måndag 6 juni 2011

Värnskatten har blivit en skatt på flit..

G Ä S T B L O G G A R E N
Caroline Szyber - läs hennes blogg här

Värnskatten har blivit en skatt på flit

Värnskatten driver bort inhemska experter från Sverige medan Alliansregeringen inför expertskatt för utländsk expertis, motsägelsefullt? Ja. Så varför behåller då regeringen en av de mest tillväxtfientliga skatterna - värnskatten?

Nyligen öppnade Alliansens partiledare upp för en förenkling av den så kallade expertskatten. Orsaken är att i den hårda internationella konkurrensen blir de höga svenska skattenivåer besvärliga när företagen vill locka till sig utländska experter eller andra nyckelpersoner.
Förändringen av expertskatten visar att regeringen insett att världens högsta marginalskatter inte är en lysande idé i en global ekonomi. I en globaliserad värld är det riskabelt att avvika negativt från mängden. Genom våra höga marginalskatter gör Sverige det i dag. Skatterna blir ett allvarligt hinder för internationellt verksamma företag att lägga viktig verksamhet i Sverige. Det kan handla om huvudkontor men också om funktioner som huvudkontoren vill ha nära sig. Forskning, utveckling, marknadsföring, juridisk kompetens är bara några exempel på sådana funktioner.

Värnskatten infördes av Socialdemokraterna 1995 som en tillfällig lösning men har sedan hängt kvar år efter år. Nu när ekonomins hjul börjat rulla igen på allvar och statsskulden krymper är det dags att en gång för alla avskaffa värnskatten. Om Sverige skall kunna stå sig i konkurrens med andra länder måste vi göra oss av med den ballast som tynger. Förändringen
av expertskatten är en sådan viktig reform – men den är inte fullt tillräcklig.

Värnskatten har blivit en skatt på utbildning. Faktum är att svenska studenter tillhör dem som tjänar minst på högre studier i OECD. Värnskatten har blivit en skatt på flit. Regeringens linje att sänka skatter för dem som tjänar minst är helt rätt inriktning och bör fortsätta. Men reformerna bör kompletteras med marginalskattesänkningar, annars riskerar Sverige en
obalans i skattessystemen. Det blir visserligen ekonomiskt attraktivt att börja arbeta, men inte att gå vidare, bygga på sin utbildning, fortbilda sig och göra karriär. Gradvis kommer lönsamheten att sträva efter en högre lön och ett bättre jobb att minska. Skatten tar därmed udden av drivkrafter hos människor och får mycket negativa konsekvenser.

Alla politiska reformer skall givetvis prövas mot budgetutrymmet, så gäller även för värnskattens avskaffande. Värnskatten drar endast in några promille av de totala skatteintäkterna. Det är alltså ingen kostnadstung reform att genomföra. Dessutom skulle enligt Långtidsutredningen ett avskaffande sannolikt inte leda till minskade intäkter för staten. Det är nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige. Storstadsregioner har en naturlig dragningsförmåga och lockar företag, investeringar, kompetent och välutbildad arbetskraft, expertis och kunskap.

Vi som bor och verkar i Stockholm känner av detta. Men om storstadsregionerna skall orka fortsatta vara viktiga motorer i svensk ekonomi måste vi ges förutsättningarna för detta.

Nu växer trycket inom Allianspartierna att ta bort värnskatten en gång för alla. Detta går att göra på olika sätt antingen avskaffa den i ett steg eller ta det i flera faser i samspel med sänkning av brytpunkten i den statliga skatten. Vi var många som hade hoppats att regeringen
i budgeten skulle satsa på att ta bort värnskatten men man valde att inte ta den chansen. Det kommer dock nya möjligheter - min och flera med mig har förhoppning att Alliansregeringen prioriterar frågan framöver och verkar för att värnskatten tas bort inom överskådlig tid.

Caroline Szyber (KD)
riksdagsledamot och distriktsordförande för KD stad

************
Så här vänligt skrev Caroline om mig tidigare. Tack å tack, det hade jag missat.




Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

1 kommentar:

Alexander sa...

Värnskatten har blivit en skatt på utbildning.

Det är väldigt många "outbildade" som också drabbas av värnsskatt. T.ex. merparten av sveriges riksdagsledamöter.


Faktum är att svenska studenter tillhör dem som tjänar minst på högre studier i OECD

Det här påståendet har jag läst lite varstans. Tar det i beaktande att utbildningen är gratis? Tar det i beaktande att ungdomsarbetslösheten är väldigt hög i Sverige, d.v.s. alternativet till att inte studera kan vara att gå arbetslös.