måndag 14 januari 2008

Gammelmedia låter så trist - men ibland så passar det faktiskt...

Om det ännu inte är bekant för alla så kan man inte längre gå till Posten och betala sina räkningar och utan dator står man där med lapparna i hand och måste gå på banken eller på Svensk Kassaservice som både till namn och utseende ser ut som ett kassakontor från 50-talet. Dessutom kostar det 50 kronor extra - per räkning... Så besvärligt för den som inte följer med sin tid. Vi som använder internet fixar räkningarna med några knappningar på tangentbordet. Ett modernt liv med modern teknik, den kallas internet och kan användas till mycket för att underlätta våra liv.

Varför vill kulturarbetarna och några andra nu stoppa världen och försvåra användandet av den nya tekniken? Varför inte diskutera kring de möjligheter som finns i stället? Den här frågan behöver inte dikotomiseras, det ena behöver inte utesluta det andra. Juste ersättning till konstnärer och frihet för oss andra att använda vårt internet även till privatlivet. Men ska bakåtsträvarna få hållas så får vi väl snart öppna postkontoren igen och klistra igen kuverten på gammalt hederligt sätt om det nu blir tillåtet i fortsättningen. Eller?

Werkelid i SvD har med anledning av att vissa moderater tagit ställning för att ändra på den givna ordningen tagit ställning för det gamla "Dessbättre har också en moderat riksdagskonstellation av annan ull än de sju klarat struparna till försvar för den konstnärliga upphovsrätten i ett klokt ­inlägg på SvD:s Brännpunkt (10/1). De menar att internet används som ursäkt för att undgå grundfrågan: konstnärens äganderätt till sitt verk. Som så många andra eftersträvar dessa civilisationsmoderater en skärpt lagstiftning för upphovsrätten på det upp­daterade sätt som allt fler EU-länder tillämpar."

Om man tror att användningen av internet handlar om konstnärens äganderätt till sitt verk så vet man nog inte så mycket om internet. Det är vad jag tror. Upphovsrätten har varit föremål för förändring tidigare. Läs nedan.

Min andlige gästbloggare fortsätter sina funderingar på det här inlägget "Kryptering kan användas på flera sätt... och av må..."

Som vanligt tycker jag att det är intressant att lägga upp resonemangen i egen post. Det har dessutom bäring på Carl Otto Werkelids krönika i dagens SvD.



embryo: Jag är ingen fildelare.

Du försöker bygga ett retoriskt argument på kollektivism och med det klistra ett stigma kollektivt på alla som inte håller med dig. Din fråga är således retoriskt felaktig. Därmed även ditt imaginära svar på din egen fråga.

Ja, upphovsrättens distributionsmonopol tillkom på grund av en teknisk landvinning, tryckpressen. Som alla andra lagar har den utvecklats för att uppfylla en samhällsnytta.

Varje gång den förändrats har detta skett på grund av nya teknologiska framsteg, och varje gång är det upphovsrätten som förändrats, inte de tekniska landvinningarna som fört utvecklingen framåt. Samhällsnytta är ledordet.

Vi är inte nämnvärt intelligentare än vad människor var för 2000 år sedan, skillnaden är den teknologiska utvecklingen. Ett oändligt staplande av kunskap där man bygger nytt med hjälp av den gamla redan tillskansade kunskapen.


Självspelande pianon förbjöds inte, man förändrade upphovsrätten. Radion hindrades inte, man förändrade upphovsrätten. Upphovsrätten tilläts inte hindra Kabel-TV, man förändrade upphovsrätten. När Sony kom med sin VCR 1976 så förbjöds inte apparater som kunde spela in från TV, även om Hollywood ville det. 1984 förlorade MPAA tvisten.


Historien är full av teknologiska framsteg där olika ägare av upphovsrättsliga monopol skrikit sig hesa om kulturens snara död. De har haft fel varje gång. Vad internet inneburit i grunden är en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning, alltså precis detsamma som tryckpressen innebar på sin tid, men tyvärr reagerar dagens "makt o kyrka" precis likadant nu som på Gutenbergs tid. Med bakåtsträvande teknikfientlig protektionism.


Dagens "makt å kyrka" är dock en annan idag, dvs. dagens monoplolister. Sedan kommer du med nästa retoriska halmgubbe. Jag har inte någonstans påstått att det skulle vara fel om upphovmän tjänar pengar på verk som ses och lyssnas till av många, inte någonstans har jag påstått det.


Jag är själv bla. fotograf som har en del inkomster från mina bilder. Du försöker således klistra på mig något felaktigt som du själv hittat på. Är syftet att misskreditera månntro? Jag har inte heller någonstans påstått att det skulle vara fel att många har sett Sagan om ringen. Du påstår dock det. Således direkt fel igen.


Vad jag påstår är att dina farhågor du framför i många diskussioner inte är sanna. Vi har levt med massiv global fildelning i många år nu, och bevisligen har inte dina farhågor slagit in. Artister kan fortfarande tjäna pengar trots massiv fildelning, det är något vi alla vet, du försöker tom. påstå att jag skulle tycka att det är fel.


Således har du nu själv slagit hål på dina egna argument, och dessutom misskrediterat dig själv genom oärlig retorik där du försöker klistra stigman kollektivt på de som inte håller med dig. Vad jag dock kan tycka vara fel, är att rättighetshavarna efter Astrid Lindgren skall åtnjuta ett distributionsmonopol 70 år efter hennes död. Jag kan inte se samhällsnyttan i det.


//steelneck

(SvD)

intressant

, , , , , , , , , ,

1 kommentar:

Magnus Carlbring sa...

ska litteratur och konst vara samhällsnyttig

eller fri

upphovsrätten ger frihet och rättigheter

värna friheten och värna rättigheterna

upphovsrätten har stärkts genom århundradena och inte vice versa

globaliseringen och informationsboomen och den nya tekniken möjliggör att upphovet kan skyddas och att upphovsmän världen kan få betalt för sitt utförda arbete

under sovjeteran exempelvis gavs det ut massor av astrid lingrenböcker i dåvarande sovjetunionen

utan att astrid lindgren fick inte öre

hennes upphov skyddas nu och rättighetsinnehavarna ser till att hennes figurer inte säljs eller brukas eller missbrukas precis hur som helst

tekniken ska man mästra inte låta sej förföras utav: fråga oppenheimer

vad är en dator mot ett tunt vägande ord det undrar jag nu yo