En artikel på Brännpunkt tar upp frågan om de vuxnas brist på tid för sina barn. Enligt organisationen Farsor och Morsor på stan så är det vad ungarna saknar allra mest, föräldrarna. Och det ska vara den egna morsan, inte bara andras även om det kan vara ett alternativ.
Vissa ungar bildar "firmor" och är ute slåss på stan, andra anordnar stora fester och ibland mötas dessa grupper med katastrofala resultat. Det finns sällan några föräldrar närvarande, tyvärr.
En ung kille tycker till:
"Mer allmänt pekar han på att ungdomar och föräldrar ofta lever i parallella världar, där vuxna har väldigt lite koll. Och där måste vuxna våga ta plats, och initiativ, inte minst till samtal. –Unga söker vuxenheten, eftersom de letar efter hur man ska vara som vuxen. Där finns en ständig inbjudan till vuxna" menar Mani Abolghasem ung festfixare till (SvD)
Överhuvudtaget hur samhället nu gestaltar sig i olika grupperingar är olyckligt. Vi känner ju inte varandra längre. Åldersindelningen och vad man gör är kristallklar men ändå inte traditionell. Vuxna vill vara tonåringar och fortsätter leva som om de vore det. Ungar tvingas göra vuxensaker betydligt tidigare. Kan det vara så illa att de genom att försöka leka vuxna på fest försöker komma i kontakt med sina föräldrar? Lite långsökt men kanske inte ändå.
Visst, förr kunde man flytta hemifrån när man var 16 år och blev vuxen på det sättet. Men nu ska man hantera föräldralösa fester med hjälp av inhyrda vakter. Det är väl inte så vanligt förstås, men att det överhuvudtaget förekommer säger väl en del om attityden. Det självklara vore väl om föräldrarna var med, eller hur?
Föräldrar och ungdomar skulle testa att tillbringa mer tid ihop. Vi borde bryta helt med ålderssegregeringen överhuvudtaget så att samhället blir mer tillgängligt för alla över alla gränser.
Jeanna Bagger-Jörgensen jobbar aktivt med ungdomar på ett ungdomscafé och vädjar till politikerna att ställa upp med resurser så att det blir möjligt för vuxna att hjälpa barn och föräldrar att få mer kontakt. Ja, eftersom föräldrarna inte själva klarar av saken så behövs det hjälp i en övergångsperiod nu. Men nästa generation ska ha en annan sits med föräldrar som begriper att varje unge i första hand vill ha sin egen morsa.
Det spelar ingen roll om barnen är från Djursholm och får en tusenlapp för att ät amiddag på karterskrogen eftersom föräldrarna ska bort, eller om du är ett mindre bemedlat barn från ansträngd förort. Mamma är ändå alltid mamma hur man än vänder på det. Det kan ju gälla pappa också förstås nu så att det blir orättvist här. Bara ett exempel, det handlar om den närmsta personen som bör vara en förälder.
Andra bloggar om: politik, samhälle, ungdomsvåld, föräldrar, ålderssegregation, föräldraansvar, moderaterna, regeringen
1 kommentar:
Hej, tyvärr måste jag meddela något förfärligt.
Det är inte morsor tonåriga killar behöver.
Få kvinnor kan sätta gränser, ännu färre kan sätta gränser för sina tonåriga söner.
Det kan bara farsor.
De har nämligen själva varit tonåriga söner.
Dedu!
Skicka en kommentar