Nyligen hemkommen från avveckling av barndomshemmet stod jag med min mammas gamla konservöppnare i handen. Bernadottedesignade Röda Klara, men den här var vit och förmodligen hade den gått att sälja för 30 spänn å Blocket. Den åkte dock i återvinningen. Jag har en liten handjagad konservöppnare och det räcker för vårt bruk.
Det som slår mig är dock hur konserver och i viss mån djupfryst mat på 60-talet kom och underlättade för husmödrarna, i synnerhet de som var yrkesarbetande. Man ska inte jobba mer än nödvändigt sa mammorna då och tyckte att det var toppen med engångstallrikar och plastglas på landet och konservburkar i stan. Fiskpinnar och pulvermos, oj vad gott vi tyckte att det var. Fort gick det och lätt var det.
I mitt hem kunde man dock fortfarande ta hand om en nyslaktad gris och det är sådant jag också har starka barndomsminnen inför. Men det nya gällde förstås också där, liksom det har fortsatt att göra även på senare år. Nu gäller ekologiskt och hembakt och hemkokt igen. Idag köper vi inte mycket färdiglagat i vår familj, även om det händer att maken möts av en konservburk Ravioli med tillhörande öppnare som middagstips när husmor är på vift. Han brukar inte klaga.
I bekantskapskretsen är mat en central del av tillvaron, de flesta är avancerade matlagare och det är kul, lärorikt och spännande. Men samtidigt så är det dystert att stå i kön på Willys och se all denna processade föda som flyter ut med kassabanden. Visserligen är den maten billigare än annan och det har förstås betydelse. Men lök och potatis är också billig mat. Det är kunskapen om hur man lagar den som försvunnit. Som tur är har jag det med mig sen barnsben, konservöppnarens centrala del i hushållet till trots så lagades det mycket mat i mitt barndomshem.
Som ett led i att köpa billig potatis i stället för dyr färdigprocessad från frysen så bjuder jag på min sons goda potatisrecept här - enkelt gott, snabbt och billigt:
Sätt ugnen på 225 grader.
Tvätta och skär potatis i skivor (1/2 cm).
Tag fram en ugnseldfast form och blanda potatisen md salt peppar olivolja och sesamfrön. Strö lite extra frön ovanpå och lite mer olja. Skjuts in i ugnen. 25 minuter ungefär.
Klart. Mumsigt dessutom.
Jag har läst Mats-Eric Nilssons bok den Hemlige kocken och förfasats över de konstiga tillsatser som vi får i oss. Det är bra att att det sprids kunskap om innehållet i den konstgjorda mat vi lägger ner våra pengar på och som till viss del borde undvikas.
(Aftonbladet)
Läs även andra bloggares åsikter om mat, mattillsatser, äkta råvaror, E-nummer,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar