Det omänskliga uppdraget...

När man går in i en politisk förening så gör man det för att man vill vara med och förändra och påverka samhällsutvecklingen på något sätt. Så enkelt är det faktiskt. Chocken när man upptäcker att det är det lilla som pågår, andra aktiviteter tar mer tid, man upptäcker snabbt att det viktigaste är hackordning och det är bara att ställa sig sist i kön. Vem är det som säger vad är viktigt, och framförallt vem får uttala sig. Det var kanske inte vad man tänkt sig från början när man med glöd och glädje gav sig in i det hela. Det är oftast på idéerna man ger sig in i politiken - Mattias L skriver tänkvärt om den saken i sin bloggtext Överklassgubbarna behövs. Det är också därför den politiska verksamheten bör handla om politik och idéer inte så mycket om personer. Men självklart är det oundvikligt att det kommer att finnas inslag av personer. Vid val och nomineringar inte minst. Och det är just då de värsta sidorna kommer fram. Man tror inte sina öron och ögon ibland och undrar - Hoppsan var tog politiken vägen. Ingen som pratar om den. Viktigast är att hindra eventuella konkurrenter. Då blir det trist.

Oavsett om man som person gjort en del klantigheter så borde vara självklart att man ska ha stöd av sina närmaste. I synnerhet om man blivit vald. Det fungerar inte riktigt så tyvärr. Pär Nuder som är  luttrad och själv blev bortputtad av sin gamla vän och partidragare Mona Sahlin vet hur det känns och är nog tillräckligt klok för att tänka sig för en och två gånger innan han säger ja till att bli ny partiledare. Nog för att man i hans bok kan läsa att socialdemokratin finns djupt i hans hjärta men tillräcklig självbevarelsedrift har han säkert också. Han har hjälpt Håkan Juholt vad det verkar under helgen "”Håll utkik efter socialdemokrater som har svansen mellan benen” uppmanar Pär Nuder i Dagens Industri och fortsätter: ”Är det de eller Juholt som egentligen borde kölhalas?”" (AB) . Relevant tanke faktiskt.


Kan bara tänka mig hur det måste ha känts för Håkan Juholt när han insåg att loppet var kört i fredags eftermiddag. I synnerhet som han kaxigt sagt att han var där för att hålla ställningarna både för sig själv och sitt parti inför samlad media sa att han inte hade planer på att avgå, han var vald av en kongress och det var en kongress som skulle avgöra om han skulle vara kvar eller ej sa han då. Jag tror att han menade väl och tog sitt uppdrag på allvar. Alla tyckte inte att det var så bra det är uppenbart med tanke på hur det slutade. Det omänskliga uppdraget att vara partiledare. Nu ska man välja ny. Vem vill efter denna uppståndelse som varit på senaste tiden. Det har varit ett drev mot Håkan Juholt personligen säger många. På sätt och vis kanske men han kommer snart att få vara ifred.


Thomas Bodström skriver en del om det här på sin blogg idag. Valet torde vara en öppen process tycker han. Där fler får debattera för sin syn på jobbet och den socialdemokratiska politiken. Han har i likhet med mig själv synen på behovet att tillstå att det finns många olika tankar i ett parti och att det måste hanteras. Personligen tror jag att det idag är en av de viktigaste ledarkompetenserna att se till att det finns utrymme för alla. Dels så bör man ta vara på engagerade människor och dels så bör man tänka på att politisk verksamhet bygger på frivilliga krafter till stor del. Vissa har höga arvoden för all del, men vi som är fritidspolitiker och sätter av vår egen tid och många gånger dessutom betalar våra verksamhet ur egen ficka har en annan situation. Det är lätt att glömma det. Trots alla dessa motigheter som kan uppstå i politiken så håler många sig kvar. Fredrik Segerfeldt skrev en gästblogg här på MMK om detta att vara människa i politiken, man blir förvånad men kommer alltid igen.


Många talar nu om öppenheten som princip när ny partiledare för socialdemokraterna ska väljas. Ungefär som centern gjorde - tre kandidater fick ge sig ut på turné och tala för sig. Annie Lööf vann loppet, men Anna-Karin Hatt och Anders W Jonson blev kvar i toppen. Alltså man tog tillvara på sina krafter. Det är precis vad det handlar om. För partier som växer och blir stora är det ännu viktigare eftersom det krävs så många personer för att nå ut med politiken. 


Socialdemokraterna har sitt eget helvete just nu, dels genom att först bestämma processen hur man ska gå tillväga för att välja ny partiordförande. De talar inte om personer säger de idag. Men det gör å andra sidan alla andra åt dem. Media är fyllda med förslag. Alla säger NEJ - det är så man gör inte bara i socialdemokratiska partiet utan i Sverige. Här kan ingen komma och säga att man vill och kan. Då jäklar blir man nerslagen i fotsulorna. Se hur det gick förra gången man valde partiledare. Då var det många som anmälde intresse - men det gick som det gick. Den för många okände Håkan Juholt tog över... Många besvikna stod bredvid och undrade varför det blev som det blev antagligen.


I flera dagar nu har media hängt utanför 68:an för att få besked, själv har jag mest suttit på twitter och följt det hela. Jag har tyckt att det är urspännande att följa detta drama inte minst för att det ur beteendevetenskaplig synpunkt är så intressant. Mer lär komma. Det här är en spännande process på många sätt. Det kommer att betyda en del för svensk politik.


Partiledare är viktigt så klart men det finns något annat som är kanske än mer väsentligt. Den socialdemokratiska politiken.


Socialdemokraten Johanna Graaf drog till sjöss och funderar på sin blogg hur det ska gå "Vi maste förstå att det inte först och främst är socialdemokratin som behöver en ny partiledare, utan Sverige som behöver en ny socialdemokrati." 


Det är nog precis vad det handlar om -jag har själv länge beskrivit socialdemokratiska politiken som omodern. Det kanske är rätt och det som nu kommer i dagen. De betyder inte att moderaterna kan slå sig till ro på något sätt, snarare handlar det om att ta initiativ och plats just nu.

Expressen GP  SVT SVD Svensson Röda Malmö, Krassman, Laakso, Axess, Moberg, Högberg, HBT-sossen, AB


Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, partiledare, val2014