torsdag 19 februari 2009

En miljon jobb att söka... Inte bara SAAB

Arbetsförmedlingens prognoser visar att det kommer att tillsättas 1 miljon jobb i år. Är inte det ganska positivt mitt i varselflödet? Det borde rent av varit rubriken istället för att fokus handlar om alla varsel och allt elände som finans- och SAAB-kriser för med sig. Det finns hopp, alla kommer inte att ramla ut för ättestupan om SAAB slutar sin verksamhet. De flesta av mina utländska vänner menar att för dem är det helt naturligt att flytta dit jobben finns till exempel. Vi har inte riktigt samma tradition är i Sverige och det gör det lite svårare att tänka så kanske.

Men dock finns det yrkesgrupper som just flyttar runt. Tidigare var det officerare i hög grad (jag vet inte hur mycket de flyttar idag eftersom allt inom försvaret verkar vara nedlagt numera) som flyttade runt med sina familjer. Byggjobbare flyttar runt. Präster gör det. Många som arbetar på internationella företag flyttar utomlands ett par år. Den som är statligt eller i alla fall var det så, hade förvisso en säker anställning, men även där gällde det att vara beredd på att flytta till annan ort för att man skulle få behålla jobbet. Visst måste det finnas positiva berättelser att leta fram i dessa personers gömmor.

Som jag skrev som tips i går till Arbetsförmedlingen. Plocka fram möjligheterna som finns och ge människor hopp i stället för att förstärka den förtvivlan som finns. Visserligen handlar hela livet om att åka hiss mellan himmel och helvete och det i de flesta aspekter som jobb, familj och annat. Av den anledningen är det ännu viktigare att hålla igång resan uppåt så mycket som är möjligt. Hoppet är det sista som överger människan skriver Kadhammar och berättar om luttrade arbetare på SAAB.

Det är kanske möjligt att var och en måste tänka ett varv vidare i sitt liv och kanske välja något annat än det man har just nu. Där borde verkligen arbetsförmedlingen och dess nytillskott av coacher kunna ha ett rejält mål framför sig.

Olika infallsvinklar på jobben

Det finns iofs olika metoder, mer eller mindre imponerande. Socialdemokraten Monica Green föreslår att regeringen ger skattepengar till SAAB så att folk får behålla jobben och betala skatt till välfärden. Är inte det en lite krånglig väg att gå? Johan Ingerö kommenterar hennes förslag på sin blogg. Han tycker också att min och Expressenledarens idé om att låta facket vara med och ta över SAAB är lysande.

Oppositionen har som bekant kritiserat regeringens nej till att stötta SAAB med skattepengar. Opinionsundersökningar som flera har gjort idag visar dock att huvuddelen av de tilfrågade anser att regeringen gör rätt.

Via CUF-ordföranden Magnus Andersson som i sin tur hittat den via Per Ankersjö vill jag ge er chansen att fundera kring hur resonemangen mellan socaldemokrater och regeringen går kring SAAB:





Pär Ström jobbar vidare med att finna feministiska genusvinklingar även på detta problem.


DN (SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

4 kommentarer:

m00ns Hellre upplyst än nedsläckt sa...

Saab är också en jälla nöt att knäcka. Väga kostnaderna för att hålla igång företaget tills det vänder mot kostnaderna för 1.000 tals arbetslösa. Kostnader blir det vad man än väljer. Samma med försvaret nedskärning med 6.000 man som nu blir hänvisade till ett betydligt mer kostsamt socialbidrag istället för värnplikt.

Thomas E sa...

"Flytta dit jobben finns" De nya industrijobben finns i Kina, kan bli lite svårt för trollhättebor att acklimatisera sig. De nya jobben i IT sektorn finns i Bangalore, lite långt att pendla tycker jag.

m00ns Hellre upplyst än nedsläckt sa...

Thomas E
Du har alldeles rätt därför lägger vi oss ner och väntar på döden. Vad annat kan vi göra?

Thomas E sa...

Jag vände mig mot Polyannaresonemanget om att det minnsann fanns en miljon jobb att söka. Globalliseringen ökar antagligen den genomsnittliga lyckan i världen men när produktion och kvalificerade tjänster flyttar från länder som Sverige till länder som Kina och Indien så lär knappast den sammanlagda lyckan öka i Sverige. Frågan är om vi ska fördela de minskande resurserna någorlunda solidariskt eller inte, Sveriges IT industri kommer tex att gå samma väg som Sveriges Teko industri. Jag sitter just nu i samma kontorslandskap som några indiska gentlemän som ska driva ett stort projekt åt en stor svensk kund hemma i Indien.