Reinfeldt vs Persson...

Härskarteknik är vad Göran Persson stolt lär ut på seminarium, nu i sin roll som PR-konsult. Man ska hånle lite säger Persson. Jag förstår det, det är just detta hånflin kombinerat med ett litet lagom nedåtblickande som retade livet ur mig varenda gång jag såg Göran Persson framträda i debatter och andra sammanhang.

Karln är kanske trevlig privat, vad vet jag. Men den där översittarutstrålningen var svårt att stå ut med, trots att jag ändå har rätt så bra koll på Berit Åhs härskartekniker. Men det gick ju inte att använda när man såg honom på TV. Tyvärr, annars du Persson.

Egentligen är det väl förfärligt att öppet stå och erkänna att man använt sig av översittarfasoner och dessutom lära ut dem till andra. Ni hör väl själva - "Inför 700 norska kvinnor föreläste Persson på fredagen i sin nya roll som PR-konsult om knep för att trycka ner motståndare."(DN, ibid).

Trycka ner andra, nej det är inte sympatiskt... För buffligt för min smak och med den attityden når man inte fram mer än för stunden.

Statsministern är en helt annan typ, det har han visat tidigare. I en intervju i dagens Aftonbladet säger han

"– Ja, jag är som politiker en ovanligt lågmäld person. Lugn, eftertänksam, ser mina medmänniskor. Det är bra egenskaper men ibland har jag tänkt att ... det här är en stark egobransch, narcissism är något som alla ogillar men som hos politiker är ett drag som vi uppskattar. Vi gillar de primadonnaaktiga, självupptagna politikerna. Jag är inte den typen." (Aftonbladet)

Fredrik Reinfeldt representerar en modern man med tilltro till andras kompetens vad det verkar. Det kan uppfattas att han är svag i sitt ledarskap, men jag tror att det är fel slutsats att dra där faktiskt. För när det gäller så kliver han fram och talar om hur landet ligger. Som nu senast i yttrandefrihetsfrågan. Det var ingen darrning på manschetten där inte.

Han talar med respekt om sin fru och tar udden av henne som bullbakande mamma. Ty, allt var fejk, mandelmusslorna till julbaket var köpta. Det säger väl iofs mer om tidningen som lurades. Å andra sidan är det väl inte fel att kunna baka lite bullar. Men det är det där med tiden, om man ska hinna arbeta som ansvarig för Landstinget i Stockholms län. Då är det inte så lätt att hinna med husmors sysslor också. En politiker är aldrig ledig.

Men statsministern är en modern man och tycker att kvinnorna ska ha lika möjligheter som männen att arbeta och göra karriär om de vill det. Detta står också inskrivet i årets budget men har kommit i skymundan för "gnället" om allt som är fel. Genom att erbjuda olika stöd till kvinnor, bland annat satsningar på kvinnors företagande och olika satsningar som sänkt skatt på hushållstjänster och jämställdhetsbonusar ökar det kvinnors möjligheter att slippa det obetalda dubbelarbetet som många kvinnor idag belastas av står det i budgeten. Det handlar om praktisk politik. Det är bra.

Många tycker att Fredrik Reinfeldt verkar vara trist och allvarlig. Det tas också upp i Aftonbladets artikel där han själv hävdar att det tvärtom bor en clown i honom. Tänk att jag tycker att den kommer ut då och då faktiskt, det finns mer humor överhuvudtaget i den här regeringen än vad man någonsin hade uppfattningen om i den förra socialdemokratiska regeringen. Där tycktes de ha fullt upp med härskarteknikerna, det var sällan någon log hjärtligt. I sittande regering kan ministrarna till och med skämta med varandra på presskonferenser (som Anders Borg och Göran Hägglund om den nya fastighetsavgiften), det är ett tecken på ett öppet ledarskap att det är möjligt att ha kul på jobbet.

Så visst är det betydligt trevligare med en statsminister som är vänlig och bestämd än en som öppet står och erkänner att han använt sig av olika tekniker för att trycka ned andra för att behålla makten. Jag tror att det kan vara en generationsfråga också. Persson är ett antal år äldre än Reinfeldt och agerar antagligen utifrån den syn på makt som var rådande förr, där den manliga överordningen var självklar. Patriarkatet lever än, men Fredrik Reinfeldts agerande är ett tecken på det finns hopp för jämställdheten. Det är skönt att vi nu har fått en modern stasminsiter som hänger med i samhällets förändring. Kanske att vi också ska tacka hans fru för det?

Vi behöver se mer av statsministern i media, den saken är klar. Visst är det bra att de andra ministrarna också får chans att synas, men det är trots allt statsministern som är den stora symbolen och den som sätter agendan. Det finns ingen anledning för honom att hålla sig undan, inte alls.

Andra bloggar om: politik, regeringen, statsministern, fredrik reinfeldt, göran persson, härskarteknik, jämställdhet, samhälle