tisdag 18 november 2008

Äntligen får de som är duktiga vara duktiga...

Moderaterna vill uppmuntra duktiga skolbarn. Det gör mig så glad, för de finns också och måste även dom få uppmärksamhet och möjlighet till utveckling. Genom livet har jag träffat på alltför många mycket duktiga människor som la av skolan redan på ett tidigt stadium bara för att det var så dötrist i plugget. Vet inte om ni har tänkt på det men många av dem som har högsta betygen på högskoleprovet har ofta jobb som inte på något sätt kräver deras intellektuella förmåga. De kanske får ut den på annat sätt på fritiden förstås, men tänk vad gott de kunde ha gjort för både sig själva och samhället om de fått utvecklas.


Men det finns också många som väljer att bli autodidakter inom sitt intresseområde. De kan trots sin kunskap inte alltid klassa in i de större organisationerna som är helt inriktade på examensår och skola och formalia. Det senare är egentligen bara ett bevis på att man klarat de kurser som andra i förväg bestämt innehållet i. Nu vill jag inte på något sätt förringa högskolan, jag har själv tillbringat allt för många år där. Men nog vore det bra om det fanns lite fler vägar att tentera av sin kunskap och sina färdigheter. Livet är inte ett likadant schema för alla - utan det kommer och går. Säg inte KomVux med en bok per termin för då skriker jag. För vuxna kan man lugnt intensifiera utbildningsinsatserna och få det att fungera.


Men åter till duktiga barn. De som är begåvade och duktiga men trötta redan i tvåan (jag har en sådan i min omgivning, det är inte klokt) ska int ebehöva hålla tillbaka. Nu skriver Svensson att det inte är de duktiga som behöver hjälp. det vill jag påsåt är felaktigt. De behöver också hjälp och den som behöver ha det ska få det - i skolan. De duktiga barnen kan gått gå i bräschen och visa att det finns möjligheter om man anstränger sig. Det går inte att komma ifrån att alla barn har någon talang och ett fåtal, väldigt få har ingen, de behöver då särskild uppmärksmahet men ska inte stanna upp resten av ungarna för det.

Min idol i pedagogiska frågor är den amerikanske pedagogikprofessorn Ellen Winner (jag har hänvisat mycket till henne) påstår att man ska höja nivån på undervisningen i skolan ty det gynnar alla, även de lågpresterande. Alla blir nämligen extra stimulerade av detta och kommer alltså längre än de skulle gjort annars. Det är lite tvärs omtänkande mot att alla håller en jämn lagom nivå så att vissa måste hålla tillbaka.

Hon hänvisar till sin sons klass med ett exempel där samtliga barn fick lära sig Macbeth utifrån ett manus som kom från "The Californian Gifted and Talented Education" (sid 228 i Winners bok Begåvade Barn). Detta var ett manus som var väldigt svårt med en text som var över barnens nivå, men alla barn klarade av sina uppgifter och var lyckliga över det.

Mitt exempel är naturligtvis snuttifierat och en förenkling av hela situationen i svenska skolor jag inser väl det. Men försök ta tanken vidare. Klassrummen ska fyllas med utmaningar menar Ellen Winner. Tank om vi kunde få fram fler visioner om hur det kunde få vara i klassrummet. Vad kul det kunde bli för både elever och lärare då.

Moderaternas tankar kring att uppmuntra även duktiga barn ligger mig varmt om hjärtat. Miss Chatterbox tillhörde de där som var duktiga i skolan och som det gick bra för än då. AnnaVärlden berättar om hur hon fick sitta i grupprummet med sin bok ensam eftersom hon redan kunde läsa när hon började skolan. Jag kände igen det där. Jag kunde också läsa i 4-årsåldern då jag stavade mig igenom serietidningen om Grodan Boll. När jag kom till skolan så låtsades jag som om att jag inte kunde läsa och stavade mig igenom högläsningen för att inte vara annorlunda. Min fröken genomskådade dock det hela och sen satt Lennart och jag där ensamma med varsin bok för oss som kunde läsa. Det var snabbt fixat och blev urtrist på lektionerna.

På den tiden hade man en annan respekt för sina vuxna och därför satt man där man satt, lugnt och fint, men kul var det då inte. Ibland funderar jag faktiskt på om bråkstakarna är understimulerade i skolan. Vad säger alla lärare om den slutsatsen? Är det inte en intressant tanke?

(SvD)
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

7 kommentarer:

annarkia sa...

En skola för ALLA så borde skolan vara inte EN skola för alla.
Understimulerad och bråkstake? Visst existerar det sambandet även om verkligheten kan vara mer kompex än så.

Mary sa...

Ja, verkligheten är nog absolut mer komplex än vi vill tillstå. Kanske därav vårt behov av kategorisering så att det blir ordning.

Anonym sa...

Jag är inte beredd att hålla med dig om vissa saker. Det är ju fortfarande så att samhället värderar olika kunskaper olika mycket. Om man har dyslexi och/eller dyskalkyli men har en väldigt bra rumsuppfattning så leder det till att människan skulle kunna vara utmärkt som arkitekt, men aldrig kommer att komma dit, för högskoleprovet kommer man att köra på, och kanske även svenska och matte.
Det kanske t.o.m. är så att många människor som inte kommer in på skolorna är bättre lämpade än dom som kommer in.
Ett förslag som löser det hade varit jättebra. För utbildningssystemet såsom det är nu på t.ex. läkarlinjen så ska alla igenom, även om dom inte är lämpade (har en kompis som har hand om läkarstuderande, och hon tycker många gånger att hennes möss har mer hjärna än dom läkarstuderande).
/Daniel A

vänsterwiki sa...

Enligt den jämlika rättvisa socialistiska modellen av grundskolan skall alla vara lika bra. Jag som kunde läsa i klass 1 var tvungen att sänka mig till alla de andras nivå. När jag vägrade tvingades jag till specialklass för underbegåvade. Palmes skola var inget att hänga i julgranen.

Maria Ljungdahl sa...

Mary, jag har för ett antal år sedan också läst Ellen Winner, plus en massa annan litteratur som beskriver och förklarar de problem som kan uppstå när *ovanliga* barn placeras i skolor där de förväntas antingen hålla käft, smälta in i gruppen och prestera - eller skaffa sig en "diagnos" som kan skaka fram extra resurser från kommunen. Lärarna vill ofta väl, men regler och ideologi blockerar både vad de kan och får göra och vad de förväntas tycka.

(Finns både svenska, översatta och amerikanska böcker, och massor av material på nätet. Maila mig om du vill ha tips!).

Little Miss Chatterbox sa...

Hej!

Vad rord jag blev av Din kommentar och omnamnandet i Din blog. Men tank anda att det ar sa vi resonerar: att det "faktiskt finns nagra av oss som det gick bra for TROTS att vi var duktiga i skolan". Det ar ratt skrammande med tanke pa att vi alla gatt i Folkhemmets valfardsbaserade "varldens basta skola".

Vore skont om vi kunde lyckas sla ett litet, litet hall i den myten nu antligen!

Tack for en bra blog!
Little Miss Chatterbox

Anonym sa...

Så länge vi lever i ett samhälle där lydighet premieras över ansvar, och där man har svårt att skilja på respekt och rädsla, då är nog tyvärr de flesta förändringar av just skolan mycket svåra att genomföra.

/ --