skulle det vara fler idealister än karriärister i politiken.


Bloggar: Tokmoderaten Ekonomisten Böhlmark Fredrik i Sollentuna Magnus (C) Andersson

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledarval, socialdemokraterna, valberedning, valprocesser, moderaterna



SvD