fredag 21 mars 2014

Rationalitet och människan och HR ...



Jag fann ett synnerligen intressant blogginlägg som handlar om HR och synen på människan. Det är erfarne personalvetaren Magnus Dalsvall som skrivit om att se människan. Jag tänker att människan är mer än en siffra, mer än en ålder, mer än statistik, mer än lönegrad, mer än en titel... 

Detta fick mig att fundera i banor kring rationaliteten i samhället och en text jag skrev om detta 2009. Tillägg: Alltså jag har gjort ett referat på en bok...

Men först läser ni Magnus Dalsvalls blogg här


måndagen den 24:e augusti 2009


Det är alltid intressant att studera när två grupper står emot varandra och pratar om som det tycks olika saker även om det handlar om samma, på ytan i alla fall. Hur som helst, jag började fundera på det här med rationalitet och plockar i hyllan och hittar boken Organisationens rationalitet – Kärnpunkter, problem och utvecklingstendenser skriven av Owe Johansson som arbetar som universitetslektor i företagsekonomi på Örebro Universitet.

Han funderar i sin bok kring innebörden av begreppen rationalitet och rationell organisation som han anser vara en angelägen fråga att studera och det kan man hålla med om. Boken är därför inte skriven på någons uppdrag utan handlar mer om Johanssons intresse för att ämnet kommer upp på agendan. Jag tycker att det är högaktuellt nu när vi behöver en förklaring till hur vissa politiska beslut har fattats.

Fem antaganden

Johanssons studie präglas av fem antaganden. Det första, det moderna projektet återstår fortfarande att färdigställa eftersom det mänskliga förnuftets möjligheter att skapa goda livsbetingelser långtifrån är kartlagda. För det andra - vi bör kritisera det moderna projektets inriktning hittills, eftersom det inte tagit tillvara på de möjligheter som finns för det mänskliga förnuftet. För det tredje, menar han vidare att ett centralt problem för det moderna samhället är att vi, som nämnts ovan, ofta förknippar rationaliteten med de produkter och metoder vi använder för att exempelvis vinstmaximera i företag. För det fjärde, är det att individen intellektuellt använder sig av tänkande och förståelse för att ta ställning till problem med förnuftsskäl som är det rationella. Det femte, rationalitet som det beskrivs ovan behöver försvaras och talas för.Johansson är i sin bok kritisk till den instrumentella synen på rationalitetsbegreppet som vi oftast använder i dagens samhälle. Den rationalitet som huvudsakligen handlar om att man styrs av i förväg systematiskt utarbetade regler, normer och andra styrmedel för bl a lönsamhet, produktivitet och effektivitet i företag och andra organisationer, snarare än att det handlar om människans egen förmåga att tänka och resonera.

Vad innebär det då att resonera rationellt

Johansson hänvisar till Habermas giltighetsanspråk i en språkhandling, som säger att det finns fyra kriterier som gäller för att ett resonemang ska vara rationellt. 1) Strävan efter teoretisk förståelse, vilket innebär att det som uttalas måste vara språkligt begripligt. 2) Strävan efter redogörelse och artikulering, 3) ett prövande förhållningssätt, 4) Resonemangets interna konsekvens.

Vad säger ordboken

Om man slår upp ordet rationalisera i synonymordboken (Palmér, 1983) så står det: (Bl a) (praktiskt) omorganisera, systematisera, förenkla, effektivisera.Emedan det för ordet rationell står: förnuftsenlig, förståndsenlig, förnuftsbestämd, förståndsmässig, förnuftig (t ordnad), logisk (t grundad), byggd på logiken; (mål)medveten, metodisk; vetenskaplig; praktisk, väl planerad 1, planlagd, (ibl.) förenklad, jfr ändamålsenlig

Synen på rationalitet

Det är inte i första hand rationaliteten i sig som är i fokus här utan ”synen på rationalitet”. Johansson försöker att tydligt formulera en medveten och genomtänkt syn på synen på rationalitet och hur det på olika sätt är möjligt att institutionalisera denna i organisationer och samhället. Han vill åt överbetoningen av ”det kalkylerbara och kontrollerbara på bekostnad av frågor om värderingar och förståelse”. ”Organisationens rationalitet förutsätter alltså bejakande av medarbetarnas förmåga härvidlag” – det vill säga människans förmåga att tänka och resonera.

Rationalitet skall ytterst definieras av ”strävan efter en teoretisk förståelse och artikulation av tankegången” i enlighet med Charles Taylors idéer. Han menar också att det är viktigt att moderna organisationer ger utrymme för detta. Tillsammans med dessa två tankegångar skall också ett prövande förhållningssätt och resonemangets interna konsekvens ingå i Johanssons kriterier för ett rationellt resonemang. Den rationella handlingen skall ha följande kriterier: en grund i ett rationellt resonemang, resonemangsenlighet vara förenlig med de mål och värden som man vill handla i enlighet med, så kallad preferensenlighet.

Rationella beteenden i en organisation

Nästa del i Johanssons förhållningssätt till rationalitet har tre huvudsakliga ansatser vad gäller att institutionalisera de rationella beteendena i en organisation.”Att institutionalisera rationalitet – att sätta den i system i ett samhälle, en samhällssektor, en organisation eller vad det nu kan vara för slags system – innebär stora svårigheter att behålla det nära sambandet mellan det rationella tänkandet och det rationella handlingarna” (ibid).

Institutionalisering handlar alltså om behovet av att styra och kontrollera organisationen, vilket i sig komplicerar den enskilde individens utrymme för egna tankeprocesser i organisationen, vad som sker inom var och en kan man förstås inte göra något åt. Att systematisera handlingar är dock enklare. Enligt den bild vi sett av partikulturen i olika läger så kan detta faktiskt vara en förklaring till det som hände. Institutionalisering skapar trygghet och igenkännande.

Ambivalens

Johansson beskriver också två ambivalenta linjer. För det första: ambivalens via icke-tänkande, som avser beteendestyrning via regler och rutiner som inte kräver något vidare tänkande, man bara gör saker på ett i förväg bestämt sätt. För det andra: ambivalens via tänkande, här byggs en tankemodell upp och det finns rådande normer som man håller sig inom, alla tillåts tänka själva, men det gäller att tänka samma sak.

Det finns en ambivalens i rationalitetssynen som alltså inte har sin grund i individens förmåga till rationellt tänkande. Dels talar han om den direkta beteendestyrningen och tankemodellstyrningar (rutiner mm) som bygger på att någon annan, en oganisationsingenjör har tänkt ut i förväg hur/vad som skall ske. Den tredje ansatsen är dialogen, där man enligt Johansson kan skönja en vilja att ta vara på organisationsmedlemmarnas individuella rationalitet. Dialogen är den ”enda genuint rationalistiska ansatsen enligt de kriterier som jag framhållit”. Men å andra sidan menar Johansson att människor ”kan tala med varandra” visserligen är allmänt erkänt., men att beskriva det som att systematiskt använda dialog som ett redskap för att lägga en rationell grund för beteenden i en organisation är steget ännu långt.

Modernitetens rationalitetssyn

Johansson visar på tre utmaningar mot moderniteten som han menar utmanar dess dominerande rationalitetssyn så som den ser ut idag. 1) Den humanistiska utmaningen där frågor som ställs är: Hur trivs, förverkligas och utnyttjas människan i organisationen.?Dessa tre aspekter skapar enligt Johansson en distinktion mellan det instrumentella och det mer humanistiska människointresset.Några utgångspunkter är särskilt intressanta för Johansson dels HRM (Human Resource Management) där människor ses som viktiga resurser för en organisation, dels Radikal humanistisk utgångspunkt där Johansson hänvisar till ett av Burrel&Morgans (1979) ett av fyra paradigm inom den sociologiskt baserade organisationsanalysen och dels den kunskapsteoretiska utmaningen där utgångspunkten är att vi lever i ett kunskapssamhälle med kunskapsorganisationer som ställer stora krav på organisationens kompetens och kunskapsnivå.

Kompetens handlar om att använda sin kunskap. Det gäller att individens kunskap även den som inte uttryckligen finns i betyg och examina är värdefull för organisationen. Den socialkonstruktionistiska utmaningen slutligen handlar om svårigheterna att planera, styra och kontrollera sociala system som i sig är mycket komplexa och svåra att förutse i detalj.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det är lätt att misstänka dig för att ha haft akademiska ambitioner när du skrev den här blogposten. He. Och något av ett problem jag omedelbart känner är att tänkesättet riskerar att bli cyklist på det viset. Lite självgående. Ett ståndpunkt leder till en annan som sägs påvisa en tredje osv. Och referenser som stöder hela kakan överallt.

Det blir nästan svårt att veta var man skall ge sig in i smeten någonstans och börja baka.

Jag får nästan associationer till psykologer vid brottmål. Eller forskarhänvisningar vid politiska debatter. Där de akademiska resonemangen får sitta som en självgående motor och leverera slutsatser och teorier lite fristående från verkligheten. Och politikerna som inte kan hantera detta avvisar det helt rakt av eller oftare tillmäter resonemangen väldigt stor betydelse eftersom de inte orkar argumentera emot.

Hursomhelst, det var bara min första känsla. Annars är det väldigt viktiga aspekter vad gäller rationalitet och det moderna samhället.

För mig handlar rationalitet i viss mån om bekvämlighet. Vi sitter i ett sammanhang där vi enas om att det finns ett problem. Eller flera. De borde lösas, hur gör vi. Reflexmässigt letar vi efter metoder för att göra detta på premisserna "så fort som möjligt, så bra som möjligt, kanske så billigt som möjligt" och så värderar vi snabbt vinster och förluster med olika möjligheter.

En företagare med ekonomiskt ansvar fokuserar på kostnader och tidsaspekter. Investering och avkastning. "Hur dyrt blir det hur länge, när kommer vinsten, om alls". Politiker har andra preferenser oftast. Taktiskt, strategiskt. "Kan det vara bra att välja en sämre lösning, eftersom den kan ge mer emotionell belöning?" Och liknande. (Här blir lätt politiska lösningar dyrare än företags lösningar. Speciellt om de mest är taktiska).

Men oftast är man så bekväm som möjligt och går, med sina grundvärderingar, från punkt A till punkt B så snabbt som möjligt.

Det innebär att massor av möjligheter och hänsyn på vägen försvinner, väljs bort. Teknik är ofta förknippat med bekvämlighet. Därför vinner gärna tekniska aspekter. De blir rationellt och enkelt att räkna på. Saknar du de flesta humanistiska kvaliteter och aspekter i din grunduppfattning så kan du kanske ändå räkna och värdera vinster i den typen av investeringar.

I bondesamhället fanns perioderna med intensiv sådd och skörd. De var de rationella. Inget tid för "tjafsande". Nu gällde det att "hugga i och ta tag". Men det fanns också mellanperioderna. Underhåll, reparationer, eftertanke, planering. Men också sociala aspekter och funderingar. Kultur. Osv. Ett naturligt samspel.

Idag är allting mer rationellt utsatt och värderat. Tiden för humanistiska aspekter bortleasad till HR avdelningen eller kultur eliten. Det som byggde vår kultur har övertagits av en karriärindustri där politikerna speglar sin samtid. De bygder som visade förfädernas omdöme och smak, skrytbyggen eller enkla byar ersätts av politikers ambitioner och kortsiktiga ekonomiska utbyten från investeringsbolag som kallar sig byggherrar.

Massor av mjuka värden och möjliga vägar väljs bort. Eftersom de inte är slingriga, backiga och går förbi rara gårdar och samhällen. Istället byggs motorvägar överallt. Rakt insprängt och snabbt. Så man slipper se vad man missar ifall man stannat.

Mary X Jensen sa...

När du ser så hävisar jag till boken - kan vi kalla det ett referat kanske... då är det lämpligt med referenser, eller hur?

Så det är nog inte så mycket cyklist av det. Någon politisk ambition finns inte i den här texten.

Anonym sa...

Hej Mary. Kan du utveckla dina tankar lite kring resonemanget om rationalitet i det moderna samhället? Fördelar och nackdelar.

Med egna ord.

Erik S.

Mary X Jensen sa...

Erik S - det framgick väl att jag refererade Johanssons bok. Det står i första stycket, eller hur? Jag har förtydligat det nu i texten. Det skulle aldrig falla mig in att ta andras ord jag har mina egna ;-)

Jag vänder mig mycket emot det rationella tänkandet som blir väldigt instrumentellt när vi kommer till människan. Vi mäter i ålder, i lön, i position, i kön. Det går att plocka in i olika siffer modeller och vi vet/tror att det blir mer sant. Vi kan mäta och då finns det.

Jag vill se mer av de subjektiva bedömningarna hos människan som den levande varelse hon är, inte bara den grupp hon kategoriseras i. Där hamnar vi i HR...