tisdag 13 maj 2008

När frestelsen blir för stor...

Vi är alla människor och vi står oss själva närmast. Att kolla i register efter allt möjligt blir vanligare, att vi registreras likaså. Det finns flera skäl till att bibehålla restriktionerna kring både registrering och hur man får använda uppgifterna. En fråga om personlig integritet helt enkelt. Det finns personer i min kommun som sitter och kollar andras inkomstförhållanden via Ratsit och drar slutsatser av detta och lägger ut det på olika forum. Hur bra är det egentligen?

Trängselskattekamerornas uppgifter har man redan börjat diskutera hur man kan vidareanvända på olika sätt. Som att ge äldre bilar högre avgift och liknande, miljöbilar har tidigare varit uteslutna ur systemet. Hur kunde man veta att det var en miljöbil som passerade? Jo genom att kolla i registret. Nästa steg är att kolla hur många som åker i bilen och försöka reglera samåkning den vägen, osv osv. Registret säljs kanske och plötsligt får vi hem reklam i brevlådan. Vägverket säljer redan sitt register, bilreklam är inte ovanligt.

Inte minst Eskilstunakuriren har ju kommit på den fiffiga idén att man kan kolla hur ofta kommunstyrelsens ordförande är i Stockholm. Det ifrågasätts på grund av han resande om han kan sköta sitt jobb. Tidningen tycker att trängselskatten är en utmärkt möjlighet för att kolla personer som man vill kolla så att säga. Offentliga uppgifter förvisso, men var tanken att de skulle användas så här?

I dagarna har en polis blivit åtalad för dataintrång genom att kolla i belastningsregistret huruvida sambon hade kopplingar till kriminella MC-gäng (vilken soppa i så fall) så visar det på att man snarare ska dra in mer på möjligheterna att hantera register och inte släppa på dem som föreslås när det gäller möjligheter att jaga IP-nummer för att komma åt fildelare till exempel. Då ska int erättsväsendet en behöva vara inblandat för att polisen ska kunna göra husrannsakan hos vem som helst av oss.

För tolkningen av de uppgifter som finns i register kan bli ett omfattande problem för den enskilde. Inte minst mot bakgrund att det kan finnas personliga kopplingar mellan den som studerar och den som studeras. Därför är det bättre att satsa på att åklagarna får större resurser än att lägga ut mer på redan stressade poliser. Säg den polis som inte skulle reagera om det visar sig att kärestan är ute och åker med någon annan i Stockholm när hon sagt att hon skulle vara i Göteborg på tjänsteresa.

Nej poliserna har sitt och åklagarna har sitt, låt det förbli så och se till att fördela resurserna på ett bättre sätt. Det kan aldrig vara meningen att vi ska släppa på rättsamhället på andra nivåer bara för att åklagarämbetet inte har de resurser de behöver, se tillatt de får det i stället...

Sen finns det säkert vissa småärenden som kan behandlas på en A4 istället för tio, men det är en annan sak. Det är dock principen att inte släppa efter som är det viktiga. Ty poliser är bara människor, och det är förvisso åklagare också men de har i alla fall en annan ingångsgrund i sitt arbete.

(SvD)
(Aftonbladet)
(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: