söndag 31 augusti 2008

Hur vore det att börja med barnen...

Någon detaljstyrning av familjerna ska vi inte ha. Däremot kan man ta ett annat grepp på det här med föräldrapenning och börja utgå från barnens bästa. Inte från föräldrars eller klåfingriga politikers lust att styra.

Vad vill barnen egentligen? Vill de vara hemma, vill de vara på dagis? Vill de passas av mormor/morfar eller vill de vara hos en dagmamma kanske? Ungar är olika, inte alls stöpta i samma form, de har olika behov och vem är bäst att avgöra detta om inte deras egen familj.


Det är från barnen vi måste utgå när vi pratar om barn- och föräldraledighet. Som det är nu behandlas de som vilken bil som helst som man lämnar in på verkstaden bara. Det är extrapris om man kör miljövänligt liksom. Pappor och mammor ska dela på föräldraledighet precis som om alla ungar har en mamma och en pappa. Det är gammal familjebild som idealen utgår ifrån. Familjer kan numera se ut lite hur som helst det vet vi. Ensamstående mammor, ensamstående pappor, mamma+mamma eller pappa+pappa eller vilka kombinationer man nu kan göra. I lagens namn är inte alla föräldrar på lika villkor. Kanske att den skaen skulel ses över så att vårdnadstagare får en starkare koppling till barnet? För denne behöver inte nödvändigtsvis vara den biologiske föräldern.


Enligt min syn så ska barnens perspektiv komma först. Det ska inte handla om att staten ska intervenera i hur enskilda familjer ska lösa omhändertagandet av sina barn. det ska heller inte handla om att den som inte skaffar barn känner sig orättvist behandlad för att barnfamiljer får skattemedel. Barn är lite viktiga för samhällets överlevnad se.

Dagens s-idioti att mammor och pappor ska dela på föräldrarledigheten känns omodern idag när man ser allt fler pappor är barnlediga och drar runt med sina telningar i barnvagnar. För de flesta unga föräldrar verkar det vara självklart att dela på barnledigheten. Men alla vill inte och då ska de väl inte tvingas till det? Dumheter.

Nej dags för ett "statsstöd" till barnen och skatt efter försörjningsbörda som de har i andra länder.

Föräldrars jämställdhet handlar inte om vem som gör mest hushållsarbete eller "passar" barnen, det handlar om respekt för varandra. Dessutom är det oerhört utvecklande för den egna personligheten att tillbringa tid med barn. Det handlar om att ändra på attityden. Från tråkigt till livgivande. Barn är både trivsamma och nödvändiga för samhällsutvecklingen. Men det är familjen som ska bestämma hur de vill lösa sina barns uppväxt. samhället ska erbjuda verktygen. Enligt min mening alltså.

(SvD)


Nonicoclolasos, Bloggen Bent, Ekonomismen, Tommy Jensen (inte en släkting), lilith, Hoffstedts Egna Ord, Cattis, Alliansfritt , Hagwall

(Intressant)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Mina erfarenheter av folk som skaffar barn är hur otroligt konservativt tänkande dom kommer in i så fort barnen kommer. Då är det mamman som ska ta hand om barnen, laga mat, städa huset o.s.v.
Man kan ju undra också varför barnbidraget alltid sätts på mamman o.s.v.
Man kan tycka att detta är personliga val. Men det mesta är ju egentligen personliga val här i livet. Likaså att skaffa bil och inte bo nära jobbet (som jag var inne på för några månader sedan).
Hur vill alliansen bryta diskrimineringen av kvinnor med småbarn vill jag att man svarar på om man är emot kvoteringen. För kvoteringen tycker jag är bra så länge samhället fortfarande anser att kvinnan fortfarande ska stå i köket och tar hand om barnen och lagar mat.

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=442033

Grottolle sa...

Men nu är det ju bättre för alla när det gäller valfrihet det förslag S kom med än vad Alliansen drev igenom med 3000 i månaden.