Vi måste nog räta ut ett och annat här...

Det finns inga dubbla budskap om integritet som Torgny Nordin vill framhärda i sin artikel på SvD.se idag. Han menar att det haltar då man å ena sidan lägger upp bilder på sig själv och berättar hemligheter på Facebook och liknande sociala sidor på internet och å andra sidan talar om skydd av sin personliga integritet.

Skillnaden är väl uppenbar - det ena väljer man själv att lämna ut och tar konsekvenserna av och det andra är sådant man vill ha för sig själv. Den typ av information man förmedlar till ett fåtal om än någon. Det är inte för inte vi har något som heter brevhemlighet som innebär att brev som är personligt adresserade inte får öppnas och läsas av annan än det är sänt till. Förr var det sigill och nu igenklistrade kuvert. Det är just de senare medelandena som vi inte vill ska skannas rakt över utan urskiljning. Vi vill inte att man ska kunna lyssna på våra samtal. Det handlar om meddelarskydd till pressen, det handlar om demokrati. Man ska kunna vara anonym när man meddelar sig.

Så långt är vi överens - men att påstå att FRA-kritiken till stor del drivits av engagerande bloggande ungdomar är fel. De ledande kritikerna har varit medelålders mycket erfarna människor från många olika yrkeskategorier som jurister, nätverksspecialister, IT-specialister, pedagoger, beteendevetare, filosofer, akademiker med flera. De flesta av oss djupt grundade i internets hemligheter. Som min man brukar säga - det var vi som hittade på och byggde upp det hela, på olika sätt. Glöm inte det.

Den snabbast växande gruppen på internet är medelålders kvinnor och det är möjligt att det är så att erfarenheten då gör att man blir extra känslig för att få sin integritet kränkt. Att det är därför som indignationens vågor är höga.

Så glöm det där med ungdomar. Nätet befolkas av alla åldrar numera. Det är viktigt att tänka på det.

Opponent skriver så här om saken.

(SvD)

Läs även andra bloggares åsikter om politik, personlig integritet, internet, FRA, FRA-lagen, samhälle