torsdag 4 september 2008

Att se och tillåta stjärnorna på sin egen himmel...

Att tillåta frihet, självständighet i de egna leden är alltid problematiskt inom alla organsiationer. Man blir aldrig profet i sitt eget land brukar det sägas. I en organisation finns ofta ett behov av ordning och det finns hierarkier av både formell och informell art. De flesta som försökr bryta sig ur blir medvetna om detta ganska snart.

Det är synd att man inte kan vara mer generös mot sina egna. Det talas ofta om en önskan till förändring men när det kommer till kritan så är det samma personer som har tolkningsföreträde och bestämmer vad som är OK eller inte. Inom folkpartiet så finns det en mängd intressanta, duktiga och kunniga personer som dykt fram på senare tid. Inte minst har väl Mark Klamberg visat vad han går för när han brutit ned FRA-lagen i sina beståndsdelar och försökt förklara dessa juridiska implikationer på en förvånad allmänhet. Visst blir det besvärligt för den som vill strunta i konsekvenserna av fattade beslut, men vilke kraft och vilken energi och kunskap det finns här.

Men som vanligt ska man inte tro att man är något - vi behöver en stjärna men vi hämtar honom utifrån, samma sak i alla organisationer. Så det är inte förvånande att en kille som Alexander Bard nu går till Folkpartiet och dessutom blir välkommen där. Av någon anledning så är det väl oftast där vi ser "kändisar", de brukar inte stanna så länge dock. Man blir kanske lite lurad av den öppna stilen, även om den på senare tid har visat sig vara lite mindre öppen än man kunde ana. Vilket i och för sig inte bara gäller folkpartiet.

Bard är en klyftig person som dessutom gör verkligt bra musik, helt i min smak. an blir väldigt nyfiken på honom och hans frifräseri. Han kanske kan tillföra folkpartiet något nytt i internetvärlden. Det behövs ett nytänkande inom partierna, alla partier. Det behövs framförallt en dialog och det behövs personer som förstår att kritik som framförs inte bara är negativ utan kan vara både utvecklande och konstruktiv. Tolkningsföreträdet ska inte ligga hos några, det handlar om att ta fram den minsta gemensamma nämnaren. Det gäller att ta tag i tillfällena som bjuds och det gäller att vara med. Dessvärre finns det väl anledning att tro att han kommer att tröttna på tröskandet som så många andra. Men han kanske kommer att ändra på ett och annat. Vem vet. Blogge tror inte på det här - han är skeptisk.

Själv hoppas jag att moderaterna också startar ett "Liberati" ett "Moderati" kanske. Där vill jag vara med och bidra... för jag utgår ifrån att det förstås att även om man är emot i en fråga så kan man vara lika starkt med i en annan. Alla partier behöver en dialog. För det behövs mycket beteendevetenskap i de tekniska kretsarna och gärna någon som förstår hur maskin och människa fungerar ihop. Det är den senare som ska ta kommandot och inte tvärtom.

(Expressen)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

stefan cronberg sa...

"Tystnadens konformism" talade Olof Palme om efter den borgerliga (Fälldins) valsegern 1976. Ngt sådant blev det inte tal om - bortsett i fråga om Geijeraffären. Emellertid noterar jag inte bara idag, utan sedan en längre tid, att i mitt gamla parti, moderaterna; ej de nya-, så råder ett slags åsiktförtryck, som förklaras av att "vi måste vara regeringdugliga etc". Om det med regeringsduglig menas att sända ut halvmesyrer, otänkta idéer etc på t ex remiss, då har man lyckats. Och visst har man fått tig i de allra flesta moderata FRA-motståndarna.
"Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större"... om Du bara tänker som vi vill....

Ett slags moderat variant om "demokratisk centralism".

Det blir nog ordentlig vinter i år, ty rönnbären (blåbären) har kännts stora och sura länge.

Mike f sa...

Bard gillar jag.

För egen del tror jag inte på politiker eftersom jag lyckats genomskåda skådespelet höger och vänster som är 2 olika sidor på samma mynt,,

Trots detta måste jag säga att Ohly och falkvinge är dom enda som hållt samma ståndpunkt från början och vägrat Fra.

STARK GJORT.

Nu ,det jag finner ännu lustigare är att våra politiker har inte talat om för oss om dom potentiella riskerna med Fra vilket Richard har påpekat flertalet gånger.

Detta får mig att inse att våra politiker gömmer sanningen för oss och vill inte tala om vad dom ska använda Fra till, vilket börjar visa sig att det är emot folket trots motsatsen sagt från början, vilket alla skandaler visar.

*Men alla välutbildade individer känner förstås igen diktaturens spår direkt.