(SvD)
Uppdatering: Jag fann på Bisonblog att Jocke Jardenberg har en artikel i Dagens media om hur "gammelmedia", eller traditionell media som jag hellre uttrycker det, har agerat torftigt i samband med FRA-debatten. Mycket kan man förstås hålla med om och det finns fler vinklar. Men jag kan också se ett stort ljus i det som hände, vilket jag beskrivit nedan.
Det hände någonting riktigt stort i den här bloggbävningen (Blogge Bloggelitos tm). Plötsligt började bloggar och tidningar och annan media att samverka. Det känns som om vi fann en ton här som inte funnits förut. Visst kan man klaga på detaljer och att den ena gjorde si och den andra gjorde så. Men om man lyfter blicken och ser den samlade kraften i det som hände så tror jag att många vaknade upp - inte minst de politiska partierna og spå sängen. Efter detta kommer vi förmodligen att agera annorlunda i fortsättningen. I symbios som jag skrivit om nedan.
***************************************
Jag har alltid vägrat att använda begreppet gammelmedia utan i stället skrivit traditionell media, lite på grund av att jag tolkar in en slags föraktfull ton i det hela. Det kan bero på att jag själv är både journalist och bloggare. Båda sidorna har glädje av varandra har varit min syn. Och hur man publicerar är bara en fråga om teknik.
Sen är det så att allt som är nytt ska i frågasättas och det är lite typiskt att de etablerade nedvärderar det nya som ohållbart och trams. En del har menat att journalister på riktiga tidningar är "bättre". Det beror väl på vad man jämför sig med. Det finns bloggar liksom det finns tidningar för alla intresseinriktningar.
Men intresset kring att det inte ska bli en laglig möjlighet att spana på hela befolkningens privatliv utan några som helst begränsningar så har vi visat att nätet har en enorm styrka och tillsammans med traditionell media så blir det bara bra. Att vissa av vår makthavare försöker ignorera saken kommer nog dessvärre att bli problematiskt för dem.
Bloggaren Josh har skrivit intressant om fenomenet idag. Och skickar också med länken till ett uttalande av chefredaktören på City - Mikael Nestius som ser kraften i gemenskapen mellan bloggar och traditionell media. Alla behövs.
Megafonbloggare sa Jörgen I Eriksson undrar om han ändrat sig nu? Det har även bloggosfären gjort kan man säga bestämt.
"När de politiska bloggarna är som sämst kan man jämföra dem med illa tillyxade tidningsinsändare i sms-format. Att hitta det välskrivna, välgrundade och samtidigt relevanta kan osökt få en att tänka på det gamla ordstävet om gumman som klippte grisen och nödgades konstatera att det var mycket väsen och lite ull."
Bloggandet är ett starkt demokrativerktyg den saken är klar. Tillsammans med tidningarna och traditionell media blir det här riktigt bra.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, internet, sociala media, bloggar, bloggare
4 kommentarer:
Varför tycker du att det är fel att kalla ett medium som föddes 1645 -- Ordinari Post Tijdender, numera Post- och Inrikes Tidningar, och alla de tidningar som sedan skapades i dess fotspår -- för gammelmedia?
De får ju till och med hundratals miljoner av skattebetalarna för att hålla dem, och deras i mångt och mycket otidsenliga agerande på vad som skulle kunna vara en fri marknad, under armarna. Hur mycket gammal dammig politik ligger det inte bakom det?
(och som straff för det inlägget fick jag åtta svårtydda bokstäver att knappa in... :) )
Ordet Dinoblogg för gammelmedia har en viss humor.
Jag älskar "Postgumman" och postesn historia Björn. Som gammal postis kan man inte låta bli att fascineras av den historien, det finns att läsa om du söker på Posthistoria här på bloggen.
Detverkar som om det är blogger som ställer in de där bokstäverna automatiskt. Jag hittar i alla fall inte inställningen. Jag har försökt, men någon kanske vet om man kan ändra. Förut så var det färre bokstäver faktiiskt.
Jag har väl berättat att även jag betraktar mig som en gammal postis, Mary?
Under hela min gymnasietid (sista halvan av 1960-talet) jobbade jag varje sommarlov och varje jullov på sorteringen på Göteborg 1.
Fyrskift var vad som gällde, och mitt favoritskift var det som gick mellan 00-08. Sista uppgiften var att invänta stockholmståget 05:30 och, när säckarna från det anlänt, slänga upp dessa på bandet upp till sorteringen. Vanligtvis klart 06:00 beroende på när tåget anlände, och sedan fick jag gå hem.
Fast passet 06-12 var inte heller fy skam. Då inleddes passet med att man bar ut resväskor med post till de större företagen i Gbg ut till vänthallen, där de avhämtades av små kvicka budgossar. Därefter gällde det att stå i kassan och langa ut mindre buntar till de mindre företagen, vars bud alla vällde in exakt kl. 08:00 då dörrarna öppnades. Du kan tänka dig hur viktig en ynglig i de övre tonåren kände sig...? :)
Suck ja, ännu idag -- 40 år senare -- minns jag alla de fantastiska stunderna från en tid då Posten fortfarande specialiserade sig på att förmedla postförsändelser. Två gånger på vardagarna och en gång på lördagar.
Skicka en kommentar