Med Time Manager började helvetet

Frågan är om inte mycket av den stress många upplever i både arbets- och familjeliv har just med planering att göra. Sällan någon bara tittar över på en fika utan att almanackan har rådfrågats.

Ungarna kan inte göra något spontant för att de är inbokade som de värsta vuxna och föräldrar känner stressen att barnen måste göra "något". Förstör vi uppväxten för barnen genom schemaläggning undrar P J Anders Linder idag. Det är verkligen en jätteviktig fråga,

Vissa barn gillar just att inte göra något alls ty kring dem pågår det nya upptäckter av livet hela tiden och de behöver inte alls vara schemalagda.

En bekant säger att det är bra med korsord för då får man en timme att gå - jag själv får hjärtklappning av det och tänker, ge mig en timme extra för sjutton om du har gott om dem. Vem har rätt egentligen? Hon som har tid eller jag som behöver mer för att jag stressar runt.

Jag tror att det hela började på 70-talet med Time Manager, denna fantastiska pryl där man skulle anteckna och planera sitt liv, både på jobbet och privat. Man fick till och med en blyertspenna med för att kunnagör aändringar. Det var ett omfattande system av ordning med olika blanketter som sattes in i vacker pärm. Man fick lära sig att avsätta tid till sig själv, till sin man, till jobbet, till sina barn, till sin familj. Allt var planlagt för att man inte skulle behöva stressa. Så har det fortsatt, nu gör man det elektroniskt via dator och mobil.

Jag har ett tips.

Släng almanackan, stäng av planeringsplanen och tänk så här.

1) Det viktiga kommer man ihåg
2) Viktigt som man glömmer blir man påmind om
3) Allt det andra kan man glömma

Släpp på kraven och lev livet lite och var lite spontana. Det gäller för både vuxna och barn.

Andra bloggar om: politik, samhälle, tidsbrist, stress, barndom, barn, moderaterna, tidplanering, time manager