Kärnväljare – ja då vi finns…

Det är nog synd om det är så att Fredrik Reinfeldt med flera bortser från oss som är så kallade kärnväljare. Vi finns och det i väldigt hög grad. Vi ser med stora ögon på det som sker och undrar lite över vad som hände. Och varför har någon tagit mitt parti undrar man? För på något sätt så är det partiet man jobbat för och trott på, sällan enskilda personer. Ja, Gösta Bohman förstås. Han är min idol.

Men rent politiskt så finns det frågor man gillar och frågor man inte gillar. Som FRA-lagen till exempel, den gillar inte jag och det finns fler moderater som tycker likadant. Det är en sak. Däremot är det svårt att tycka att alla som är för lagen är idioter för så är det förstås inte, de har sin bild. Även om man kunde tycka att det vore idé att i alla fall försöka förstå varför det finns upprörda känslor inför den bilden, lagen man försvarar är inte bra. Det är inte samma sak som att man tycker att Sverige inte ska underrättelsetjänst. Det är två helt olika aspekter. Det handlar om FRA-lagens utformning. Omgivningen är inte heller dumma i huvudet.


Även om man kunde önska att det fanns större intresse för den folkbildning som bedrivs just nu på olika bloggar. Den borde ha ett stort värde för alla, även regeringsledamöter och kanske framförallt för riksdagsledamöter.

Jag menar om du är doktor i juridik som Mårten Schultz och skriver om integritetsfrågor så kan man inte gärna avfärda hans synpunkter, eller hur?

Eller om du är Internetexpert och tillika välansedd guru i hela världen på internetfrågor och dessutom arbetar som expert åt regeringen som Patrik Fältström gör så går det inte att blunda för vad han säger om hur internet fungerar tekniskt, eller hur?

När Mark Klamberg som är folkrättsexpert och doktorand dissekerar lagen på längden och tvärsen så är det också något att ta till sig, eller hur?

När Agneta Ramberg, respekterad generalsekreterare på Advokatsamfundet kritiserar FRA-lagen och dess tillkomst så är även hon en auktoritet att lyssna till, eller hur?

När internationellt välkända säkerhetspecialister som Bruce Schneier skriver om varför dataanalys inte stoppar terror så är väl det något att ta till sig, eller hur?

Sen det här med att inte ha något att dölja - det rena mjölet i påsen som gör att vi inte behöver ängslas, men alla har något att dölja. Läs särskilt Daniel J Soloves PM. Solove är professor i juridik och har bland annat skrivit boken The Digital Person – Technology and Privacy in the Information Age. Är inte han en person att ta på allvar?

Jag vill med detta inlägg påstå att det inte bara är den yngre generationen som är emot FRA-lagen och dess påverkan på vår privata sfär. Vi pratar allihop… Emma skriver brev till riksdagsledamöter och får svar. Mark Klamberg i sin tur svarar på ett av svaren.


Läser just Per T Ohlssons artikel i Sydsvenskan. Han ger en intressantbild av läget inför alliansens höst. Han skriver om den tumultartade genomröstningen av FRA-lagen. Ja, så upplevde vi nog det hela – vi så kallade kärnväljare som förvånat stod utanför det hela och såg på - och en hel del andra förvirrades också vad det verkar.

Uppdatering: Både Farmor Gun och Lars-Erick har funderat lite kring politikerrollen. Det är intressant att fundera på detta. Vem är man som politiker till för? Man får ett förtroende, inte ett mandat att bortse från väljarnas önskan.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, FRA-lagen, FRA, privatliv, integritet, samhälle, moderaterna, internet