måndag 28 september 2009

Det här med skolan...

(SvD om Skolverkets rapport)

Nu ska IV-programmet bort från skolan. Det är väl inget att säga om den saken. Att fem nya alternativ presenteras är också bra. De individuella programmen har dessvärre utöver att de är dyra också skapat en myt om att den som går på IV är dummare än andra. Att det bara är förlorare som deltar i de programmen, och det öppnar därmed också möjligheter för dessa tonåringar att strunta i det hela också. Vad är meningen när man ändå är en förlorare?

Konserverande skolpolitik

Det som sällan diskuteras är dock pedagogiken och den individuella kunskapsnivån hos individerna när de kommer till skolan. Med hjälp av datorer och internet har det öppnats helt nya möjligheter för en individanpassad lärmiljö. Låt oss diskutera detta mer. Det har större betydelse än vad ordningsbetyg har. Det betyder också att man kan arbeta över ålders- och ämnesgränser på ett helt annat sätt än idag med den traditionella skolformen vi har idag. Visst tas det steg i rätt riktning, men i grunden finns formalia som också måste följas. Det begränsar lärarens säkerligen goda vilja att vara nytänkade. Det finns såna lärare.

Fick häromdagen en enkät hemskickad från lärarfacket i kommunen. De vill att jag ska fylla i en enkät om hur skolan ska se ut i vår kommun i framtiden. Jag kan vinna en trisslott. Samtidigt som de vill veta vad jag tycker så är det förstås ett utmärkt sätt att gissla oss politiker. Man hör - Ni sa ju det här, vi har skriftligt på det. Frågorna bygger på Lärarförbundets BÄSTA Skolkommun 2009.

Jag kommer inte att fylla i den enkäten ty jag tycker frågorna är helt fel ställda. De utgår från det som gäller idag. Lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade, andel barn i förskola, resurser till utbildningen osv. Allt är kvantifierat i siffror. Det kanske kan vara bra men det konserverar hela skolidén. Jag vill att det ska diskuteras om visionerna – det finns nästan inga sådana diskussioner idag. I synnerhet inte i de politiska sfärerna. Där handlar det mest om Björklunds ordning och reda. Den behövs förstås den också. Men det finns större anledning att se framåt än att kolla bakåt. Allt var inte bättre förr och framförallt såg det annorlunda ut.

Vad vill vi med skolan?

Ordning och reda är för all del viktig. Men varför det är oordning diskuteras sällan. Hur ska/behöver skolan se ut i framtiden? Vad vill vi med skolan? Den gamla skolsalsundervisningen bör ifrågasättas hårdare. Det handlar om deltagande idag, interaktion och det är inte samma sak som flum. Skolan behöver ta vara på ungarnas nyfikenhet, inte kväsa den. Det finns många duktiga lärare. De behöver också få chansen att vara nyfikna. De behöver också chansen att få vara lärare och pedagoger och slippa vara socialarbetare och stödperson av allehanda slag.

Datorer och internet skapar nya möjligheter

Datorer är idag var mans redskap. I synnerhet är ungarna duktiga på att hantera dem, många gånger bättre än de vuxna. Olika ingångsvärden. Jag tänker på Margaret Mead och hennes idéer om hur vuxna lär av barn istället för det givna att de vuxna alltid har tolkningsföreträdet. Margaret Mead skrev på 70-talet om vad hon då kallade elektronålder - vi är i hög grad där nu och det är hög tid för skolan att ta tillvara på detta faktum.


”Dagens ungdom växer upp i en elektronålder som hittills varit omöjlig att ens föreställa sig. Den äldre generationens erfarenheter från då-världen i långsam förändring är helt inadekvata. Ändå är det de äldre som fortfarande insisterar på att kontrollera de unga vilka formas av en värld de äldre aldrig kände till. Om den drastiska klyftan mellan unga och gamla skall kunna överbryggas måste den äldre generationen avstå något i sin makt, hävdar Margaret Mead ... (Mead M (1970), Kultur och engagemang – En studie av generationsklyftan, Ystad, Rabén&Sjögren…”)

Nya tidens läromedel dyker upp...

Kopplingen mellan internet och lärande har till stor del på många skolor inte kommit längre än att infrastrukturen är fixad. Yes – vi har kabel/fiber och tillgång till internet. Nu ska eleverna få datorer - om vi har råd. Ungarna har kanske fått lära sig att använda Word och Powerpoint och det lärarna anser vara ”fel” ställen på Internet är avskurna. Jag var på en skola där Lunarstorm var avstängt, det var dock inga problem för ungarna, de hade andra kanaler.

Dåtidens datorbaserade läromedel gick i stort sett ut på att flytta in den gamla pedagogiken i datorn. Idag handlar det om interaktivitet, att bygga egna kunskapsstrukturer utifrån den kunskap man har. En unge i min närhet knäckte multiplikationsnöten när han var tre år med hjälp av en muffinsform. Hur kul tror ni att han tycker att det är att sitta och fylla i matteboken sida upp och sida ner med tal som redan är självklara för honom? I synnerhet med motivet att man måste lära sig att göra som alla andra. Hans lärande sker inte i skolan. Han är uttråkad och går i trean... Dessvärre är han inte unik. Han behöver stöd och hjälp att komma vidare han också, i likhet med de som har det svårare.

Har man lite visioner kan man se nya läromedel växa fram. Nya metoder, nya idéer. Det är annorlunda ut än tidigare. Idag handlar det om vidare perspektiv. Det handlar om tvärvetenskap och det handlar om olika årskurser och det handlar framförallt om hur olika ämnen vävs samman. Det blir som i livet i allmänhet. Du får användning av många kunskaper vid samma tillfälle och som så många gånger handlar det om sammanhang. Genom att ta sig ur ämnesavgränsningen uppmanar man flera sinnen på samma gång. Dit finns pedagogisk forskning (Ola Alldén, SU) som visar på att ungar betraktar Postens porttabell på olika sätt i olika situationer. På mattlektionen lägger man ihop siffrorna och räknar fram ett pris för ett 100 g brev. På samhällsinstitutionen läser man porttabellen som det är tänkt och ser att 100 g brev kostar si och så.

Microsofts grundare Bill Gates myntade för många år sedan begreppet ”Information at your fingertips” - jag är inte riktigt säker på att han då hade klart för sig att vi skulle vara där vi är idag.

Microsoft sponsrar just nu ett väldigt intressant - helt nytt läromedel. The Climate Mystery. Det är ett tvärvetenskapligt spel över internet och omfattar många olika ämnesområden för elever i årskurs 6 till 9. Ungarna loggar in och deltar aktivt i lösningen av stort klimatproblem tillsammans med andra unga, i hela Europa. Spelet/lärandet startade i början av september och pågår fram till FN-konferensen om miljöfrågor i Köpenhamn i december. Eva Pethrus som är ansvarig för skolfrågor på Microsoft i Sverige menar att just Climate Mystery kan få våra barn att hjälpa oss föräldrar att bli mer miljömedvetna och tar det till och med steget längre, det kan skapa nya sorters jobb menar hon. Ja, varför inte. Lyssna på Eva här .

Dataspelandet som lärandets plattform

Man kan se flera mål i den här storsatsningen. Dels så har det förstås ett värde för Microsoft och andra inblandade företag att profilera sig som läromedelsproducenter. Det är inte fel för dem. Absolut inte. Det är inte heller fel för skolan att se sig om utanför de traditionella institutionerna. Dataspel betraktas ofta som onyttigt och det finns fler artiklar och mediabevakning kring onyttan och faran med det hela än tvärtom. Det är möjligt att det handlar om det som Margareta Med skrev redan på 70-talet, en slags skräck för det okända samt en ovilja att överlämna tolkningsföreträdet. Det har förflyttats och det man inte riktigt känner till är farligt.

Forskning om fördelar

Det finns en hel del forskning även på fördelarna med dataspel. Utöver innehållet så kommer det många andra positiva aspekter med. Deltagarna lär sig att tänka strategiskt, att samarbeta, de får finmotoriska färdigheter, de lär sig språk. De lär sig att vänta på sin tur, att följa instruktioner, de lär sig nya språk, får träning i trosuppfattning. De lär sig att tänka kritiskt, de lär sig att räkna och förstå storheter av olika slag. Mycket av det som skolan försöker lära ut i vanliga fall också. Det handlar inte bara om att sitta framför datorn och blänga som många vuxna uttrycker oro inför. Det handlar om att utforska nya världar, det handlar om att lära. Jag vill därmed slå fast att dataspel är mer positivt än negativt och lärdomarna från detta borde tas in mer i arbetet med skolans pedagogiska framtid.

Om man tar det hela i ett vidare perspektiv så borde det pedagogiska upplägget i skolan diskuteras vidare. Alla ska inte ha samma lärobok, de startar på olika kunskapsnivåer från början. Det handlar om att delta i det hela utifrån de kunskaper man har och sedan skaffa nya. Alla kan bidra med något och alla lär av varandra.

Datorspelet Climate mystery är ett bra exempel på hur en lärplattform skulle kunna se ut. Man kan tänka sig hela läroplaner i ett enda spel. Där finns lärarhandledningar, det finns frågeställningar, olika ämnen vävs in i varandra på ett intressant sätt. Det finns möjlighet att kommunicera med andra, att ställa frågor, att få fakta, att dela med sig av kunskaper, att vara kreativ, att vara delaktig. Helt enkelt att lära. Och det är lustfyllt dessutom.

Vore jag skolminister skulle jag storsatsa på forskning och framtagande av nya läromiljöer som inspirerade redan från början. Ordningsproblemen skulle säkerligen försvinna direkt. Vi kanske rent av skulle kunna slopa skolan som den ser ut idag. I somras i Almedalen fick jag (tack vare Eva Pethrus) möjligheten att ha personliga intressanta samtal med Bruce Dixon om en skola och ett lärande som pågår överallt, hela tiden. Vi var mycket överens så klart, utifrån min egen pedagogiska/beteendevetenskapliga bakgrund kan jag inte annat än applådera honom. Det är den här typen av diskussioner vi behöver om den svenska skolan. Inte om den ska drivas privat eller i kommunal regi. Det är innehållet i skolan som är viktigt.

Så alla skolpolitiker, lärare och andra intresserade av skolan - Ge er direkt in på Bruce Dixons - Anytime Anywhere Learning. Låt er inspireras och låt oss ta efter detta. Vi kan inte bara återställa ordningen i skolan, vi måste tänka på innehållet också. Skapandet av mening är den största utmaningen idag. Enligt min mening.

Uppdatering: En person som tänkt mycket kring skolans vara eller icke vara i sin nuvarande form vara är Rickard Gatarski, läsvärd artikel av honom finner du här.



Peter Andersson Johan W

intressant

(SvD) (SR – artikel om Climate Mystery) (DN) (Expressen)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

11 kommentarer:

Leif Ekstedt sa...

Du kommer säkert att lyckas på vår lista 2010. Punkt ett gäller i en förfinad form. Det var inte jag smäller inte lika högts som förklaringen till varför Du inte tänker svara. Den tekniken går igen år från år.

Mary X Jensen sa...

Nu förstår jag inte riktigt hur du menar Leif. Utveckla gärna.

Leif Ekstedt sa...

Om man ställer sig till förfogande i ett riksdagsval hamnar man i beråd ibland. FRA-frågan var ju en sådan där partiet fick skärpa tonen för att ,som de trodde avföra
ärendet. Det kostade nog en del väljare och ställde en del frågor.
Du har varit ovanligt rak,varför jag tror Du skulle platsa i riksdagen. Men jag har en kännsla av,att det inte går att ställa frågor kan bli besvärande för partiet om man skulle vilja hamna på en säker valbar plats.

Mary X Jensen sa...

Man får se hur det blir. Jag tror dock på att vara rak i kommunikationen.

Magnus Carlbring sa...

Ut med datorerna. Ut med ungarna. Ut i skogen. Ge dem en ficklampa och en sovsäck och tält.

Internet är överskattat. Cyberspace är en illusion - en konstruktion.

Barnen behöver verklighet. Ätbara äpplen. Konkreta exempel. Windows abstraherar verkligheten; dessutom skapar datorerna ett nytt belöningssystem - deras små hjärnor blir beroende av speluppläggen.

Nej. Interaktivitet ska ske mellan barnen, inte mellan barnen och en dator.

Blyertspennan äger.

(Björklund har btw skapat ett nytt IV i en ny muffinsform, det är allt. Tror du ungdomarna blir klokare av 5 nya val? Skolpolitiken är en katastrof och jag tror hela Alliansen kommer att torska på den.)

Mary X Jensen sa...

Jag håller med till viss del embryo, blyertspennan ska inte underskattas. Inte frisk luft heller.

Men datorn som pedagogiskt verktyg är också underskattat och framförallt outnyttjat. Hur många linjer som upprättas är oväsentligt. Det är individen man ska ugå ifrån. Det kan man göra med bra redskap. Då hinner ungarna vara ute också.

Man ska heller int eunderskatta datorns sociala betydelse för de mobbade. De som inte har några kompisar annars kan finna många fina vänner tack vare internet.

Magnus Carlbring sa...

Jo.

I sexan, typ; då kan datorn introduceras på allvar. Men barnen nu börjar för tidigt - med allt.

Har fortfarande inte begripit varför de har mobiltelefoner, i lågstadiet.

Faktum är att såväl via mobilen som via datorn säger och gör barn saker mot varandra som de aldrig skulle våga/klara ansikte mot ansikte. Så det är onekligen inte självklara kommunikationsvägar, de nya.

*

Den individfixerade skolan har ju dessvärre misslyckats; det sa skolverkets rapport som kom förra veckan. Och man såg det komma; så fort en klass förlorar/byter lärare eller det behövs vikarier eller man skär ned på resurser så funkar inte den individualiserade undervisningen. Vilket innebär: den funkar nästan aldrig.

Det är både tryggare och lättare får såväl lärare som elev med en samlad och enhetlig undervisning där hela gruppen arbetar åt samma håll (givetvis ska alla extraresurser som finns läggas på dem som behöver stöd och som har svårigheter och svagheter).

Senaste tio åren har man i någon slags nyliberalistisk iver försökt göra om såväl låg- som mellanstadium till collegeutbildningar eller universitetsprogram.

Men barnen behöver vägledning, inte frihet.

Mary X Jensen sa...

Ungar har alltid varit elaka mot varandra. Mobiltelefonen kan vara bra att ha för att meddela sig om var man är liksom tvärtom. Att få kontakt som man inte skulle ha annars.

Att ungar börjar för tidigt med vuxensaker håller jag med om. Läst VeckoRevyn? Otroligt.

Vad gäller frihet så är det inte för mig samma sak som att man struntar i dem. Utan det handlar om att utgå från den egna kompetensnivån. En unge som redan kan exempelvis multiplikationstabellen redan i första klass ska inte behöva börja om från början för att det blir orättvist för de andra om han/hon får en annan bok. Fokus är på fel grejor.

Det finns gott om lärare som tar ansvar, som fixar sina ungar, men det är inte dem vi hör om. Det behövs goda exempel också. De bör fram.

Magnus Carlbring sa...

Barnen kan meddela sig utan mobiltelefon; det gick utmärkt för bara tre-fyra år sedan. Det är ju bara ett skapat behov som skapar ännu ett stressmoment. Behöver man ringa hem finns det alltid telefoner hos de vuxna.

Givetvis ska målet vara att utgå från den egna kompetensnivån. Men det har - bevisligen - inte fungerat: "Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering - fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal."

http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272;jsessionid=B8866EB72F36DCB75B8C7A0AF38666F5

När jag gick i lågstadiet (det är en tid sedan nu) fick de högpresterande hoppa över en klass; det borde funka nu också.

Skolan är dock också ett instrument för att lära sig social kompetens, inte bara ett mätinstrument för hur bra man kan multiplicera.

Mary X Jensen sa...

Jag försvarar inte barn och mobiltelefon. Tror att det är bra för kommunikation. Men är mer tveksam kring strålning och små hjärnors förmåga att klara detta.

Ja visst fick man hoppa över en klass, det har jag själv gjort från 4:an till 6:an. Men jag känner också de som gått två år i varje klass. Det ena är inte bättre än det andra. Bara olika.

Barn har olika inlärningsstilar och det tar den svenska skolan inte hänsyn till. Man mäter bara efter gamla mått. Att klara en kurs säger egentligen inget om hur man kan använda sin kunskap. Vilket jag tycker är det viktiga.

Datorer och internet är en outsinlig källa till kunskap och möjlighet till utveckling både för individ och samhälle.

Att använda en dator innebär inte att man inte gör det andra också. Springer, är ute, med kompisar osv. sov.

manen sa...

vilka datorspel vill du lägga på schemat nurå?

mejla mig för diskussion!