AstraZeneca har ändrat på uppgifter om sig själva i Wikipedia. Det har också andra företag gjort gjort. Det har skett en utrensning av ogynnsamma uppgifter om företagen.
"En passage om företagets medicin Seroquel där det står att preparatet kan göra tonåringar ”mer benägna att tänka suicidala tankar” togs bort via en dator som visade sig tillhöra läkemedelsföretaget amerikanska del. (SvD)"
Även andra företag och organisationer har tagit bort uppgifter som skrivits om dem enligt Wikipedia som kunnat spåra gjorda ändringar till specifika datorer.
Det här ställer en viktig fråga på sin spets.
Hur ska vi förhålla oss till uppgifterna vi hittar på internet? Visst är det obehagligt att vissa uppgifter raderas, men det kan vara minst lika obehagligt att de kommer dit överhuvudtaget. Vem som skriver och varför blir allt viktigare att ta reda på. Källforskning helt enkelt. Över internet flyter informationen med millisekunders snabbhet och det finns ingen kontroll egentligen om vad som är sant eller inte.
Det hela ligger helt i betraktarens öga och utgår från den kunskap man har om det man läser, möjligheten att ifrågasätta och fundera kring om det är sant eller ej. Alla besitter inte den kunskapen, tyvärr.
För några år sedan gjordes en sk. benchmarking mellan två företag i IT-branschen. Rapport skrevs och distribuerades. Senare visade det sig att testerna inte gått rätt till, på så sätt att företagen gjort på olika sätt så att det ena blev missgynnat i förhållande till det andra. Rapporten var dock redan utlagd på internet och betraktades som en sanning. Den användes bland annat i Japan som ett ledande dokument. Det gick inte att tillrättalägga felaktigheterna i efterhand eftersom informationen var så vitt utspridd. Detta ställde förstås till ett rejält dilemma för det missgynnade företaget.
Nu har vi internet och det är helt underbart på alla sätt att kunna söka all typ av information genom enkla knapptryckningar. Men kvaliteten på den information vi får måste vi som mottagare avgöra själva. Så det gäller att fundera till och inte köpa allt man läser rätt upp och ned.
Det finns förstås duktiga IT-personer som kan kolla upp informationens väg över internet, men vanliga läsare kan inte det. Så det krävs om inte annat att vi uppmärksammar behovet av källkontroll. Det är en viktig kunskap för alla att ha med sig i informationssamhället.
Vad finns det för idéer runt detta? I Internets början talades det mycket om att detbehövdes informationskonsulter som gärna kunde vara bibliotekarier. Hur gick det med den idéen, man hör inte så mycket om dem. Versionshantering är en annan möjlighet, men hur skulle det praktiskt gå till? Det finns mycket att fundera kring här. Och det är viktigt att vi gör det så att vi inte går in i något slags låtsas samhälle där man inte vet vad som är vad.
Andra bloggar om: samhälle, internet, information, Wikipedia, bloggar, källkontroll, moderaterna
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
4 kommentarer:
Om japaner vill använda information som "ledande dokument" så bör de kontrollera dokumentets trovärdighet oavsett var och hur det publicerats.
Jag lever efter övertygelsen att informationsspridning är bra och att varje försök att censurera information i grunden är dåligt. Vi har i många årtionden lärt oss att reklam är överdriven och ska tas med en nypa salt. Veckotidningar, ja till och med seriös nyhetsrapporterging, kan innehålla osanningar.
Precis som i så många andra sammanhang så måste vi tro på individens förmåga att selektera och göra bedömningar.
Det vi verkligen måste se upp med för att inte hamna i ett låtsassamhälle är att allas rätt att publicera sina åsikter förblir oinskränkt.
Ja, just det jag menade, man borde ha kontrollerat dokumentet som jag skrev om ovan. Nu gjordes inte det. Säg att det här var 12 år sedan, jag kommer inte ihåg exakt. Mycket har hänt sedan dess och företag och proffessionella användare är säkerligen bättre på att kolla idag.
Vi måste både tro på och lära individer att allting inte är vad det ser ut att vara, källkoll alltså. Viktigare än någonsin ett skolämne rent av, eller i alla fall del av.
Jag är absolut för fri spridning av allas åsikter. Det är som mottagare man måste vara lite medr medveten. Att allt inte är vad det ser ut av vara.
Rätten till det fria ordet får vi aldrig tumma på.
Jag tänker på Astra Zenecas inblandning i Wikipedia där negativ information om dem tagits bort. De har missat det här med konsumentmakt. En borttagen rad i Wikipedia kan få andra konsekvenser för företagets trovärdighet i fortsättningen. För det finns fler kanaler än Wikipedia.
Wikipedia och den artikel som skrevs i (SvD) idag är ett lysande exempel på hur balans uppnås. Företag som vinklar information löper stor risk att få negativ publicitet. Min åsikt är att det finns tillräckligt många konsumenter av Internet för att göra den risken betydande och att detta faktum medför ett förträffligt skydd mot den låtsasvärld som du uttrycker farhågor för.
Jag håller helt med dig om att träning av förmågan att på ett selektivt sätt tillgodogöra sig information är en av de viktigaste uppgifterna för skolan idag. Föräldrar har ett väldigt stort ansvar här också.
Lite ensidigt med bara CIA, FBI och Vatikanen. Här är en rad andra wikiscanner-fynd:
Al-Jazeera says the foundation of Israel was just as bad as the Holocaust,
Al Jazeera does not like some words in Taliban article,
BBC accuse Tony Blair of being a drunk sex maniac,
BBC: George “Wanker” Bush,
Democrats really don’t like Rush Limbaugh and his listeners,
The Guardian rewrites The Times wiki,
Nick Bilton [New York Times] calls Condoleeza Rice a “concert penis”,
New York Times Compares Bush to Captain Kirk,
New York Times: Vampires donate dead babies to the Grand Dragon of the Republican Party,
Reuters: Bush is a mass murderer,
Washington Post has fun with a rival,
UN editor calls Oriana Fallaci a racist whore…
Skicka en kommentar