Göran Skytte har synpunkter på finansministerns uttalande om att kvinnor borde arbeta mer än de gör idag. Alla som lever gör det i syfte att dra in så mycket pengar som möjligt till statskassan gör för att göra finansministern lycklig menar Skytte. Intressant reflektion och jag håller med om att finansministern bland flera andra har ett väldigt instrumentellt sätt att uttrycka sig på. Det gäller också minister Cristina Husmark Pehrsson, som också har en förmåga att tala i siffror och det kan låta väldigt fel i de sammanhang hon rör sig i.
Det är nog bara för att det är så vedertaget att det bara är siffror som är sanna och man tror att man måste låta så där. För jag tror inte ett ögonblick på att vare sig hon eller finansministern är så okänsliga som det i bland kan låta.
Att kvinnor jobbar för lite är väl en sanning med modifikation. Finansministern skulle testa med att stoppa in obetalt kvinnoarbete i BNP så skulle han få se på jobbsiffror. Om inte annat kunde detta utföras som experiment och köras som en parallellberäkning. Nej Anders Borg kvinnor jobbar inte för lite... de gör kanske andra saker än att lönearbeta bara.
För min del finns det viktiga saker att fundera kring här och det är bland annat lika lön för kvinnor och män, kvinnor har lägre lön än män det finns det siffror på. Lagstifta också mot den tysta åldersdiskriminering som finns på arbetsmarknaden. Arbeta för att föräldrar inte förlorar för att de kanske är hemma några år eller arbetar halvtid när barnen är små. Överhuvudtaget slopa alla dessa åldersgrupperingar och se till att livet pågår under livstiden och inte koncentreras till åren mellan 25-45 som den tid då man ska göra allt - studera, få barn och familj och göra karriär.
Politiskt bör man se till att det går att finna livskvalitet i samhället och då menar jag inte att det är samhället som tar hand om oss i socialistisk anda utan att det finns en frihet och att det skapas de förutsättningar som behövs för att vi ska klara oss själva. Det i sin tur kan innebära att en mor eller en far väljer att inte jobba ett par år för att få familjecirkusen att gå ihop. Värdera det och håll inte på och låtsas att det inte finns något liv utanför lönearbetet.
Vad är det för fel på trygghet och traditioner frågar Skytte och det kan man verkligen undra. Problemet är väl att vi idag i mångt och mycket saknar båda? Fördomar däremot de har vi gott om och de tar sig olika uttryck. Som att kvinnor jobbar för lite till exempel. Hur som helst så saknar jag alltid diskussionen om att barn behöver sina föräldrar, de finns också med i livspusslet och det kanske inte är genom att båda föräldrarna jobbar lika mycket hela tiden som de blir lyckliga. Jag vill ha in barnen i denhär diskussionen.
(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, jämställdhet, lönearbete, finansministern, skytte, barnen, jämställdhet, moderaterna, samhälle, regeringen
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
6 kommentarer:
Faktum är, enligt SCB åtminstånde, att kvinnors totala arbetstid per dag, inklusive obetalt arbete av olika slag, faktiskt är mindre än männens. Visst finns det "dubbelarbetande" kvinnor, men dom verkar snarare vara undantag än norm.
Men du verkar ha missat hela poängen med Borgs uttalande...
Borg menar att kvinnor LÖNEarbetar för lite. Alltså, han har ingalunda sagt att de sliter för lite, utan att för liten andel av deras slit är avlönat. Stor skillnad.
Om alla kvinnor jobbade heltid precis som männen så skulle deras allfixande roll i hemmet försvåras. Då skulle båda föräldrarna tvingas städa lite ibland, och båda skulle behöva anstränga sig för att barnen ska hämtas på dagis etc. Så länge kvinnor jobabr deltid, Barnen behöver sina föräldrar. Med dagens arbetssystem har inte två heltidsarbetande föräldrar tillräckligt mycket tid med barnen. Så länge kvinnor jobbar deltid, är lediga ett par år, etc så kommer inte det är problemet upp till ytan. Om vi uppnår ett samhälle där båda föräldrar arbetar lika mycket så kommer det bli tydligt att arbetsgivare/arbetsmarknaden måste ändra på något för att människor ska hinna med både arbetsliv och barn. Det är ett av skälen till att jag tycker att det är så viktigt att uppnå jämställdhet på arbetsmarknaden.
För övrigt så kan jag berätta att det redan rör sig i rätt riktning. Var på en intervju på en framgångsrik konsultfirma förra veckan, och de berättade att de arbetar med att göra det lättare för de anställda att ha familj och jobba hos dem. Ett steg i rätt riktning! Förr var det så att männen arbetade, 20h/dag, så deras fruar tog hand om barnen och det var inte mer med det. Utav dagens börs-VDar är det en mycket liten andel som har heltidsarbetande fruar (10-15 procent om jag inte minns fel). Förhoppnngsvis kommer det vara annorlunda i nästa generation, de som är unga nu. (Bör tilläggas att uttalandet på intervjun kom som ett svar på vad de gör för att få in mer kvinnor. Det irriterade mig att de fortfarande automatiskt kopplar ihop kvinnor med familj.)
Nej då jag har inte missat någon poäng. Jag drar bara tanken vidare. Just lönearbete är väl i sig inget självändamål egentligen? Om man inte ser det rent siffermässigt alltså. Men ur livskvalitésynpunkt alltså?
Däremot borde samhälle/arbetsmarknad se på hemarbete som kvalificerande på ett annat sätt än det är idag så att det inte ska vara negatvt den dag man vill i arbete igen.
Jag har passerat stadiet när det var viktigt att man strök lika många skjortor om du förstår liknelsen. Det är världsliga ting egentligen...
Min egen upplevelse av yngre människor är att de delar ganska bra på familjesysslorna rent allmänt. Men jag tycker absolut att det ska värderas högt attvara hemma med sina barn ett par år när de är små, oavsett om det är mamman eller pappan som är det.
Men jämställdhet handla rinte om vem som gör vad - det finns på ett inre plan. Enligt mitt sätt att se.
Anonym, du låter som Pär Ström haha...
Det där tror jag inte på, men jag ska kolla SCB. Att kvinnor skulle arbeta mindre, nej du. Kanske inte mer heller. Detta är ingen tävling iofs. Och inte emot mannen heller...
Jo, lönearbete är ett självändamål i sig. Vet du varför? Man får inte betalt för hemarbete och det kommer man aldrig få i en fungerande ekonomi, vilket leder oss till ett problem. Den som drar in pengarna får också en typ av makt. Jag har sett scenarion som till exempel en kvinna som inte alls trivs i sitt äktenskap men inte kan gå eftersom hon valde att jobba halvtid med dålig lön för att kunna ta hand om barnen, medan mannen heltidsarbetar. Även om man inte vill skilja sig så ligger det psykologisk makt i vem som "försörjer" familjen. Visst ska det värderas att ta hand om barnen, men det skulle inte värderas mindre (tvärtom, mer!) om papporna gjorde det varannan gång. Om båda lönearbetade i samma usträckning, låt säga 75% var istället för 100/50, skulle det leda till ett samhälle där kvinnor och män KÄNNER sig jämställda. Det är ett viktigt inre plan enligt mig.
Allt fler unga familjer har börjat leva som du beskriver för att de tycker att det är mest praktiskt. Pappor tar större utrymme i familjen och det är väl jättebra, men min poäng handlar inte om det som en jämlikhetsfaktor.
Jag har själv både varit hemma med mina barn många år när de var små, efter det haft en superkul karriär som säkert många skulle vara avundsjuka på och dessutom i perioder levt på min man eftersom jag varit utan jobb och inte haft egna inkomster. Det handlar om livet, det går i perioder och alla dessa perioder är inte lika för alla.
Riktig och äkta jämställdhet kommer ur respekt för varandra som individer och har egentligen väldigt lite med sysselsättningsgrad eller andra konstruktioner att göra. Enligt min mening och erfarenhet alltså. Man får tycka olika.
Skicka en kommentar