Kan man inte vänta med Ipredlagen...

För närvarande pågår det tidernas rättegång kring fildelning, hela världen uppmärksammar den. (Tack Scaber för alla länkar till olika media). Samtidigt så funderar Sveriges Riksdag på att klappa igenom Ipredlagen som handlar just om fildelning och vill ge upphovsrättsindustrin möjligheter att jaga människor - skyldiga eller oskyldiga vad det verkar, ty verktyget IP-nummer är inte någon självklar identifierare.

Varför ska Ipredlagen klubbas igenom nu - kan man inte vänta med den ett tag? Så viktig är den väl inte. Men man ska inte bara vara negativ ty det verkar som om inte ifpis Lars Gustafsson fått hela sin vilja igenom i alla fall, att jaga alla. För om det blir som nedan tänkt så jagar man faktiskt inte en hel ungdomsgeneration utan gör lite skillnad på hur mycket man fildelar. Uppdatering: Hur man nu ska kunna kolla detta utan att det blir intrång i den personliga integriteten hos fel personer.

" övrigt är partierna överens om att tycka att det ska bli lagligt att göra nedladdningar på Internet för privat bruk under förutsättning att det är fråga om nedladdningar som görs av privatpersoner utan vinstsyfte, skriver näringsutskottet i ett pressmeddelande. (SvD)"

Enligt Aftonbladet ska Ipredlagen kunna röstas igenom redan på onsdagen nästa vecka. Samtidigt som TPB-rättegången pågår för fullt och det är så uppenbart att åklagarsidan där inte riktigt förstår hur tekniken fungerar, detta trots att man har ansträngt sig mycket för att förstå, all respekt för det. Roswall har också backat en del på teknikaliteterna av den anledningen. Det är svårt att tro att alla i Riksdagen nu förstår vad det handlar om och hur internet fungerar, rent tekniskt alltså. Men å andra sidan så är det just skyddet mot upphovsrätten, eller snarare upphovsrättigheterna - för det är mest nöjesindustrin som protesterat, som ligger i fokus om jag förstått saken rätt. Avdankade artister fildelas inte, oavsett vad de tror själva.

Hur som helst detta är en soppa. SvDs ledarblogg skriver att det finns en hämndlystnad i debatten som "hämmar det konstruktiva samtalet", man kan hålla med om det till viss del, men ska inte glömma att när ingen lyssnar så blir man högljudd. Det är väl precis det som det hela handlar om nu. Man gör sig lite lustig över att det pågår en köpbojkott som gäller underhållnignsindustrin. Jag är själv med i den och min utgångspunkt från början var ungefär så enkel som att jämföra med att jag inte fortsätter handla i butiker där jag blivit oförskämt bemött eller återkommer till en restaurang där jag fått flugor i soppan eller att det varit smutsigt på toaletten. Hade inget större politiskt motiv bakom det hela. Annat än att visa mitt missnöje helt enkelt.

Jag har absolut ingenting emot upphovsrätt och anser inte att man knycker andras grejor hur som helst, men så länge det är möjligt att låna ut mina köpta böcker till hur många jag vill så haltar det att man inte kan köpa en skiva och spela den i både bilen och inne i vardagsrummet eller att man kan skicka en ljudfil till bästa kompisen. Det finns ingen konsistens i det här. Det handlar mest om att någon har förförts av de summor man tror att man förlorar på fildelning av upphovsrättsskyddat material.

Jag vill se bortom detta och tycker att diskussionen om hur en upphovsrätt eller snarare hur artister ska kunna tjäna sitt uppehälle på sina jobb måste diskuteras utifrån ett sammanhang där distributionen ser annorlunda ut än idag och att det inte är givet att att en musikfil har samma värde som ett album.

(intressant)

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, ipred, upphovsrätt, musik, film, ifpi, internet, samhälle