Mikael, Anna och Magnus har med sin sajt stoppafralagennu varit en samlande punkt för oss alla som är emot FRA-lagen. De har nu tillsammans skrivit en artikel på svt opinion där de vädjar till varje enskild ledamot i riksdagen att ta sitt ansvar och se till att FRA-lagen rivs upp så att man kan börja från början med en parlamentarisk utredning där både landets säkerhet och vår personliga integritet tas på samma allvar. Det är lätt att hålla med om det.
Vi är många som har gått på om detta länge nu och vi finns i alla politiska läger även om jag känner mig ganska ensam som frontande moderat i den här frågan så vet jag att det finns fler. Men hellre förlorar jag mitt medlemskap i moderaterna än ger upp kampen om den personliga integriteten. Det är ett mål överstående partilojaliteten. Man måste ha ett samvete också.
Folkpartisten och fd riksdagsmannen Hans Lindblad tar åter till orda om den politiska hanteringen av FRA-lagen. Det här är spännade läsning och intressant för alla som är intresserade av politik. Han menar att turerna kring FRA-frågan är utan motstycke. Han säger bland annat:
"Turerna kring FRA-frågan innehåller moment som torde sakna motstycke i riksdagens historia. Konflikten mellan förment statsintresse och individens integritet är däremot inget nytt, den motsättningen fanns redan långt innan Sverige blev demokrati. Vi känner igen den från konventikelplakatet, lösdriverilagen, samelagstiftningen, tvångssteriliseringar, krigsårens arbetsläger, IB och mycket annat"
"... ingen av alliansens riksdagsledamöter invalda före 2006 haft några mer väsentliga invändningar mot FRA-lagen. Det är svårt att se det bara som en statistisk slump.. Kan historiker eller statsvetare ge något tidigare exempel i riksdagen att det enbart är nybörjare som hävdar egna uppfattningar?"
"Tänk tanken att de nya haft stöd av någon eller ett par väletablerade veteraner som Göran Lennmarker(m), Alf Svensson(kd) eller Barbro Westerholm(fp). Tror någon att statsministern, partiledare och gruppledare då vågat eller kunnat gå så brutalt och omdömeslöst fram som nu tydligen skedde?"
Läs hela artikeln här
Christopher Kullenberg har också skrivit en artikel idag i Svd som är intressant läsning i det här sammanhanget: "Om Sverige ska bli en ledande it-nation räcker det inte med fler ingenjörer och upptrissade börsnoteringar. Det kräver lika mycket en politik som tar människors digitala liv på allvar och inte kör över dem med en svunnen tids monstruösa signalspaning. En fiberkabel och en kortvågsradio är nämligen inte bara två skilda teknologier, de är även två paradigmatiskt skilda bärare av sociala relationer."
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, personlig integritet, civilkurage, riksdagsman, moderaterna, folkpartiet, centerpartiet, FRA-lagen, FRA, Farmor Gun,
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
4 kommentarer:
Tack för länken.
Ja, vännen Hans Lindblad tar upp viktiga principiella problemställningar för riksdagsledamöter, ngt som går utöver FRA-frågan i sig.
Varför fungerar inte varje ledamot som en folktribun? Varför pratas det nu yrvaket om integritetsombudsman (ja, artikeln skrevs strax innan det började bluddras om det).
Det gäller ju "bara" att visa mod och integritet som riksdagsledamot.
vilket inte är så enkelt förstås.
OK; läs nu artikeln.
@lars-erik: Jodå, det är jätte-enkelt, faktiskt inte svårare än att trycka på en knapp, i detta fall en nej-knapp. Konflikten är psykologisk, de är slavar under sin egen karriärlystnad. Hans tar ju också upp precis den aspekten, att det faktiskt är lättast för de som redan bestämt sig för att hoppa av. Platons beskrivning av den tyranniska naturen gör sig onekligen påmind:
"Är det nu inte så, att dylika människor som enskilda personer - innan de kommo till makten - ha följande karaktär: antingen vilja de vara tillsammans med smickrare, som äro beredda att lyda dem i allt, eller också, om de själva ha behov av något, ödmjuka de sig och tveka ej att spela vilken roll som helst för att markera sin förtrolighet, men när de väl ha fått, vad de ville, stå de där som främlingar?
I högsta grad.
I hela sitt liv äro de således aldrig vänner till någon, utan äro alltid antingen en annans herrar eller en annans slavar. Men sann frihet och sann vänskap får den tyranniska naturen aldrig smaka.
Förvisso.
Kunna vi ej ha rätt att kalla dylika personer för opålitliga?"
Det verkar som att samhället under lång tid gynnat oansvarig inställsamhet, så till den milda grad att landet nu styrs av ja-sägare som är mycket lättkontrollerade slavar under sin egen mentalitet och och är beredda att gå med på precis vad som helst bara för att få sitta med vid bordet. Men tänk efter, hur mycket reell makt skulle du själv ge till en person som köps så lätt och billigt?
/ --
Har noterat att mina egna riksdagsmän i Uppsla Län har varit mycket lydiga och gjort som husse sagt. Men trots allt är jag moderat i själen.
precis Leif, i själen...
Skicka en kommentar