Det saknas inte insatser från regeringen vad gäller arbetslinjen även om mången SAAB-kramare och oppositionen gärna vill framställa det så. Visst brister det i genomförandet som bland annat beskrevs i bloggposten innan den här där AF:s regelhysteri diskuteras.
Här en sammanställning av åtgärder som gjorts och det är inte en dålig samling. Det är dags att det kommer fram.
Förhindrar att fler jobb försvinner
- Statsbidragen till kommuner och landsting höjs tillfälligt med 10 miljarder kronor 2010 för att undvika uppsägningar i välfärdens kärna.
- Skattereduktion på ROT-arbeten och sänkta socialavgifter.
- De genomförda skattelättnaderna på arbetsinkomster ökar människors konsumtionsutrymme och håller igång ekonomin.
- Ordning och reda också på bankerna är centralt för att förhindra härdsmältor i det finansiella systemet med konsekvenser för hela samhället.
Satsning på omställning och bygge av broar tillbaka till arbetsmarknaden
- Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.
- Jobb- och utvecklingsgaranti med individuellt utformade åtgärder.
- Ökning av antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskola.
- Jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.
Skapa förutsättningar för att jobben ska bli fler
- Det har blivit enklare att starta och driva företag genom bl a minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.
- Enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
- Forsknings- och innovationssatsning med nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.
- Minskade kostnader för att ha anställd personal, framförallt för unga.
- Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.
Detta är inte ett dåligt batteri av åtgärder. Eller hur? Synd att de inte kommer fram oftare i debatten. Det handlar mest om hur dåligt allt är.
Den som vill kan förresten chatta med statsministern direkt i dag. Studio 1 P1 fredag 27 november kl. 16-17.45.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, arbetsmarknadspolitik, regeringen, arbetslinjen,
(intressant)
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
3 kommentarer:
Mer än hälften av landets kommuner uppger att statsbidraget kommer att gå till försörjningsstöd eftersom alltfler är inkomst-/försäkringslösa och måste vända sig till socialen. Så hur effektivt statsbidraget förhindrar att fler jobb försvinner kan nog diskuteras.
Finns det någon statistik över hur mycket konsumtionen ökar av skattelättnader? Kan det inte vara så att många sparar slantarna för sämre tider, exempelvis sjukdom?
Jovisst har antalet utbildningsplatser ökat, men först minskade man dem med ca 20000 platser. Ökningen går långsamt och det dröjer ända till 2011 innan det är lika många som från början.
Jag är övertygad om att jobbskatteavdraget inte ger fler jobb. En första förutsättning är ju att det finns jobb. Sedan finns det ju dem som inte är önskvärda någonstans.
Det jag har sett av regeringens brobygge tillbaka till arbetsmarknaden imponerar inte heller så mycket. Jag kan rekommendera bloggen "Sjukskrivningsreglernas konsekvenser". Ett av många inlägg: http://utforsakrad.blogspot.com/2009/11/regeringens-bro-ett-stort-svart-hal.html
Även inom nätverket Resurs finns många exempel på hur människor drabbas av "brobygget". http://resurs.ning.com
Jobb- och utvecklingsgarantin fungerar inte heller, särskilt fas-3 som är kränkande och låser fast människor i en åtgärd de har minimala chanser att komma ur.
I lågkonjunkturer far alla illa och det är alltid dåligt med jobb då. Det gäller för nästan alla.
Vad gäller sjukskrivningar så är det i huvudsak så att de flesta inte behöver vara det så länge. Det finba med det nuvarande tänket är att man ska få rehabilitering och hjälp efter en tids sjukskrivning för att slippa att fastna i den.
När det gäller dem som hamnar mellan stolarna tycker jag att det är trist att det inte fungerar i praktiken. Jag tror att idéerna och tankarna är bra men också att det ska finnas särskilt stöd för dem som behöver det. Tycker att det är konstigt nu.
Människor fick rehabilitering och hjälp förut också. Det var nog många gånger inte i tillräcklig utsträckning men det är ingen skillnad mot hur det är nu.
Visst fungerar sjukförsäkringen på ett konstigt sätt men det är också konstigt att när nuvarande regler skulle tas så lyssnade regeringen inte på remissinstansernas kritik. Att människor faller mellan stolarna hade säkerligen kunnat undvikas i en mycket högre grad än vad som är fallet idag.
Tidsgränserna i sjukförsäkringen är ett stort problem eftersom de inte tar hänsyn till varken vårdköer, kroppens läkningsförmåga, tider för att ställa diagnoser (vilket kan ta månader) och den tid det kan ta att få rätt behandling.
I vilket annat land än sverige kan cancersjuka mitt i behandling (t.o.m. döende) förlora sin inkomst? http://www.metro.se/2009/11/12/7108/cancersjuka-carin-maste-jobba-heltid/
Hela sjukförsäkringslagen är för snabbt framtagen och ogenomtänkt. Det står faktiskt fortfarande inte klart vad som händer dem som haft tidsbegränsad sjukersättning
och inte klarar något jobb efter instroduktionskursen eller som måste bryta den för att de inte klarar av det. Tidsbegränsad sjukersättning finns ju inte längre och permanent sjukersätting är mycket svårt att få. Får man tillbaka sin SGI efter kursen, även om man bryter i förtid, så att man kan få sjukpenning istället för sjukersätting?
Det är också väldigt illa att ersättningen för att gå introkursen är under existensminimum. Kunde man inte fått behålla sin sjukpenning eller sjukersättning under tiden?
Jag kan tyvärr rabbla om det här i evigheter, men jag slutar nog här.
Skicka en kommentar