En skola för individer

(DN)

Friskolor startas i rask takt nu, men många vill hålla tillbaka dem. Perosnligen tror jag på mångfalden.

Just nu talas det mycket om moderaternas tankar kring jämlikhet mellan könen i våra skolor. Ett program med fem punkter för en mer jämställd skola har tagits fram av moderaternas arbetsgrupp för lika möjligheter och det diskuteras livfullt i tidningsspalterna. Det är säkert jättebra, men personligen är jag mer intresserad av att skolorna blir friare, att det finns ett större utbud och de anpassar sig mer för de små ungarnas behov av individuella utvecklingsplaner. Man ska inte behöva vara uttråkad redan i andra klass bara för att man redan kan det alla ska göra. Det krävs mycket av lärarna men å andra sidan så har vi numera friskolor som kan leva upp till både de behoven olika specialiteter.

Vad som dock inte skrivits så mycket om är att Moderaterna också kommer med ett spännande program för mer valfrihet i skolan. Det känns verkligen befriande för en utbildningsnämndsledamot. Det finns så mycket begränsningar i föreskrifterna så att hälften kunde vara nog. Visste ni att man inte kan söka helt fritt till vilket kommunalt gymnasium som helst om inte kommunen godkänner det. Moderaterna vill befria de kommunala skolorna från statligt och kommunalt detaljstyre, det är sådant som tar mycket tid från personalen som kan läggas på barn och pedagogik istället. De ska ha samma chans som friskolorna att inrätta sin verksamhet så att den blir bra.

Man vill också att det ska bli mindre krångel att starta en friskola. Idag måste man ansöka 500 dagar innan man vill starta sin skola. Det är helt orimligt kan man tycka. Å andra sidan vill man också införa skärpt kontroll över friskolorna och införa sanktioner för den som inte uppfyller villkoren. Som vanligt har jag egna idéer att framföra också i den här frågan. Skolan måste bli modernare helt enkelt och det måste arbetas på många olika ledder.

Teoretiskt duktiga barn

Även teoretiskt duktiga barn ska ha möjlighet att ha kul och utvecklas i skolan. Det har tidigare i debatten varit ett väldigt liv kring den saken då många menar att resurserna bör sättas in på svagpresterande, jag delar inte den uppfattningen. Det är klart att barn ska ha stöd utifrån sin egen kunskapsnivå. Hur som helst så har satsningarna hittills mest gjorts på barn som är svaga med föreställningen att de andra klarar sig ändå. Det är synd för de starka kan dra med sig de svaga om de själva får stimulans. Det är väl inte helt uteslutet att många bråkstakar är understimulerade för den delen.

Min idol i pedagogiska frågor är den amerikanske pedagogikprofessorn Ellen Winner (jag har hänvisat mycket till henne) påstår att man ska höja nivån på undervisningen i skolan ty det gynnar alla, även de lågpresterande. Alla blir nämligen extra stimulerade av detta och kommer alltså längre än de skulle gjort annars. Det är lite tvärs omtänkande mot att alla håller en jämn lagom nivå egentligen så att vissa måste hålla tillbaka. Hon hänvisar till sin sons klass med ett exempel där samtliga barn fick lära sig Macbeth utifrån ett manus som kom från "The Californian Gifted and Talented Education" (sid 228 i Winners bok Begåvade Barn). Detta var ett manus som var väldigt svårt med en text som var över barnens nivå, men alla barn klarade av sina uppgifter och var lyckliga över det.

Mitt exempel är naturligtvis snuttifierat och en förenkling av hela situationen i svenska skolor jag inser väl det. Men försök ta tanken vidare. Klassrummen ska fyllas med utmaningar menar Ellen Winner. Tank om vi kunde få fram fler visioner om hur det kunde få vara i klassrummet. Vad kul det kunde bli för både elever och lärare då.

Positiv skola behövs

Satsa på en positiv skola nu, där kunskapstörsten och glädjen att lära sig mer står högt i kurs. Där ordningen kommer som ett brev på posten, ty det är understimulerade barn som bråkar.
Ut ur mittfåran bara och plocka upp de svaga men låt dem som är lagom få chansen att kunna bli bättre också, samt ge de duktiga också egen chans att traska vidare och bli ännu bättre. Jag gillar verkligen tanken på en skola som får chans att vara just skola med lärandet i fokus. Det handlar då inte om en flumskola utan om en lärande miljö och ett användande av IT i skolan som är betydligt mer omfattande än idag. Det bör utvecklas pedagogiska program i matematik som automatiskt känner av barnens kunskapsnivå och stimulerar de vidare. Likaså med läsprogram där eleverna kan läsa samma historia på olika nivåer och ändå när lektionen är över så förstår alla vad det handlar om.

Det kanske kostar lite mer än vad det gör nu, men det skulle nog vara värt det. På ganska kort sikt. Men det är inte bara pengarna bestämmer hur bra en skola blir utan också de metoder man använder, att tänka på tvärsen och en meter längre är nödvändigt.

Zappa Surfa och Messa

Min gamla kollega på Microsoft Eva Pethrus arbetar där med lärandet. Hon menar att vi måste acceptera att barnens verklighet idag är digital. När utbildningsministern inte tycker att zappa, surfa och messa inte räcker har Pethrus svar på tal:

”Zappningen ger är att den generation ungdomar som lever idag är den generation som har bäst kunskap om den globala världsutvecklingen. De har helt andra möjligheter sätta det i ett kontext såsom ingen generation före dem. Via TV´n så ges de oanade möjligheter till att följa nyheter via CNN, CNBC, BBC, Al-Jazhira, SVT, TV4á och SVT24.

Surfa ger våra ungdomar och barn möjlighet att söka och fördjupa sin kunskap via den information som finns på nätet. Vad vi kan se är att via internet så sker idag den största demokratiseringsutveckling någonsin i historien. En demokratisering av kunskap. Information och kunskap blir tillgängligt inte bara för ett priviligierat fåtal utan för över 1 miljard människor.

Messa är barnens/ungdomars sätt att nå ut till varandra och dela kunskaper. Fråga till råds när de har funderingar. Använda den kunskap och kreativitet som finns hos andra elever och kompisar via att lära av och med varandra. Messandet överbryggar det kunskapsavstånd som har funnits tidigare genom att ge möjlighet till att direkt i sitt hem via nätet få stöd av andra.” (Läs Evas intressanta blogg här, där finns mer att läsa om hennes tankar kring skolan)

Det är IT som gäller

Som gammal IT-branschare håller jag naturligtvis med Pethrus och som pedagog med forskningsintresse är jag övertygad om att det finns en oanad kraft i lärandet på internet. Jag har sett så mycket spännande saker hända med både barn och vuxna och datorer att jag tycker att det är en skam att det inte finns fler i skolan. Ty med en dator som verktyg når du kunskap som du inte trodde fanns. Datorer är billiga i anskaffning idag så det är inte längre ett skäl att låta bli. Dessvärre så finns det kompetensbrist hos många lärare, även om många också är aktiva och använder datorn och nätet som den fantastiska möjlighet till lärande det finns där.

Men strukturerna är starka och organisationerna ganska trögrörliga och som sagt kompetensutveckling måste till hos lärarna, men även forskning och utveckling är viktigt.
Att barn spelar spel är det många som tycker är fel. Man glömmer de oerhört positiva effekterna av datorspel. Barnen lär sig utveckla sin motorik, sin spatiala förmåga, sin samarbetsförmåga, den strategiska förmågan utvecklas, de lär sig följa instruktioner steg för steg, de får återkoppling på rätt och fel, de lär sig språk, de övar sin koncentration, de övar sig i räkning, läsning mm.

Man kan undra varför utbildningsprogram inte utformas mer i form av spel utan ofta är en förflyttning av en traditionell lärobok. Jag överdriver lite, men visst kunde det vara bättre. På Multimedialinjen: Pedagogik-Teknik på Stockholms universitet hanterar man dessa frågor, samverkan mellan människa och maskin och de som läst där kan både pedagogik och teknik men av någon underlig anledning verkar det inte finnas någon beställare av den kunskapen.

Beställarkompetensen av pedagogiska hjälpmedel bör utvecklas så att man också lär sig se sambandet mellan tekniken och lärandet. Zappa, surfa och messa är inte bara lek, man måste lyfta det till en annan dimension. Det behövs mer kreativitet i skolan och framförallt tillåtelse och erkänsla för den. Den kommunala skolan sitter många gånger väldigt fast i och styrs av sina organisationer. Inte minst märks det nu när friskolorna börjar visa resultat genom att utmärka sig i mångfaldens tecken. Visst finns det avarter även där men på det stora hela är det nog bara barnen som har att vinna på nyordningen.

Lärarkåren

Svenska lärare har en ganska hög medelålder idag och kommer inom kort att behöva ersättas. det är inte helt enkelt att rekrytera till läraryrket. I England har man satsat på en ny sorts lärare - toppstudenter rekryterades till programmet Teach First. "Det amerikanska, Teach for America, har funnit sedan 1990, den brittiska efterföljaren, Teach First, sedan 2003. Grundidén är enkel: locka toppstudenter från alla universitetsutbildningar att efter grundexamen arbeta två år som lärare i storstadsskolor med sociala problem."

Kanske nå´t för oss också?


Läs även andra bloggares åsikter om politik, utbildning, skola, moderaterna, skolpolitik, fp, alliansen, regeringen, samhälle, internet, friskolor