Moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid skriver idag intressant om de krafter inom EU som vill införa skatt på hemsidor och youtube och dessutom registrera alla bloggare. Han menar att den verklighetsbild som många EU-parlamentariker tycks ha är skrämmande.
"Att sådana här förslag kan arbetas fram beror på EU:s slutenhet. I en offentlig debatt överlever inte vansinniga idéer. EU:s kultur av hemlighetsmakeri fortlever dock, och blir allt värre. För ett par veckor sedan offentliggjordes idén om att EU ska använda 40 miljoner kronor till en egen community. Bara politiker får vara med i detta EU-Facebook men notan går till allmänheten.
I stället för att europeiska politiker ger sig ut i verkligheten där människorna finns, på riktiga Facebook och på bloggar, bygger Brysseletablissemanget en egen värld. I denna politikerbubbla finns det mängder av forum för diskussion men medborgarna släpps inte in." (Karl Sigfrid, ibid)
Karl Sigfrid är en ovanligt klok ung man som har förmågan att se utöver det som är synligt för ögat. Det handlar nu om en dialog mellan olika kunskapsfält som kraschar den givna synen på att äldst vet bäst. Det är inte längre så, därför måste vi få till en dialog där både de som lever med tekniken och använder den och de som inte gör det deltar med öppna sinnen. Det handlar om ett nytt förhållningssätt som inte är helt enkelt men som måste diskuteras. Det handlar inte längre om att de äldre leder de yngre, man måste gå hand i hand.
Karl Sigfrid har en läsvärd blogg. Intressant att ta del av vad som rör sig i en ung riksdagsmans huvud, det är en seriöst skriven blogg och handlar inte om vilka invigningsband som klippts på sistone. Det handlar om politiska intressanta frågeställningar. Den gamle rutinerade vänsterbloggaren Jinge håller med moderaten Karl Sigfrid. Bra - för det säger något om att det finns andra ledder än den politiska sfären att ta hänsyn till i nätverks- och kunskapssamhället. Mycket är sig likt men sannerligen inte allt.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, Karls Sigfrid, moderaterna, regeringen, samhälle, internet, EU, bloggosfären
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
5 kommentarer:
Jag blir så upplyft över att blockgränserna rivs i de här frågorna. Det är onekligen en väldigt ny och annan tid. Skrämmande dock att de som fattar besluten inte begriper detta än.
Klara, dagens partier har nog legat i dödsryckningar sedan 30 år. Kärnkraften, EU och nu FRA, så snart en fråga är riktigt viktig så verkar den skära tvärs igenom både partier och blockgränser. För mig är det ett tydligt tecken på att partiernas ideologiska grund är föråldrad och inte längre förmår att ge relevanta svar på nutidens frågor.
I just det du säger så kanman tänka att det finns en del av det i moderaternas försök till att skapa om sig också. Man vill vara ett parti som hänger med i utvecklingen. Det tycks dock inte vara så lätt. Men jag tror att tanken är väldigt god - från början...
Det nya med de nya moderaterna var ju att de stöpte om sig till att bli mer valbara. På gott och ont så är det naturligvis helt nödvändigt för ett parti som vill uträtta något. Felet de gjort är nog att omorienteringen inte bygger på några nya grundvärderingar eller principer utan snarast på inga grundvärderingar eller principer alls utan endast ett triangulerande av väljarmajoritetens åsikter. Det opinionsmässiga problemet med en sådan strategi är att man visserligen vinner ett svagt gillande hos många men ett starkt hos få eller inga, med en uppenbar risk att bli mångas andraval men ingens förstaval. För väljarna är det än värre om de genomskådar hela omdaningen. Eftersom alla frågor aldrig kan debateras i en valrörelse brukar politikernas värderingar bli viktiga i en representativ demokrati, dvs man röstar på någon som har bra värderingar i förhoppningen att besluten denne tar då stämmer överens med dem man skulle tagit själv. Hela den modellen faller då politikerna saknar egna värderingar.
Det slår mig föresten att sprickan i svensk politik inte bara skär genom blocken och partierna. EU- och EMU-omröstningarna blottade ju en tydlig åsiktsspricka mellan valda och väljare. Det är i sig ett illavarslande tecken för den representativa demokratin.
populisten: förvisso. finns ju inga liberala/frihetliga partier i sverige öht- förutom då pp får man väl tillägga.
men alla andra är primärt auktoritära, oavsett vilken sida de står på vad gäller höger å vänster.
Skicka en kommentar