Vem vill stötta artister i fortsättningen...

För att slå fast en gång för alla. Det är fullständigt självklart att artister, konstnärer och upphovsmän ska ha betalt för nedlagt arbete. Däremot kan man fråga sig om deras verk har större värde än den som har skapat en manick med patenträtt? Frågan är synnerligen relevant i dessa dagar. Varför diskuteras inte möjliga alternativ till skyddet av upphovsrätten?

Vi gillar böcker och musik här och vi köper mycket. Ofta även av mindre kända artister och författare, det har funnits en tanke att stötta även de som inte är så väldigt bra. På senare tid har den uppfattningen fått sig en törn i och med sanktionslagar som ger upphovsmän rätten att kräva skadestånd för att någon fildelat deras alster. Att man kan betrakta fildelning som marknadsföring tycks inte vara aktuellt utan det handlar om att sätta dit kunderna rejält. Vem som tror att kunder och fans överhuvudtaget kommer att ha något till övers i fortsättningen för ifpi et alles är tänkvärt, särskilt för dem. Än värre är att det finns författare som vill fildelas och nu mister den möjligheten, i alla fall i Danmark. Läs vad Anna Troberg tycker om att förlora möjliga läsare. På grund av vad antipiratbyrån tycker.

Nej då, vi ska inte sätta dit ungdomar, vi ska inte sätta dit enskilda, vi ska inte sätta dit den som fildelat i smått, vi ska inte... säger man från regeringens sida. Men man får inte stjäla, äganderätten är viktig. Ja, det kan man inte sätta emot. Men är det mer allvarligt att ladda ned/upp en film eller någon låt från ett album än att ha svartbetald barnflicka eller städhjälp? Eller att betala skadestånd för fildelning som kan bli högre än om man misshandlat eller dödat en annan människa? Det är olika saker säger man kanske då. Förvisso, men det beror på hur flexibel man är i sina tankar, för nog finns det anledning att fundera över graden av allvar i ett brott.

När man i sin tur läser om hur antipiratbyrån i Danmark arbetar genom att sitta och spana på nätet och ta skärmdumpar och använda som bevis för att få fram personuppgifter så att skadestånd kan utkrävas, så förstår man att även den svenska delen av intresseorganisationen har planer på att jobba på det sättet. Ifpis VD har också sagt så - att de kommer att pröva lagen på ALLA. För honom handlar det inte om man fildelat mycket eller lite utan att man gjort det. Fyra ABBA-låtar är också fildelning menar han.

Politiker menar att det bara är ett par tusen "stora" fildelare man vill åt. Ska man verkligen klubba igenom en lag på såna grunder? Olika uppfattningar tycks verkligen råda, och det vore extremt läskigt om IPRED skulle bli föremål för att främst bevisa regeringsduglighet vilket tycktes vara fallet med FRA-lagen.

I Danmark har antipiratbyrån fått det lite besvärligare nu när det framkommit att IP-nummer inte är en särskilt säker identifierare. De har det inte lika lätt längre att sätta dit folk med en skärmdump som bevis. "- Vi vill verka preventivt och avskräcka. Men vi har möjlighet att begära ersättning och har gjort så fram tills nyligen, säger Fredenslund.- I och med att många börjat skylla på att någon obehörig använt deras abonnemang eller öppna trådlösa nätverk så har domar avgjorts till vår nackdel. Så det är inte lönt nu, fyller Mads Jörgensen i, även han jurist och företrädare för Antipiratgruppen." (DN)

Det är just den här inställning som är så obehaglig. Nu när människor lärt sig att det inte är självklart att ett IP-nummer kan kopplas till viss person så blir det besvärligt för den som vill jaga fildelare tycker man alltså i Danmark. Precis som om det inte vore sant, det är därför sanktionerna kan hamna så fel. Man kan verkligen fundera över vilka lösa boliner det handlar om det här. Danska antipiratbyrån vränger till det och säger att man skyller på att andra använt ens IP-nummer. Vadå skyller? Det kan ju verkligen vara så också. Eller vad tror ni att paret som BetaAlfa skriver om tycker? De påstods ha laddat ner en gay-porrfilm, de visste inte ens hur man fildelar. Emma har kommenterat den danska antipiratbyråns uttalanden i DN.

Frågan som poppar upp är förstås om det verkligen är rimligt att just upphovsmän ska ha dessa möjligheter att sätta dit i princip vem som helst för fildelning av deras alster och kalla alla sina fans skurkar, tjuvar och andra starka uttryck. Jag tycker faktiskt inte det. Återigen, varför är inte patenträtten lika stark som upphovsrätten? Varför diskuteras inte frågan om hur artister ska få betalt framöver för sina verk? Varför diskuterar man inte metoderna? Är det värt priset att sätta dit oskyldiga för att upphovsmän ska få sin rätt. Det är trots allt mellanhänderna som tjänar pengarna (upphovsrätt är en sak och äganderätt en annan) och som har resurserna att sitta och ta skärmdumpar på livligt använda IP-nummer. Är det verkligen rätt? Att man ska sätta dit dem som fildelar för kommersiellt bruk är en självklarhet. Men de lagarna finns redan. Polisen kan väl fixa det där?

Det är inte utan att det känns så himla gammalmodigt det här. Ingen tar i diskussionen kring internet på en metanivå och talar om hur det förändrar våra beteenden och vårt samhälle, hur nationsgränser luckras upp och hur givna beslutsvägar inte längre är självklara, tolkningsföreträden luckras upp. Världen är sig inte lik längre. Någon borde sätta sig in i möjligheterna som finns nu och tänka lite mer modernt. Oscar Swartz skriver om deltagarkultur och ett read-write-society som professor Lawrence Lessig talar om. Det händer saker i samhället och det handlar inte bara om miljöhot och klimat utan också om demokratiska principer. Att hålla sig i sargen fungerar inte längre.

Sen en intressant fråga - Är dessa männsikor såna som inte betalar för sin kultur? Det handlar om välfyllda bokhyllor, många av de verk man hittat på internet och kanske laddat ner för att kolla om de var något att ha. Kolla in bokhyllorna hos Emma, Mia, Thomas. Jag hittar just nu inte sladden till kameran men vi har här hemma 24 stycken Billybokhyllor fyllda med böcker av alla slag och dessutom en hel del musikalbum. Så vi har betalat... Vi tycker inte att det är OK att ifpi et alles sitter och tar skärmdumpar på vårt IP-nummer för att eventuellt kunna skicka skadeståndskrav som inte är OK. Det hela gör att man tappar lusten för svenska kulturarbetare.

En myt som det finns anledning att slå hål på är att vi som är emot fildelningslagen inte är 30-åriga män. Kamferdroppar kommenterar saken här. Många av oss är nämligen kvinnor och i olika åldrar, allt från de yngre till oss som kan kalla oss både mormor och farmor. En av de mer framträdande kvinnorna i debatten är Emma som väl inte hellr känner igen sig i att vara 30 och kille.

Jag avslutar det här som jag började - "För att slå fast en gång för alla. Det är fullständigt självklart att artister, konstnärer och upphovsmän ska ha betalt för nedlagt arbete. Däremot kan man fråga sig om deras verk har större värde än den som har skapat en manick med patenträtt? Frågan är synnerligen relevant i dessa dagar. Varför diskuteras inte de möjliga alternativen till skyddet av upphovsrätten?"

Vill man veta vad juristen har för synpunkter på bestraffande skadestånd så kan man läsa vad Mårten skriver.

Bloggar gör: Dagens Arena. Opponent.se.

Intressant L

Läs även andra bloggares åsikter om politik, upphovsrätt, piratjägarlagen, IPRED, musikindustrin, regeringen, samhälle, moderaterna, Karl Sigfrid, internet, fildelning, alliansen, lagrådet, schlingmann