Partiledarebatten...

Idag var det kul att följa partiledardebatten. Mest på grund av att vi satt och twittrade/kvittrade ihop ett gäng. Man kunde snacka utan att störa. Det blev en och annan one-liner och sånt piggar alltid upp.

Nåväl Mona Sahlin talade mest om hur dåligt alla mår och hur svårt alla har det och att vi måste göra det bättre för dem. Hon anklagade regeringen för att dragit ner på KomVux och hon ville ha fler platser på Universitetet. Nåväl nu står det 10.000 platser tomma på universitetet och så finns det KomVux för den som inte har erhållit gymnasiebetyg, det var de som gick direkt från gymnasiet för att höja sina betyg som fick den karriärvägen stängd och på KomVux kan man tenta av. Den som minns Kunskapslyftet med alla dessa 36 veckorskurser till IT-supportutbildningar vet hur det gick med den. Inte så bra. Få fick jobb. Nu erbjuder regeringen i alla fall coachning och stöd via arbetsförmedlingen och det är mer individuellt och handfast och kanske kan leda till att det blir bättre. Det kan rent av leda till något bättre än kollektiv utbildning till något som marknaden inte sen har användning för. Björklund hade verkligen en av sina riktigt ljusa dagar idag. Imponerade faktiskt.

Lena Mellin menar att det handlade för lite om problemen hemma och för mycket om problemen borta. För det är ju dem man har här som man kan göra något åt. Kan hålla med om det där, Ohly och hans diskussioner kring kriget i Gazaområdet fick för stor plats. Det är inte tu tal om att om två strider som måste båda vara med på tåget att få stopp på det hela. Ingen ifrågasätter heller att civilbefolkningen får lida för stridstupparnas skull.

Det är problem här hemma också med många varsel och uppsägningar, regeringen anklagas för att inte ta dem på allvar. Det görs naturligtvis, men ingen är dessvärre tillräckligt pedagogiskt lagd för att tala om vad som görs och framförallt inte vad det ska leda till. Det skulle regeringen verkligen behöva jobba med för då blev det inte lika lätt för oppositionen att komma undan med sin likriktade kritik.

Statsministern menar att företagen i första hand kan ta av sina vinster och känna ansvar för sin personal även i svåra tider. Det är väl inte utan att man kan hålla med om det. Varför ska skattemedel gå till företag som inte hänger med, som Volvo inte verkar göra. Det blir konstgjord andning och ger ingen framtida säkerhet det heller, dessvärre. Konjunkturer kommer och går, det vet vi, och i bland måste man kanske ha lite is i magen. Men det vore bra om regeringen kunde tydliggöra även det och varför på detaljnivå, det krävs eftersom omgivningen förmodligen inte har samma vinkel och aspekter på problemet.

För övrigt var det en trivsam debatt att lyssna till, ett och annat skämt kanske kunde hoppats över, det blev lite segt där, men en del var riktigt kul. Som när statsministern sa att han bodde på planeten jorden på fråga från Mona Sahlin. Sanna Rayman undrar om man verkligen får skoja i kristider, det går nog bra om man är allvarlig däremellan.

Synd bara att Maud Olofsson tog till härskarteknik mot Mona Sahlin, förvisso är det olika partier men det är så pass få kvinnor som är med på de här nivåerna så det det är onödigt med personangrepp. Det förtar dessvärre en del av den verkliga poängen - den från saken.

En viktig fråga nämndes inte med ord och det var integriteten. Ibland undrar jag om det bästa är att lägag ner det politiska engagemanget.


Hur som helst - nu har det dragit igång igen efter julledigheterna.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, partiledardebatt, regeringen, alliansen, oppositionen, twitter