torsdag 8 mars 2012

Tekniska krocken på mötet...

Många av oss ser det som fullständigt självklart att ha dator med oss på möten. Numera går det bra med telefonen också. Den fungerar numera som en dator. Rymmer mail, anteckningar och almanacka. Många vet inte om det där utan betraktar all teknik som sociala medier. Finns det färg och grafik så är det underhållning. En dator är en rejäl grej med lock som man placerar på bordet. För andra är papper och penna det enda alternativet. I de allra flesta sammanhang jag befinner mig i är det fullständigt självklart att man använder sin telefon eller surfplatta till det mesta.

Att ha en liten grej som väger 2 hekto i handväskan som rymmer allt du kan behöva för en dags möte är en fantastisk utveckling till det bättre för alla som förstår vitsen med det hela. Att slippa släpa runt på pärmar, block och papper är oerhört praktiskt. Vad man inte tänker på är att alla inte har tagit till sig möjligheten och rent av inte förstår den och dess möjligheter. Det snarare stör dem och de utgår rent ifrån att man sitter och leker när man bläddrar fram i sina dokument. Vad är egentligen skillnaden mot att ha papper och penna på bordet? 

Igår upplevde jag detta i verkliga livet. Jag satt på ett möte och lyssnade på ekonomigenomgången. Hade snabbt kollat in om det fanns avvikelser som var intressanta på OH-väggen och lyssnade så den skickliga ekonomichefen. Samtidigt så satt jag och bläddrade fram nästa punkts dokument på min iPhone. Plötsligt reser sig styrelseordföranden och kommer fram till mig och säger, lägg genast ifrån dig den där och följ med här och så pekade han på OH-bilden. Jag blev paff förstås. Jag hade naturligtvis råkoll på vad som pågick, fattas bara, men han trodde förmodligen att jag satt och gjorde något annat. Nu är jag 55+ och tycker inte att jag ska behöva den här typen av åthutning inför alla på ett styrelsemöte. Jag använder som sagt min telefon för att hantera mitt arbete. Jag undrar verkligen om han hade reagerat likadant om jag varit man. Förmodligen inte. Min tanke var verkligen inte att provocera, jag förstod inte ens att det skedde.

Men detta väckte tankar på hur stor klyfta det finns mellan de som har tagit till sig datorn/telefonen som ett arbetsredskap och de som betraktar det som en leksak eller något för dem själva svårt att hantera, Det är lite skrämmande med tanke på hur snabbt utvecklingen går och vi talar om läsplattor i skolan och i Kommunfullmäktige vill vi ha modern teknik och alla handlingar i datorn för att spara papper, kopiering och porto. Det mesta vi gör sker via datorn/telefonen. Bankärenden, informationssökning och kommunikation. Man kan tänka sig att den som känner oro för den här utvecklingen är skräckslagen och ser utvecklingen som ett hot. Informationsövertaget som man får genom möjligheten att koppla upp sig på internet och snabbt få fram allt man behöver veta genom några svep på en liten telefon undergräver ju alla form av auktoritet hos den som är van att ha den för sig själv. Informationsövertaget är inte längre självklart och vad ska man då bygga sin existens på?

Marie Demker gör ett intressant nedslag i teknikpaniken på sin blogg och skriver om Panik kring nytt medielandskap. Läs det.

Det händer att jag surfar på möten... För att söka information... Men leker det gör jag inte. Det beror på sammanhangen och hur en sån liten manick som en mobiltelefon kan vara till så stor hjälp är verkligen något märkvärdigt. Härligt. Men plötsligt så inser man att alla inte tycker det. Detta är som Marie Demker säger en viktig diskussion som vi måste ha.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


14 kommentarer:

Anonym sa...

Vilket skitsnack.
"råkoll".
Hade du pillat på telefonen under min presentation hade jag också sagt till dig.
Presenterar jag något ska jag ha allas odelade uppmärksamhet och allt annan är oförskämt, du sitter där av just den anledningen att du i den stunden ska lyssna på mig.

Samma situation finns i skolorna och man kan inte ha råkoll på flera saker samtidigt. Tror du det lurar du dig själv.
Kolla bara på alla klantarslen som kör bil och pratar med luren mot örat.
I bästa fall blir det hyfsat på två håll men aldrig bra.

Förutom att du sänder ut signalen "jag tycker inte ditt budskap är särskilt viktigt" och då kan man ifrågasätta varför du ens är på plats.

Och jag är ändå mycket yngre än du.

Mary X Jensen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mary X Jensen sa...

Anonym - du har bestämt inte förstått frågeställningen ovan.

Sitter man i en styrelse så har man läst handlingarna i förväg och vet vad som gäller... Huruvida man letar bland papper eller letar i en telefon är bara att hantera olika verktyg för samma sak. Eller hur?

Scary Devil Monastery sa...

Tja, välkommen till brytpunkten i samhället där mogna män och kvinnor vägrar inse att dagens verktyg skiljer sig från gårdagens.

Litet grann off topic får jag sedan fråga hur du ställer dig till nu i slutet av mars när Datalagringsdirektivet skall trummas igenom?

Personligen värjer jag mig mot tanken på att mobiltelefonen kommer förvandlas till en elektronisk fotboja - en grad av övervakning man fram tills nu enbart kunnat utdöma som en straffåtgärd.

Hur M kommer att ställa sig vet jag. Hur ställer du och dina kollegor er? Finns det någon kvar med ryggrad och civilkurage? Eller kommer alla blint följa Fredrik även i det här fallet och rösta igenom det som en gång växte fram på Bodström's mödding?

Mary X Jensen sa...

Ja du Scary...

Leif Ekstedt sa...

Ja när man känner att det bränner så talar man om annat!
Den raka kommunikationen ifrån vår regering förefaller bli krökig vid vissa tillfällen.
T.o.m. Kent är tyst för tillfället.

Det gäller väl att försvara sig!!!

Anonym sa...

På ett sammanträde är det orföranden som bestämmer om ordningen.
Jag är en ung, datavan person men jag skulle aldrig i världen vara så oförskämd att jag sitter och knappar på min telefon medan en presentation pågår framför mig som du inte har tillgång till i din telefon.

Jan Videren sa...

Det där har jag också upplevt, på möten där personer som inte använder annat än papper och penna deltar. Fruktansvärt frustrerande. Jag använder sedan ganska många år tillbaka bara Evernote eller OneNote för att ta egna anteckningar under möten, det stör dessa pappersmänniskor, de tror att man sitter och gör annat när man knapprar på datorn. Kom igen bara när det ska hittas de där anteckningarna från för nåt år sen, vem hittar dem först? ;)

Jan Videren sa...

Ett annat problem nu för tiden att det kallas alldeles för mycket folk till de flesta möten. Det är bara ett fåtal möten man kallas till där all info som diskuteras verkligen berör alla deltagare, det blir dötid för vissa deltagare, som då med fördel kan användas till att slänga ett öga på mailen eller annat, diskret förstås så man inte stör mötet.

joche sa...

Att anonym är just anonym säger ju allt.

Mary X Jensen sa...

Ja men självklart är det ordföranden som bestämmer ordningen vem har sagt något annat?

Jag talar här om krocken mellan gammalt och nytt. Det är ganska sällsynt att inte ha dator/telefon idag. Det är fantastiskt bra att ha alla handlingar på ett ställe.

Anonym sa...

Jag var med på det där sammanträdet också. Först kommer du 30 minuter för sent. Sen tar du upp mobilen och börjar knappa på den under det att tjänstemännen redogör ett ärende. Detta ärende hade det ej sänts ut några handlingar till så du kunde knappast ha dom i mobilen. Lågvattenmärke att skriva en blogg om detta istället för att ringa till berörd ordförande och diskutera frågan. Eller han du kanske ringt honom?

Mary X Jensen sa...

Anonym vem är du som inte kan ge dig till känna? - Lägger du skulden på mig nu? Jag lägger ingen skuld någonstans. Jag försöker bara tala om teknikkrocken med detta som ett ypperligt exempel.

Om du läser vad Professor Marie Denkert skriver om just teknikkrock så kanske du kan lyfta frågan och se det som hände som exempel. Det är snarast en abstraktion av det vi upplever runtomkring oss.

Jag kom 20 minuter för sent på grund av att jag blev försenad från ett annat möte som jag tyvärr inte hade möjlighet att skynda på. Jag bad om ursäkt för det. Det fanns däremot andra som gick tidigare. Är det nån skillnad egentligen? Jag har suttit i denna styrelse i 5 år nu. Så vi borde väl känna varandra vid det här laget? Det har väl aldrig varit något problem tidigare som jag har blivit uppmärksammad på.

Jag sökte efter bilderna som jag hade i min telefon som skulle bli nästa punkt. För mig är det inte konstigt alls, alla gör så idag. Jag kunde lika gärna ha bläddrat i papper för att söka. Vi har väl aldrig talat om att det är förbjudet att använda datorer.

Jag kollade på OH-bilderna på väggen och såg vad där stod och sen lyssnade jag uppmärksamt. Vilket jag alltid gör. Det finns ingen anledning att sitta och stirra på dem. Man lyssnar på det som sägs.

Mycket märklig reaktion från ordföranden måste jag säga. Jag förväntar mig snarast en ursäkt själv. För detta var en överreaktion som jag upplever som teknik- eller personfientlig eler både och. Jag vet faktiskt inte, blev mest överraskad.

Jag hade då inga onda avsikter och jag är mer uppmärksam på dessa möten än många andra. Det vet de som brukar vara där.

Jag kan se framför mig hur det kan bli när tekniken helt slår igenom på alla sammanträden. Hur ska det bli då? När vi alla har så olika intresse och kunskaper för hur man använder modern teknik. Det är en mycket intressant fråga som vi nog kommer att återkomma till.

Mary X Jensen sa...

Sen tycker jag att det är fullständigt självklart att man använder exempel från sin vardag för att tydliggöra tankar som dessa. Jag har inte namngivit någon specifik person.

Vad betyder modern teknik, hur agerar vi med den, hur uppfattar vi varandra. Hur ska vi få det att fungera om inte alla vill eller kan vara med? Kommer det att påverka demokratin? Det här är viktiga frågor att diskutera. Så jag tycker nog inte att man ska behöva dra så stora personliga växlar av att delta som exempel. Jag tycker inte att den ena eller den andra är dum - det här är helt enkelt en teknikkrock. Vi kommer att få uppleva flera sådana framöver på olika ställen.