fredag 2 maj 2008

Det är därför jag känner mig så krasslig...

Nu förstår jag varför jag känner mig så risig mest hela tiden. Har en alldeles för nära relation med mitt tangentbord. Det är dessutom mångårigt. Visst blir det en och annan frukost framför datorn, inte minst märker jag det när smulorna som sitter under tangenterna tar emot.

Ibland vänder jag upp och ned på tangentbordet och skakar lite så att smutsen faller bort - men det räcker inte. Tangentbord är äckliga och kan innehålla bakterier av typen Staphyllococcus aureus som kan leda till matförgiftning och hudinfektioner. Fy tusan vad vidrigt. Det är Which? Computing som gjort en studie kring det hela enligt artikel i SvD. Jag blev nyfiken och kollade upp det hela.

Så enligt principen bättre brödlös än rådlös - jag tar hjälp av tipsen kring hur man rengör tangentbordet. På nätet, i tidningar och bland bloggare finns alla möjliga råd hur man ska gå till väga för att ta itu med tangentbordssnusket.

Det finns också små specialdammsugare för tangentbord. För 59 kronor får man denna modell, från Teknikmagasinet - meningen med livet. Sen finns de här små söta borstarna förstås.

Här kan ni följa de spännande stegen från smuts till rent, även i extremfall. Men det viktigaste innan du startar är att du kopplar bort tangentbordet från datorn...

Nu kopplar jag bort - här ska rengöras.

(Aftonbladet)

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 kommentarer:

Björn Felten sa...

Njä, ingen fara. Under större delen av 1900-talet var telefonluren det snuskigaste som fanns, och de flesta av oss lyckades överleva den.

Känner du dig krasslig så beror det med största sannolikhet på att du har fått för lite pussar och kärlek -- det är i alla fall den förklaring min fru brukar anföra när det gäller hennes eget ovälbefinnande. :)

Mary X Jensen sa...

Nej då jag får mycket pussar och kärlek här, men vi kanske alla har smutsiga tangentbord...

Björn Felten sa...

Mycket pussar och kärlek betyder ju inte nödvändigtvis tillräckligt mycket. Hustrun låter meddela att man aldrig kan få tillräckligt med P & K. :)