Det var ett herrans liv härförleden när Anders Borg berättade att studiemedlen skulle sänkas med 300 kronor medan studielånet däremot skulle höjas med 1000 kronor i månaden. Rösterna och argumenten emot var många. Var det verkligen rätt att studenter skulle skuldsätta sig mer. Vad var det för incitament till vidare studier för att förbereda sig för arbetsmarknaden frågade man sig. Förvisso så höjdes också taken så att den som ville kunde jobba mer än man tidigare fick för att behålla studielånet.
Samtidigt som kritiken var hård mot denna symbolfråga som enligt andra egentligen handlade om kaffepengar i statens budget så var det många allianspolitiker som gjorde allt för att försvara idén. Det är just den saken som jag själv har svårast för. Inte att man ändrar sig när man inser att kartan och vägen inte ser likadan ut och att läget är missbedömt. Men att man slåss för en sak som man uppenbarligen inte riktigt själv tänkt igenom. Det händer ofta.
Nu har i alla fall Fredrik Reinfeldt tänkt igenom saken - om han nu visste om det från början. Han har fullt upp med att vara statsminister trots allt.
Idag berättade han att regeringen backar även om han inte vill tillstå att det blev fel förstås.
Många studenter blev nog nöjda idag för att få en förbättrad studiesituation och oppositionen blev snuvade på ännu en fråga att klandra regeringen för.
Politik kallas det...
SvD
Läs även andra bloggares åsikter om #blogg10, politik, fredrik reinfeldt, moderaterna, studiebidrag, studielån, alliansen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar