Aftonbladets Lena Mellin tror i dagens Aftonblad att regeringen Reinfeldt skulle få svårt att överleva om det var val idag. Opinionsläget är tufft och moderaterna rasar i populäritet. Personligen vill jag verkligen inte att det ska bli ett stort nederlag för moderaterna, för jag har jobbat så hårt och tror så mycket på den borgerliga politiken.
Men dessvärre ser jag i likhet med Lena Mellin problemen hopa sig. Dels så finns det en klyfta mellan nya och gamla moderater, men den borde kunna grävas igen. Kanske genom att regeringen ger efter lite vad gäller trygghetslagarna på arbetsmarknaden eller i alla fall i likhet med Maud Olofsson visar ett intresse för att se över dem. Jag tror att man ska fundera lite extra på det där med gamla och nya moderater, det är inte alltid klokt att göra sig av med befintlig bas för att skaffa en ny. Kostnaden kan bli väl hög. Missnöjda personer sprider missnöje omkring sig och nöjda sprider glädje och skaffar fler.
Att tre ministrar avgått tror jag inte har så stor betydelse i längden faktiskt. Även Göran Persson stuvade om på sina taburetter med jämna mellanrum. Den borgerliga regeringen är oerfaren och har nog inte haft så lätt att verkligen förstå vad ministerposter innbeär. Varför ska man begära det efter så kort tid. Medias dom är hård mot fallande ministrar, men så har det alltid varit oavsett vilken regering vi haft.
Det allra största problemet är nog precis det som Lena Mellin påpekar. Regeringen har varit dålig på att berätta sin historia. Alliansen har gjort ett bra jobb och betat av det ena vallöftet efter det andra. Men frågan kvarstår. Vart är man på väg? Hur ser Sverige ut när målen är uppfyllda? Vad har vi för land då?
Storytelling är en intressant teknik och många företag ägnar sig åt detta. Kolla exempelvis in The Nike Story - finns det något att lära där kanske?
Som sagt vi måste få veta målet med helheten. Varför, vart är vi på väg, hur ser det ut i Sverige när regeringens alla vallöften är utförda? Att nu ta tag i helheten är enda chansen. Man har tre år på sig och det borde kunna gå bra. Men det gäller att ta sig ur detaljerna och inrikta sig å helheten. Att ha en pricka av lista är förstås bra, men man måste veta varför man prickar av, vart det är tänkt att det ska leda i ett längre perspektiv. Jag tror inte att det står klart för alla nämligen.
Jag ser fram emot att få veta mer om detta och fortsätter att tjata om didaktikens tre grundpelare , särskilt den sista. Varför?
Jag hoppas nu att moderaterna på sin stämma i Gävle binder ihop helheten så att det står klart var alla delarna ska leda till. Vi behöver ingen snuttifiering. Så upp med framtidsvisionen och passa in bitarna i den så finns det hopp för framtiden.
(Aftonbladet)
(SvD)
Andra bloggar om: politik, regeringen, opinionssiffror, moderaterna, samhälle, framtidsvision, storytelling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar