lördag 3 oktober 2009

Alla talar om Lissabonfördraget

Jag tycker i princip att det är bra. För min del kunde statsgränserna rämna. Det är smärtsmat ett tag men på sikt så. Inte så att jag inte ser problemen med maktfullkomlighet och annat, men som övergripande tanke tycker jag att det är bra. Globalisering är önskvärt, vi behöver varandra och med internets hjälp kan det ske, här finns inga såna statsgränser.

En intressant iakttagelse är att det kanske kommer in en piratpartist till i EU-parlamentet. Då får de två. Jämför med hur många mandat de andra partierna har och tänk till lite på vilken fråga som var viktig i EU-valet. Det har inte förändrats fram till nästa val. Tro mig på mina ord.
Personlig integritet är viktig. Demokratifråga. Ingen dagslända. Etablerade partier bör ta det på allvar.


(Aftonbladet) (SvD)


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

15 kommentarer:

SBJ sa...

Problemet med globalisering är att endast ett fåtal tjänar på det, med majoriteten blir förlorare på det.

Makten flyttas längre, och längre bort från folket, till en noga utvald "elit", samt ständigt ökad korruption.

Ta bara EU-kommisionen, 100% icke-demokratisk institution som ständigt söker minskad transparens och ökande totalitärt styre.

Öppna gränser för all del, men makten bör vara kvar hos länderna, och inte flyttas över till fascister som blir fallet med Lissabonfördraget.

Johan Westerholm sa...

Mary

Kloka ord, det är bara att hålla med. Håller en tumme eller två för dig nu i nomineringstider.

mvh

Johan

Anonym sa...

"Alla talar om Lissabonfördraget"
Ja, och ingen tycks kunna få stopp på eländet.
Roland Eriksson

Henrik Sultan sa...

Två poster istället för en i ett vimmel av poster... utan egentlig makt. Vi ger upp all makt över oss själva till folk som enbart fortsätter med sitt ignorerande och fulspel.

Inget emot en global värld men det ska inte ske på folkets bekostnad, varför ska vi ge all makt till så få?

Historien upprepar sig om och om igen... suck

Janne sa...

Med tanke på vad jag har läst på följande två bloggar så känns det mycket märkligt att du kan tycka att lissabon är en bra ide...

http://cornubot.blogspot.com/2009/10/inneborden-av-lissabonfordraget-sverige.html

http://komigenuva.wordpress.com/2009/10/03/varfor-raknas-folkomrostningsresultatet-pa-irland-nu-men-inte-forra-aret/

Mary sa...

Man kan välja sina perspektiv. Att ha makten på avstånd kan ju innebära att man kan göra lite som man vill på hemmaplan. Vem brydde sig om EU och raka eller böjda gurkor? Storleken på jordgubbarna.

För min del så är inte nationalstaten heller enbart av godo. Det finns många grader i helvetet.

Henrik Sultan sa...

Klart det inte bara är av godo med en "nationalstat" som du uttryckte det men här har vi större chans att påverka... lycka till att påverka EU och den sammlingen parlamentariker... inte lätt här hemma vilket hela FRA debatten visar men... EU... lycka till...

And thats why we dont like it when they TAKE our powers away...

Mary sa...

Hur som helst. Man kan påverka i det lilla eller i det stora. Med åren har jag kommit att hålla mig mer till det lilla. Att försöka påverka i det dagliga.

Det är ett förhållningssätt helt enkelt.

Lars-Erick Forsgren sa...

Det lilla vill jag påverka direkt.
Men det stora vill jag också påverka, om än det måste ske i samverkan med andra. Då ska det ske i demokratiska former. Och jag ser nog trots allt Lissbonfördraget som ett steg i rätt riktning. Steg framåt måste väl ändå vara bättre än stillastående. Eller steg bakåt.

Mr President sa...

Trevligt med någon som har lite större perspektiv.
Lissabonfördraget är långt ifrån perfekt, men om det är ett steg på vägen till nationalstaternas nedmontering så är jag glad.

Johan sa...

Det mest oroande med att ta bort statsgränserna är ju att alla krig på senare tid handlar om folkslag som velat ha egna nationer. Förr eller senare kommer samma sak hända i Europa om vi tvingar samman människor som inte vill enas under en flagg. Då slutar EU vara ett fredsprojekt och blir istället en koloss som faller samman i inre konflikter.

Flera av de europeiska länderna har ju nyligen haft inbördeskrig eller terrorism, Balkan, Irland och Spanien. I Spanien finns det fortfarande stridigheter.

Att någon ens kan få för sig att det ska vara en god idé att förena alla dessa stater, i allmänhet mot folkviljan, till en gemensam överstatlighet är bortom mitt förnuft.

Mary sa...

När vi möts öga mot öga eller via internet person till person så försvinner mycket av det "konstiga" och vi se att vi är människor.

Jag har den drömmen, att vi ska lära oss att se varandra som människor. Det må vara naivt, men dock.

Johan sa...

Det är inte naivt och om det är det är jag naiv också. Problemet är att vi inte kan möta särskilt många öga mot öga. När man har gjort studier och fått grupper med fördomar mot varandra att arbeta tillsammans minskar fördomarna men bara mot de specifika individer man arbetat med.

Därför är det snarare en nackdel än en fördel med för stora sammanhang. Vi har inte förmåga att känna verklig empati med stora abstrakta grupper av människor. Däremot kan vi självfallet samarbeta och se att vi har nytta av varandra.

Det var vad jag hoppades EU skulle leda till, handel och samarbete. Det hade varit stort nog men ingen ville tydligen nöja sig med det. Istället ville man samla så mycket makt som möjligt. Jag är rädd att vi så småningom kommer se mängder av IRA och ETA som inte accepterar att folkviljan blivit överkörd och deras självbestämmande avskaffats.

Lasse sa...

Läs och Vakna.
http://cornubot.blogspot.com/2009/10/inneborden-av-lissabonfordraget-sverige.html

Jan Bruun Andersen sa...

Johan sa: "(...) alla krig på senare tid handlar om folkslag som velat ha egna nationer."

Fel Johan. Det är när en statsmakt (eller en befolkning) vill tvinga en annan grupp människor till att stanna i den befintliga statskonstruktion att det blir krig.

Krigen i Balkan var ett resultat av att Serbien inte ville tillåta Kosovo-Albanerna att skapa sin egen stat.

Den nuvarande krigsliknande tillstånd i norra Kosovo beror på att Kosovo inte vill tillåta att Serberna nord för floden Ibar skapar sin egen stat (eller ansluter sig till resten av Serbien).

Samma med kaoset i Bosnia/Herzegovina och Kroatien. Ingen där vill tillåta att en befolkningsgrupp skapade eller sluttade sig till en annan stat.

Spanien - samma orsak. Spanien nekar Baskerna att skapa sin egen stat. De nekar även att där hållas en folkomröstning i området om saken.

Sri Lanka - samma sak.

Falklandsöerna - samma sak. Invånarna villa våra brittiska, den argentinska militärjunta ville annorlunda.

Irland.... Njaaa. Där är religionen inblandad och då tar förnuftet och logiken slut. Jag tror inte på att verkan katoliker eller protestanter ville respekterar en folkomröstning om hur Nordirland kunna delas.

Blir det krig mellan Danmark och Grönland när Grönland om 10-15 år bestämmer sig för att bliva 100 % självständiga? Knappast.

Färöarna? De har fått erbjudandet, men då de upptäckte hur dyrt det är med självständighet tackade de nej.

Blev det en ny krig mellan Danmark och Tyskland om delningen av Schleswig efter första världskrig? Nej, det blev in folkomröstning i 1920, och man drog gränsen så att områden där de tyska-vänliga var i flertal kom under Tyskland, och de dansk-vänliga område kom tillbaka till Danmark (som hade förlorad dessa områden ved krigen i 1864).

Det är inte folkslag som vill ha egna nationer som är orsak till krig - det är folkslag som inte vill la ett annat folkslag ha sin egen nation som är orsaken.

Så egentligen är jag oenig med Mary. Vi har redan en mängd stater i Europa. Tyskland är jo faktisk en förbundsstat. Vi säger kanske England, men vi menar faktisk Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Spanien består av 17 semi-autonome provinser med ett utbred självstyra. Och så vidare. Det är inte staterna och gränserna där är problemet i Europa. Det är olusten till att samarbeta, olusten till att dela där är problemet.

I kort: Egoisme.