söndag 11 september 2016

Mognadstest i stället för åldersbestämning - dags att vända upp och ned på åldersbegreppet...

Under den senaste tiden har diskussionen om åldersbestämning av våra flyktingar varit omfattande. Tidigare var det lite tabu att tala om detta men nu börjar allt fler gilla möjligheten att bestämma ålder. Visserligen ska det vara frivilligt men det ska göras och effekten kan bli att fler låter bli att säga att de är barn när de egentligen är vuxna. Anledningen till att de utger sig för att ha lägre ålder än de har är att fördelarna med att vara barn är så stora, hjälpen så mycket mer omfattande och möjligheten att få stanna så mycket större. Det är förståeligt på många sätt även om det både kan och bör ifrågasättas rent moraliskt, fuska är aldrig en fin egenskap. men med tanke på hur fyrkantigt systemet är så kan man förstå att det förekommer. Hur mycket och i hur stor omfattning vet vi kanske inte. Eller gör vi det? Ibland kan det räcka med ett fåtal för att det ska bli allmängiltigt.

Många hänger sig nu fast vid att åldersbestämning ska vara enda utvägen att komma åt problemet. Det finns kommuner som själva ska ägna sig åt åldersbestämning för att komma åt problemet. Det blir för dyrt att underhålla vuxna som om de vore barn och det är orättvist mot andra är argumentet. Det är en väldigt instrumentell syn i min bok. Flyktingar som flyr från krig och elände måste vi hjälpa. Att det sedan kommit med en svans av andra som fått sig en ljus men skev bild av alla förmåner man kan få som flykting i Sverige är olyckligt men en fråga som bör hanteras separat. alla ska eller kan inte dras över samma kam.

Det är fel att vuxna män, det handlar oftast om män, ska bo tillsammans med barn på olika boenden, att de ska gå i skolan tillsammans med tonårstjejer. Självklart uppstår konstiga situationer, man behöver inte vara särskilt klyftig för att förstå det. De flesta av de här problemen tycks uppstå på grund av regelverket trots allt. Inte av personerna i sig. Ålder är inte alltid en bra variabel, även om samhället till stor del är uppbyggt efter den.

Varför ändras inte reglerna så att utgångspunkten utgår ifrån personens mognad och möjligheter och inte utifrån dess ålder? Det är självklart skillnad på att vara civilingenjör och att vara analfabet. Men det hela styrs trots detta utefter ålder. Varför det?

Inga kommentarer: