tisdag 5 februari 2013

Pennalism - mobbning - hurdana är vi människor egentligen...

För närvarande pågår det en rättegång om en misshandelshistoria på en internatskola i Sigtuna. Det talas om kamratfostran och annat. En modig kille har anmält att han själv blivit misshandlad/uppfostrad av flera andra killar. Han fick stå på knä med händerna på ryggen och  fånga ostbollar, som vore han en hund. Missade han blev han sparkad och slagen. Har ni hört om sån ondska. Här hemma i Sverige. Tankarna går till tortyr. Medveten handling från de som i gäng ger sig på en ensam yngre person.

Har detta hänt frågar vissa? Nej vi har inte gjort något säger andra. Vem tror att en ensam kille skulle utsätta sig för en rättegång om han inte varit med om detta hemska? Förvisso så verkar det inblandade nobba och säga att de inte varit delaktiga eller det var bara en lek. Ja, för dem kanske det var det. En lek - hand i hand med ondskan i deras inre. Den otäcka maktkampen mellan människor som på alla sätt måste beivras.

Man frågar sig hur det kan finnas människor som utsätter andra för sådana övergrepp. Tyvärr så finns det både fysiska och psykiska former när man vill se andra i underläge. Det är den fula sidan av makt- och kontrollbehov. 

Internatskolor är kända för sin kamratuppfostran. Den kan självklart ifrågasättas och ska ifrågasätts. Men det vidrigaste är att de elaka finns lite varstans och inte bara på internatskolorna, utan även i andra skolor, för att inte tala om arbetsplatser, föreningar eller ställen där flera ska samsas.. Mobbning är samlingsnamn för alla elakheter som sker systematiskt. Sverok har gjort en bra sammanställning av vad det innebär, de kallar det Härskarteknik. Allt från exkludering och uteslutning som är en mycket effektiv metod när man vill få bort konkurrenten från banan till skuldbeläggande, undanhållande av information till skitsnack bakom ryggen allt i syfte att förringa den andre. Det behöver inte vara en svag person man ger sig på, det kan vara en som inte inordar sig eller ska vi säga underordnar sig. Men i en sund gemenskap ska alla få utrymme kan man tycka. Det är nu inte så, men det är värt att slåss för att det ska bli.

Många vill inte tala om det här - det är otäckt. Man vill inte kännas vid, man vill inte bli inblandad. Det finns dessutom de som gillar att trycka ner andra. Av olika själv. Det kan handla om egen självbild, svartsjuka, konkurrens, allmän elakhet. Hemska tanke är väl att den som lär sig att mobba på exempelvis internatskola fortsätter subtilt när de är vuxna... Så kan vi inte ha det.

"Vi har alla två val när det gäller att mobba. Att göra det eller att låta bli. När allt är avskalat, alla om och men diskuterade, så handlar det just om det: att göra ett val och stå för det." Larrie Griffis som  sin tur skrivit denna gripande artikel Mobbningens fula tryne. Det är inte behaglig läsning men viktig.

Anser att man inte ska fastna i internatskolors traditioner kring kamratuppfostran enbart och sen låta sig nöjas med det. Det är viktigt att all mobbning dras fram i ljuset så att den liksom troll i solen försvinner.
Allt är inte mobbning ska man komma ihåg också. Men man ska inte förringa enskilda människors upplevelse av hur de upplever sin situation. 

Själv skriver jag mycket om mobbing för att jag inte står ut med den. Inte på något sätt. Må vara naivt kanske men jag vill verkligen att vi ska få till en nyordning här. Förändra attityder.


(intressant)


Mobbning Pennalism

AB  SvD AB Expressen







Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Inga kommentarer: