Gårdagens funderingar kring klimathot och miljö tog fart. För och emot-redogörelserna duggade tätt och jag fick många lästips. Att det genom Climategate börjar torna upp sig till en akademisk vendetta är olyckligt kanske eftersom dessa ofta sker över huvudena på oss "vanliga", vi som inte forskar i frågan, vi som överlastas av tidningsrubrikerna. Jag är absolut ingen expert vare sig på miljö- eller klimat, dock är jag mottagaren av alla dessa undergångsbesked. Jag är dock akademiskt bildad och har lärt mig att vara skeptisk och ifrågasättande till forskningsresultat. Det är väl iofs och anledningen till att vetenskapliga artiklar publiceras - för att andra ska kunna ifrågasätta resultaten för att det finns andra perspektiv.
När man som vanlig medborgare ställs inför fakta och ser dessa otroliga framtidsscenarios kring hur världen går under på grund av vårt leverne så kan man välja sida om man vill. Antingen köper man alla argument eller inte. Oftast ligger sanningen någonstans mitt emellan. Det är en livskunskap som jag delar med många. Vi kanske kan kalla det common sense. Det som akademiker egentligen inte gillar men är såsom vi "vanliga" medborgare tänker. De slutsatser vi drar av livet omkring oss. Under mina 50-talet år har somrar och vintrar varit olika. Ibland är det kallt och jättemycket snö och ibland är det varmt och ingen snö.
Judged by ones peers var tidigare läget. Experterna bedömde varandras arbete. Idag håller detta på att förändras. En grupp experter kan ge en för smal synvinkel. Nu kan alla delta i frågeställningarna och framföra synpunkter. I boken The Wisdom of Crowds - Why the Many Are Smarter Than the Few av James Surowiecki.
Efter att ha sett hur mitt eget hus som jag alltid trott legat ganska högt över havet (med ögonen och vardagsförnuftet sett) även om det är ganska nära genom datorsimulering plötsligt ligger under vatten. Med vetskapen om att det faktiskt är gammal sjöbotten här sedan tidigare och många av husen är pålade på grund av detta så kan man tänka att det är möjligt att det blir så. Då kan man ställa sig frågan hur det kan komma sig att det var sjö och hav här förut och vad berodde det på att det torkade ut och drog sig undan? Det var innan kodioxidökning och annat. Så vad är det som säger att det inte är en naturlig rörelse mellan hav och land? Vi har väl till och med odlat vin på våra breddgrader tidigare. Hur gick det till? Istid har vi också haft. Vad var det som förändrade förutsättningarna då? Någon kan säkert berätta det.
Detta är bara mina vardagsfunderingar och jag tycker att det är viktigt att såna också kommer fram i diskussionen. Förvisso är det enklare att bara ta emot och säga javisst och naturligtvis till alla forskningsresultat som kommer fram. Men man vet också att det som gällde då inte alltid gäller nu. Forskning är självklart viktig ingen kan säga annat, men man måste ändå vara öppen för att det alltid finns flera perspektiv. Har det mörkats om resultat är det skandal. Vem hackade sig in i datorerna som öppnade denna Climategate? Varför gjordes det? Vilket syfte? Var det en slump eller en riktad attack? Hackarens agenda?
Jag har bara frågor.
Vem och vad ska man tro på? Inte vet jag... Man blir enbart förvirrad.
Paul Lindquist bloggar.
Läsning för och emot:
Climategate - wikipedia (läs med källkollglasögon)
Climategate – molnen tornar upp sig för IPCC
Uppsalainitiativet en blogg som tar klimatforskarna i försvar.
Stockholmsinitiativet som är skeptiska.
För och emot diskuterar i radioprogrammet Klotet.
Stigande temperatur och sjunkande förhoppningar - Anders Emretsson
The Climate Scam - Maggie Thauersköld Crusell
The Skeptics handbook - ska jag läsa och fundera kring.
Hur har man kommit fram till data, frågor utan svar? - artikel i Newsmill av Professor Ingemar Nordin.
Crowdsourcing - är detta ett nytt sätt att få fram data till forskningen?
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, miljöfrågor. The Climategate,
Fritt tänkande kring politik och samhälle - pedagogik, IT, Media och ledarskap...
8 kommentarer:
Maria - det var precis den jag såg på och insåg att mitt hus kan ligga under vatten rätt vad det är. För att förenkla det hela lite.
Att det var mer vatten på vikingatiden och dessförinnan, har med landhöjningen att göra och inte vattensänkningen. För 10.000 år sedan var Sverige täkt av ett 1km tjockt istäcke (istiden). Denna enorma tyngd tryckte ned urberget, som sedan sakta höjde sig igen. Det går långsamt och det är därför man använder termen geologisk tidsskala (ibland används termen förvisso i sarkastisk ton).
Det har sedan istiden varit växlande perioder av varma och kalla medeltemperaturer. Detta styrs helt av solen. Det kortaste temperatur cyklerna styrs av solfläcks aktiviteten och har en period av omkring 11 år. Just nu är vi inne i en period av låg solfläcks aktivitet och därmed gradvis kallare väder några år framåt.
Grönland fick sitt namn av vikingarna, just på grund av att det var 'grönt' där och de startade upp en hel del odlingar. När vi sedan gick in i, det som av klimatologer kallas, lilla istiden dog dessa odlingar ut. Det blev också mycket besvärligare för dem att förflytta sig över haven, eftersom det inte fanns isbrytare, därför ebbade den livsstilen sakta ut.
Antingen är du rationell empiriker och tror på den vetenskapliga metoden, och därmed forskarkonsensus och därmed global uppvärmning åsamkad av människan, eller så är du det inte.
Calandrella - med åren blir tillvaron mer grå. Det svartvita ja/nej försvinner för man inser att det inte är så enkelt. Även om det kan vara önskvärt.
Ena sidan tycker att man ska könstympa kvinnor som män för att komma till reda med AIDS, andra sidan nöjer sig med att påstå att alla män ska könstympas.
Vad Calendrella försöker (som vänsterpartist hon är) förklara är att en liberal person faktiskt kan ta ett steg tillbaka och inse att sanningen inte ligger mitt emellan två idiotier. Du behöver inte vara korkad bara för att tillåts vara det.
Jag är dock akademiskt bildad och har lärt mig att vara skeptisk och ifrågasättande till forskningsresultat.
Menar du att man ska vara mer ifrågasättande till forskningsresultat än till annan information? Det hoppas jag inte. Det gäller, tycker jag, i synnerhet för politiker, att intressera sig för och ta på allvar vad vetenskapen har att säga. Forskarna jobbar oftast på uppdrag av samhället och (som Climategate visat) inte på uppdrag av hemliga internationella konspirationer.
Cumming - man ska självklart vara kritisk mot all information. Jag ville bara påpeka att jag läört mig läsa med kritiska ögon vilket man gör på universitetet. Inget konstigare än så.
Jo, detta att servrarna hackats är en partsinlaga, och troligen inte sant.
Om man tittar på vad som kommit ut och hur det kommit ut så tyder allt på att det var en whistleblower, skyddad av brittisk lag, som gjorde det. Den som sammanställt det hela har uppenbarligen haft betydande detaljkännedom. Av datumstämlarna att döma var det samma dag som University of East Anglia ljög för en domstol om vissa handlingars existens i en Freedom of Information Act-begäran. För mig låter detta som ett mycket rimligt scenario.
Det är faktiskt klarlagt att de ängnat sig åt rent bedrägeri i några fall.
Den korrekta slutsatsen är att man ska kasta slutsatser som är byggda på denna information, och se vilka slutsatser man kan dra på ej manipulerad information. Det betyder iofs inte att slutsatserna behöver vara fel (även om det är ganska sannolikt), utan att de argument som stödjer tesen till största delen gått upp i rök (röken om hur mycket har inte skingrat sig än).
Skicka en kommentar