Uppdatering: Lite medhåll från Riksbanken, skönt...
Nu får det vara nog här. Människor är olika men en resurs har vi gemensam och det är tiden. Tjugofyra timmar per dygn. Det har alla. Den kan vi använda på olika sätt. Vissa gillar att gnälla över det halvtomma glaset och andra gläds över det halvfyllda. Behöver jag påpeka att jag tillhör den senare gruppen. Det är alltid för tidigt att ge upp.
Eländet runt omkring oss är markant och ständigt flödande. Det ligger på något sätt i kulturen att vi måste få veta allt som är dåligt och hur djävligt det kommer att bli och här sitter vi bara. Krigsbilder (varför finns det krig är en fråga i sig), misshandel, finanskris, arbetslöshet, varsel, konkurser, övervakningssamhälle, myndighetsövergrepp. Vem orkar stå emot allt detta elände? Men ska framtidsbilden verkligen vara att det bara kommer att bli värre och värre. Ättetsupan nästa. För en del av oss som varit med ett tag har vi hört det här om kriser förut, de går inte att förneka att det varit jobbigt, men det behöver inte förstärkas heller. Nedåtgående spiraler är snabbare än de som går uppåt. Idé kanske är att sätta ut fötterna så att man fastnar mitt i spiralen och börjar klättra uppåt igen?
Se som exempel nu Elmo Leather i Svenljunga som blev tvingade att varsla på grund av Vovos problem med sin lönsamhet. Här kan 200 varslade personer kanske få tillbaka sina jobb. Man har tänkt en meter längre... Det finns möjligheter, alltid - på nå´t sätt.
Det är kanske inte nödvändigt att arbeta på samma ställe ett helt liv, man kanske kan våga sig på att göra något annat, kanske ta tag i en dröm och förverkliga den? Många beskriver förändringar som det bästa de gjort.
Kolla in här - skaffa/knyck lite idéer och kom loss nu. Trendwatching.com. Tommy k Johansson har den bästa IT-bloggen i Sverige - kolla in hur han har gör, vad han skriver och berättar om hur man tjänar pengar på att blogga om sån´t man kan. Läs på bloggen Disruptive och låt er inspireras. "Entreprenörskapet slutar inte för att stålarna slutat röra på sig"
Själv startade jag en gång i världen en IT-tidning tillsammans med en kompis. Vi hade våra kontakter, våra datorer, vår kompetens. Inget kapital, men energi. Det fungerade då och det gör det säkert nu också. Allting går om man vågar riskera lite. Vad är värst? Att bli arbetslös och känna sig misslyckad eller att ta en risk och misslyckas? Tänk efter. Vilket styrker?
SvDs ledaredaktion säger att kriser kan bli mer eller mindre förfärliga och ger lite tips på metanivå för våra politiker. Själv skulle jag vilja ge den som lyssnar på arbetsmarknadsministern ett tips. Byt attityd och tala mer om incitament i stället för att sucka och konstatera att det blir ett skitår. Alla vet ju det. Och Littorin säger faktiskt till DN att arbetsförmedlingen ska hottas upp och jobba mer med matchning och coachning. Äntligen. För det där jäkla stället kan man fundera över.
En mig nära bekant behöver hjälp och har sökt upp arbetsförmedlingen. Där får han bara veta att han ska vänta, arbetsförmedlaren åker på semester och blir irriterad över att bli störd när han kommer åter. Här har vi alltså en person som själv aktivt söker besked och hjälp, han har mailat 4 gånger och ringt 5 gånger under december. Arbetsförmedlingen behandlar sina "kunder" som om de vore brädlappar på en hylla som man kan ställa undan och plocka fram efter behag. Så kan man göra om arbetsförmedlingen till att bli arbetsinspiratörer så vore det guld värt. För där finns resurser. Sen om dessa resurser används på rätt sätt är en annan sak.
Uppdatering: Ser på SR att arbetsförmedlingen nu ska handla upp coacher för att hjälpa arbetslösa. Det är ju toppen. Ni ska se att det finns hopp. Var anmäler man sig för att bli coach? - jag kan läsa vad det står i CV:t mellan raderna utan att söka i databaser. Det vore underbart att få se till att människor kommer till sin rätt, även på annat sätt än de själva tänkt från början..
Så Anders ryck upp dig, det finns hopp. En fråga man kan ställa sig är om det alltid är den "andre" som ska fixa livet åt en. Hur mycket kan man inte fixa själv? Man kan väl i alla fall försöka? Det gäller att till varje pris att bita ihop och inte ge upp nu.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknad, varsel, littorin, regeringen, moderaterna, samhälle, elände, hopp
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
12 kommentarer:
Mycket handlar det om att i Media finns det ingen anledningen att berätta om människor som stretar på, varje dag med sina företag, sina liv och tankar. Media behöver en dramaturgi.
Jag ser faktikst att Disruptive spelar en roll där. Att berätta alternativa historier och lyfta fram företeelser som annars inte syns
Hela bloggosfären gör man detta inom olika segment. Det är mkt därför jag tror bloggosfären slagit igenom. Det finns ett behov därute hos människor att höra(läsa) mer personliga historier och tankar. Bortom massmedia. Mer MeMedia. Om personer, händelser bortom de stora penseldragen.
Det är läge att ändra attityd nu. Sen vänder det igen, det brukar det göra...
En bra IT-blogg ska inte innehålla bara Win-saker. Det finns andra operativsystem oxå...
Dator som dator... men jag är mycket pro Microsoft.
Jag har svårt att se en IT-blogg som inte har med varken linux eller mac. Även fast 90%+ använder win.
Däremot kan jag hålla med om att bloggen är bra.
Hej Mary!
Jo, jag delar inte dina perspektiv. Du för fram gängse förklaringsmodell som högern alltid har gjort. Var och en är ansvariga för sitt eget liv. Punkt slut. Så ser det inte ut, tyvärr. Vi föds alla med olika möjligheter, det kan handla om så grundläggande saker som funktionshinder eller så svåra saker, åtminstone för högern att försöka förstå som att födas i bristfälliga sociala miljöer.
”Eländet runt omkring oss är markant och ständigt flödande". Visst är det bra att du ser detta som även jag ser och som jag kunde konstatera i början av mitt blogginlägg. Innan jag kom in på ämnet (filmen) Lucky People Center International. Den borde du se, Mary!
Orsakerna till eländet har du svårare att se. Lever vi inte i en orättvis värld, Mary? Jag tycker att du är naiv i din syn på omvärlden och att det är ett bekvämt sätt att förhålla sig på.
Vi har en arbetsmarknadsminister som istället för att försöka gjuta mod i de ”skadade trupperna”, 50 000+ varslade i höst med flera går ut och bekräftar det alldeles för många redan fått känna av. De skulle behöva få höra annat. Det gör han för att antingen är han obegåvad och saknar empati eller så försöker han mildra domen för den misslyckade arbetslinjen. En dom som kommer att falla ut senvåren 2010 och som kommer att gå hårt åt högeralliansen.
Du låter lite här i ditt inlägg som en gammal moderattant som säger, ”Se så, ryck upp dig gosse. Det blir bättre längre fram”. Trist, tycker jag. Politik är viljan att förändra och att orättvisor ska bekämpas är åtminstone min politiska vilja. Högerns försök att minska det politiska inflytandet går hand i hand med ditt syn på omvärlden. En ”låtgå-mentalitet”.
Våra skatteintäkter minskar med storleksordningen 11 miljarder till 2010, skattesänkningar till detta och dessutom redan befintliga underskott inom många verksamheter, vad tror du då händer med den gemensamma välfärden, Mary? Det är inte att vara svartsynt att påstå att det är åt helvete att högeralliansen undergräver den gemensamma välfärden.
Vem ser till att de allra svagaste har en ”rimlig” levnadsnivå när exempelvis 40 anställda på socialtjänstförvaltningen i Stockholms kommer att bli övertaliga under 2009? När enheten för hemlösa i samma stad i dagsläget har ett underskott på närmre 20 miljoner kronor och familjerådgivningen för närvarande saknar 5 miljoner kronor nästa år, osv.
Vems är detta ansvar?
Kalla mig gärna naiv och moderattant Anders, det är OK för mig.
"Vi har en arbetsmarknadsminister som istället för att försöka gjuta mod i de ”skadade trupperna”, 50 000+ varslade i höst med flera går ut och bekräftar det alldeles för många redan fått känna av. De skulle behöva få höra annat."
Är det inte tidningsrubrikerna som talar. Regeringen gör jättestora satsningar på att arbetsförmedlingen ska kunna hjälpa människor med coachning nu.
Jag ser naturligtvis att det är mörkt, men jag ser också de som lyckas trots detta och vill väl snarast få fler att tro att de också kan lyckas. De som behöver hjälp ska få hjälp och det får dem också. Utom i rubrikerna och hos dem som vill framställa dagens regering i mörker.
Att vara naiv kan många gånger vara bättre än direkt illasinnad. Så se mitt invektiv positivt. ;-)
"De som behöver hjälp ska få hjälp och det får dem också".
Nej, det stämmer inte riktigt. Läs mitt sista stycke och funderar på hur den eventuella hjälpen kommer att ser ut efter dessa nerskärningar.
Nedprioriteringar kanske man ska säga, gjorda av en moderatledd majoritet i Stockholms stadshus.
SKL's moderata ordförande, Anders Knape har gått ut och bett om mer resurser från staten annars hotas 20 000 jobb inom offentlig sektor, enligt SKL.
Och hur coachar man "det riktiga utanförskapet" till jobb som inte finns? Det utanförskap som förvägras ett mänskligt socialförsäkringssystem.
Vilken värld lever du i, Mary?
Om man utgår ifrån att ingenting ska förändras och att allt handlar om en anställning så kan man se det på ett sätt.
Men jag har, liksom du antar jag, varit med några omgångar nu och sett att saker och ting brukar ordna sig även när det ser som djävligast ut.
Mitt liv har inte varit en dans på rosor om du tror det, men man kan inte vika ner för det. Det är min värld.
Tro för all del inte att jag tror eller tycker att det är lätt.
Hej igen Mary!
Nu är jag inte ute efter dig personligen. Mera din ideologi och din syn på människan.
Saker och ting får mer än gärna förändras, tycker jag. Jag har inte uttryckt motsatsen! Men när förändringarna blir till försämringar och sker på bekostnad av människor väl och ve och detta sker planenligt och efter en viss politisk idelogi reagerar jag.
Nej, det är inte alltid så lätt alla gånger. De allra flesta människor i vårt land kämpar och står i. Gör rätt för sig, som det heter. Jag har mycket svårt att se att ökade klasskillnader är bra för vårt land och för alla de som kämpar i med eller motvind.
Mitt utgångsläge är att männsikor är ganska duktiga på att klara sig själva om de får chansen.
Däremot så tycker jag absolut inte att den som INTE klarar det ska stå utan hjälp. Det finns någon slags invaggning i en falsk säkerhet hos många. Jag menar Sahlin använder uttrycket satanism. Bara en sån sak.
Eller när man kommer dragandes med självmordsstatistik från SCB och anklagar regeringen för att frekvensen har ökat. Det är väl inte i realtid som statistik syns precis.
Jag är en ömsint person som har mer erfarenhet av svårigheter än vad många utgår ifrån i sin fördomsfullhet kring hur andra är. Det gäller både sjukdom och utanförskap.
Skicka en kommentar