måndag 5 februari 2018

Förbjuda mobiler är lika med att stoppa en del av utvecklingen - vän eller fiende...

Ständigt denna svartvita diskussion kring mobil eller ej i klassrummet. Tröttsam är vad den är.

Nu vill Björklund förbjuda mobilerna helt i skolan. Jag frågar - hur tänkte du nu? Det handlar om bättre skolresultat menar han. Möjligen. Men säg som det är istället. Det handlar om den tappade kontrollen.

Min åsikt är snarast att de vuxna som tappat kontrollen. De hänger inte med in i elevernas värld. Det finns inte på kartan att man skulle klara sig utan en mobil i arbetslivet. En av skolans uppgifter är att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Lära dem att läsa, skriva och räkna. En fjärde färdighet torde vara att lära ut hur man lever och verkar i ett allt mer digitalt samhälle. Ingen tror väl ändå att det går att stänga av det nu. Genom att förbjuda mobiler i klassrummet?

Det pratas om fel saker.

Från ett äldre inlägg i denna blogg. Det har funnits tankar om detta i många år.  Antropologen Margaret Mead skrev på 70-talet om vad hon då kallade elektronålder - jag tror att vi i hög grad är där nu. Då gällde det videoapparater, men alla känner till utvecklingen från den tiden. Hur snabbt det gått.

”Dagens ungdom växer upp i en elektronålder som hittills varit omöjlig att ens föreställa sig. Den äldre generationens erfarenheter från då-världen i långsam förändring är helt inadekvata. Ändå är det de äldre som fortfarande insisterar på att kontrollera de unga vilka formas av en värld de äldre aldrig kände till. Om den drastiska klyftan mellan unga och gamla skall kunna överbryggas måste den äldre generationen avstå något i sin makt, hävdar Margaret Mead ... (Mead M (1970), Kultur och engagemang – En studie av generationsklyftan, Ystad, Rabén&Sjögren…”) (min fetstil)


Det hela är en fråga om disciplin fast på ett annat sätt än det Liberalernas partiledare nu förespråkar med förbud. Det handlar om att lärare ska ha möjlighet att ta tillbaka kommandot i klassrummet. Där har också dagens föräldrar en hel del ansvar genom att låta lärarna få ha sin auktoritet över barnens skoltid. Barn som har uppenbara problem med att inte göra som lärarna säger i klassrummet har andra problem än sina mobiltelefoner. Det har nog inte ens med skolan att göra. Ibland är lilla Putte en skitunge oavsett vad föräldrarna anser. 

Mobiler eller vad det nu ska kallas gör nytta i skolan, på så många olika sätt. Men kanske inte använt på det sätt som görs idag genom att ta bilder av varandra eller sina lärare i olika märkliga pinsamma situationer och skicka runt. Har någon talat om för barnen vad det innebär att sända iväg en bild över internet? Hur många kan se den? Vet man att en oskyldig bild på en naken unge kan hamna i nätet hos mindre nogräknade pedofiler. Vet man vad som är lagligt eller ej? Behöver man ens bry sig om man inte är straffmyndig?

Det gamla uttrycket WYSIWYG (What You See Is What You Get) gäller inte längre. Världen är så mycket större och så mycket mer osynlig öppenheten till trots. Här behöver medvetenheten ökas. Inte stängas av.

Så lika väl som att vi har undervisning hur ett bibliotek fungerar ska vi ha undervisning om hur internet, mobilen - världen största bibliotek fungerar. Källkritik är där en viktig del. 

Ingen har väl någonsin tänkt sig att stänga bibliotek? Ja just  - det har man visst det. Biblioteken har på många ställen blivit ungdomsgårdar där personal och besökare blir hotade av de gäng som ockuperat stället och gjort det till sitt. 

Läroplanen hänger med

"Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ." Läroplanen för grundskolan, sid 9

Läroplanen är nu reviderad och kompletterad med digital kompetens som en bärande del. Detta är en absolut nödvändighet i det digitala samhället. Men man kan dock befara att detta inte kommer att ske på ett verklighetsnära sätt. Som att lära ungarna att använda sina mobiler, att spelifiera undervisningen och därmed individualisera den med möjlighet för elever på olika nivåer att lära sig samtidigt men på olika svårighetsnivåer är en annan möjlighet. Det finns många sätt och det pågår mängder av intressanta experiment runt om i skolorna. Positiva sådana. Tag fram dem i ljuset nu.

Förbud leder ingenstans - det snarare lockar till övertramp

Medan de vuxna (inte alla dock) förfasar sig och talar om förbud så börjar barnen spela vändåtta med spelkort, de lägger patiens och spelar sällskapsspel i skolan. De har börjat tröttna på sin mobil som förströelseverktyg. Som alltid. Nyhetens behag försvinner alltid.

Att läraren är den som bestämmer och fördelar och leder arbetet där torde vara en självklarhet. Ledarskapet i klassrummet ska naturligtvis stärkas och vill inte lärare ha mobiler i klassrummet ska de inte vara där. Konstigare än så borde det inte vara.

Men totalförbud i skolorna, och skolor som skryter med att de är en mobilfri skola! Det är huvudlöst.

I morgon ska jag ta med mitt Yatsyspel till skolan... eleverna lägger sina mobiler i en korg när de träder in i klassrummet som skolregeln är. Inget konstigt med det. Det ena utesluter inte det andra.

Det finns betydligt angelägnare områden för lagstiftning än mobilanvändandet i skolan.









Inga kommentarer: