Ost-doodles eller cheese-bågar`- Fridholm undrar

Fridholm sitter i sin Livbåt och undrar hur vi använder språket när vi skriver. Slarvar vi, är vi okunniga eller bara nonchalanta. Han gav mig uttrycket Blocket-svenska - hade jag aldrig hört förut. Jag var tvungen att köpa en påse ostbågar helt enket och fundera lite över det här.

I mina yngre dar blev jag väldigt irriterad över när ord var felstavade. För jag betraktade det alltid som fel stavat. Idag läggs mer kraft på att försöka förstå meningen i det man läser och inse att det inte är skoltidens rättstavning som är rikslikande, om man inte ser det hela ur den perfekta användningen av svenska språkets perspektiv förstås.

Idag är det inte bara vi som är uppvuxna med svenska som modersmål som skriver annonser, artiklar och instruktioner. Ibland är det inte ens människor som skriver utan datorer, maskinöversatta texter kan bli ganska roliga. Testa här exempelvis.

Jag hade på universitetet en lärare som hade spanska som modersmål och han skrev sina instruktioner på en blandning av engelska och svenska som vi skulle förstå. Samtidigt fanns det kolleger till honom som krävde perfekt svenska i de uppsatser vi skrev. Många av studenterna var uppvuxna både här och där runt om i världen. Den perfekta svenskan fick vi leta efter. Det kanske helt enkelt är så att språket utom hos språkforskare och andr ahåller på att luckras upp och att vi söker efter meningen i uttrycken och inte så mycket bryr oss om hur de representeras - alltså om orden är rätt stavade eller inte.

Barnbarnet kommer hem med texter skrivna av de vuxna fröknarna:

"barna varit väldigt jobbiga idag. Barna är trötta och behöver ha sin frukt med sig. De är inget bra på att lyssna på vad sin fröken säger heller. Vi behöver hjälp av föräldrarna att ni säger till era barn"

Mormor får dåndimpen. - De är bara förskollärare säger någon vuxen i närheten för att ursäkta. Jag vill nog påstå att man ska kunna få ihop ett meddelande med bättre skrivet innehåll än detta redan på högstadiet.

Som gammal IT-journalist minns jag vilka problem vi hade med att skriva våra artiklar då var och varannan mening inte gick att översätta på ett bra sätt. Visst gjordes det på tidigt 80-90-tal försök att försvenska IT-begreppen och visst heter det skriva ut och skrivare i stället för printa och printer. Men blandningen av svenska och engelska uttryck blev naturlig i texterna och det har fortsatt så. Vad gäller e-mail och e-post så använder jag båda dessa uttryck, men aldrig e-mejl. Det låter riktigt konstigt mina öron. SMS:a är vedertaget, på engelska använder de ordet text i stället för SMS. Det låter egentligen bättre, eller hur?

Hur ofta ser vi inte skyltar som:

Tjampo till extra billigt priset

Grisetmedaljonngger med ris och steckta tomat


Jag har lagt ner alla mina synpunkter på hur folk skriver och tänker i stället så här: Vad är meningen - vad är det de försöker säga? Förstår jag det? Man blir inte så irriterad över stavningen då. Men det är klart visst är det önskvärt att barnen lär sig stava i skolan.

Vad tyckte Björn och Blogge. Vad tycker de andra på Bloggtidningen och Emma och Alter Ego (om du har energi idag alltså?)

Intressant? Andra bloggar om: bloggutmaning, internetuttryck, språk, språkpolis, allergi, särskrivining, grammatik