Att vara sin egen chefredaktör... att vara bloggare...

Precis - så har jag känt det som hela tiden jag bloggat. Som chefredaktör för min egen blogg. Tidigare drev jag tidningen Datakonsulten med kollega, personal, sätteri, distribution och administration och prenumerationsregister och lokaler och returer och annonsförsäljning mm mm.

Nu slår man sig bara ner och skriver och publicerar i en och samma stund, i ärlighetens namn satt jag ofta på sätteriet och skrev mina sista notiser medan layouten pågick för fullt, men va fasen... Resultatet skiljer sig inte egentligen, mer än att det är lättare att nå ut. Utan en massa kostnader, för det är dyrt, jättedyrt att driva en tidning.

Via den utmärkta bloggen samesamebutdifferent nådde jag vidare till den här artikeln som beskriver fenomenet. Jag vill påstå att vi är här redan idag. Chefredaktörer och ledarskribenter utan alla kringkostnader = bloggarens vardag.

Idag tackade jag nej till ett förmånligt erbjudande om nyprenumeration på papperstidning. Det är nätet som gäller nu och det mer och mer på vardaglig nivå. Det handlar inte bara om begreppen nu, "citizen journalism" och sociala medier utan det är en realitet, det är så här vi vill ha det. Åtta-åringar gör egna hemsidor utan problem, de kan det här med kommunikation. Folk tröttnar på papper och alltid sparar man något träd också om man är intresserad av miljön.

Läs även andra bloggares åsikter om media, chefredaktör, ledarskribent, internet, bloggar, bloggare,