onsdag 2 december 2009

Nu måste vi nog fixa till det här regeringen...

Det är en sak att arbetsmarknads- och sjukförsäkringar stramas upp. Det har varit nödvändigt länge eftersom särskilt sjukförsäkringen innehållit allt möjligt och inte bara de som bör vara sjukskrivna utan även de som behöver annan hjälp.

Ministrarna Husmark-Pehrsson" och Sven-Otto Littorin skrev följande (...) Däremot ska den som på grund av sjukdom uppenbarligen varken kan gå tillbaka till sin anställning eller delta i några aktiviteter vid Arbetsförmedlingen kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen på samma nivå som tidigare, tills dess att personen tillfrisknat". (Brännpunkt)

Det är inte bara att skylla på alliansregeringen

Till alla socialdemokrater som klankar på regeringen vill jag rekommendera läsning av dåvarande (s)-sjukförsäkringsministern Anna Hedborgs artikel om sjukförsäkringsystemet. Den är mycket tänkvärd så jag tycker att alla bör läsa den. Hon problematiserar hela systemet och pekar ut en hel del punkter som kritiska. Vi har världens längsta sjukskrivningsperioder menar hon och tyckte inte att det är sjukförsäkringssystemet som ska bära alla problem som finns i samhället.

Den borgerliga regeringen har delvis genomfört Hedborgs idéer men kommer nu också med åtgärder för vad som ska hända sen för den som blir drabbad. Det blir tidsbestämda sjukförsäkringsperioder och tanken finns att de inte bara ska löpa på utan att något ska hända och bli bortglömd.

Sjukförsäkring är inte ett självändamål utan ett övergångsstöd. Andra system och åtgärder måste ta vid och nu äntligen ser vi formerna för det. Att man däremot inte ska anses vara tillräckligt sjuk om man har cancer med metastaser och av fyrkantiga försäkringskassetjänsteman ska anses vara klara för att mätas mot arbetsmarknaden för att ett visst antal dagar har gått är i det närmaste hål i huvudet. Det är helt ofattbart hur man kan agera efter "vi har våra regler" i såna situationer.

Vad jag har förstått så har Cristina Husmark-Pehrsson tydligt och gång på gång uttryckt att dessa riktigt sjuka människor ska lämnas ifred och ha sin sjukskrivning. Vem kan i sin vildaste fantasi tro att läkare på en cancerklinik hittar på diagnoser? Hallå Försäkringskassan hur tolkar ni reglerna?

Allt är dock inte dåligt i de nya reglerna. När socialdemokratiska politiker påstår att förnyelse, utveckling och omställning hålls tillbaka så är det i praktiken precis tvärtom. På individnivå i alla fall. Nu får man chanser istället. Det låter som en klyscha säger vissa då. Jag menar att det handlar om att betrakta glaset som halvtomt eller halvfullt. Socialdemokraterna talar om att vara stolta över det socialdemokratiska välfärdsbygget - men saken är den att det har börjat krackelera för länge sedan, inte minst kan Anna Hedborgs utredningar tala för det.

Anna Hedborg sa bland annat "(...) ser också tidsbegränsad försäkring som en viktig fråga, förslagsvis 360 dagar." Säkerligen hade detta genomförts av den socialdemokratiska regeringen om det inte varit en så het politisk potatis. Att nu låtsas som om det är den borgerliga alliansregeringen som bär ansvar för allt elände och tala om utrensning, ättestupa med mera hjälper ingen sjuk. Det kommer dock de nya åtgärderna att göra. För ingen vill väl egentligen vara sjuk? Att få hjälp att komma igång igen är det bästa som kan hända enskilda. Få kan säga emot på den punkten.

Det är fullständigt självklart att dödssjuka människor inte ska tvingas i arbete säger moderate bloggaren och landstingspolitikern Kent Persson och tycker precis som jag. Är lagstiftningen otydlig bör den ändras, om försäkringskassan tolkar fel bör de rätta till sig säger han och hänvisar till en redogörelse av problemet på Anders W Jonssons blogg. Det handlar om kommunikation om hur man kommunicerar och till vem. Allt är inte fel, ska man också komma ihåg.

Gunnar Axen har tidigare på sin blogg beskrivit sjukförsäkringsprocessen förvisso ganska instrumentellt men det ger ändå en bra bild av grundprinciperna. Rent allmänt kan jag som beteendevetare tycka att en mer pedagogisk framtoning vore önskvärd när man talar om sådant som påverkar människors liv. Den juridiska tonen har sitt uttryckssätt liksom den ekonomiska terminologin har sin.

Det mänskliga glöms dessvärre lätt bort, man tar det kanske för givet.Det gäller förstås också nu att både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får fart på sina organisationer och får jobbet att fungera utifrån sin "nya" arbetssituation. Förvisso ska regler följas osv osv. Men när det handlar om möten med människor om det som berör dem som människor måste man också använda andra talanger. Tag hjälp av Skatteverket, de är numera ett under av trevlig kommunikation och hjälpsamhet.

I SvD skriver (s)-politiker om hafsverk. Har ni läst Anna Hedborgs utredning undrar jag då. Låtsas inte som om ni hade gjort annorlunda. Verkligheten är allas. Det handlar om att ta itu med den och vässa organisationerna. Det fungerar inte med siffror nu. Det måste in lite mänsklighet i de här situationerna och framförallt i organisationerna. Målstyrningen mot hur väl man följer regler måste bort inom byråkratin. Målet bör i stället vara hur många man hjälper till vad det nu kan vara - Jobb, rehabilitering eller sjukförsäkring. Har man cancer och fått metastaser ska man inte tvingas till att söka jobb. Det får vara någon måtta. Läser och här man risitna Husmark-Pehrsson så verkar inte det vara vad hon vill heller. Hur kommer det sig att tjänstemän på Försäkringskassan överhuvudtaget i sina vildaste fantasier kan föreslå något sådant. Är de inte människor.

Nu gäller det att styra upp organisationerna. Vi kan inte ha berättelser som den som ges i DN idag av läkare och personal som dagligen arbetar med cancersjuka människor.

Vänsterpartierna presenterade en ny tanke om att slå ihop FK, AF och socialtjänst till en gemensam organisation. Men det hela handlar inte om omorganisation säger ledamöter från Socialförsäkringsutskottet. Vänsterförslaget tar inte vara på människors vilja att bli friska och komma igång igen menar man från det hållet. Det kan nog vara sant - men å andra sidan är det faktiskt dags att ställa krav på cheferna i organisationerna. För uppenbart har inte regeringens tankar fått fäste eftersom de tar sig såna otroligt konstiga uttyck. Det är dags att sätta ned foten och visa att vi moderater inte är helt okänsliga. Alla är inte allvarligt sjuka och kan säkert må bra av rehabilitering och snabbare hjälp. Men vissa är sjuka, och man behöver inte ens vara särskilt smart för att förstå att cancerdiagnoser som läkarna bedömer har oviss utgång inte på något sätt är skäl att bedöma utifrån sifferlek. Det är ändå inte huvuddelen av alla i försäkringskassesystemet som är dödligt sjuka. De som är det måste man visa lite vördnad ändå.
Det handlar återigen om människor. Det är bara att greja det här. Finns inga alternativ. Kom inte nu och säg att jag som är moderat inte kan tycka så här. Det går utmärkt. Mer helhet än dumhet behövs. Jag tror att det behövs lite goda exempel också mitt i detta virrvarr. Det finns de som är nöjda, som är glada för att de fått rehabiliteringshjälp, för att de inte glömts bort. De behöver vi också få se. Livet har flera sidor om man ska vara krass. Man kan vara ganska säker på att socialdemokraterna et al bara kommer att komma med kosmetika framöver. De kommer inte att ändra särskilt mycket i försäkringssystemen för det som nu gjorts är vad de själva velat göra länge men det har varit en alltför het potatis.

Återigen dags att förklara vad som är bra med de nya systemen och se till att organisationerna kring det hela fungerar. Det måste göras så att man förstår varför det är bra och inte bara redovisa med siffror. Välfärdsmyndigheten?

Sen fick jag tips på en mycket intressant artikel skriven av Roger Qvarsell, Linköpings universitet. "Den sjuke som konsument. Våra föreställningar kring sjuka och sjukdom i för- och senmoderna samhällen" Den ger en spännande bild av hur sjukförsäkringssystemet utvecklats över tid. Manar till eftertanke för den som är intresserad av sådana.

Men först måste vi greja de mänskliga mötena mellan välfärdssystemet och individen. Allt var inte bra förr det vet nog alla och allt är inte heller dåligt nu. Men ska man ändra måste man göra det med lite finess i alla fall. Balans måste vi ha. Överallt.


Expressen /SvD/


Bloggar: Cattas bubbla Peter L Andersson, nej man jobbar inte bättre med cancer i kroppen. Johan W.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

(intressant)

19 kommentarer:

Anonym sa...

Men en av mina haltidssjukskrivna arbetskamrater i vården pga cancer med fortfarande tunga mediciner skulle nu börjat arbeta enligt läkarens ordination i samråd med sin egen som rent prov för att se hur det går när denna cancer kan sprida sig mer pga ren stress och skulle då må bättre av att börja söka nytt arbete och ställa sig i en ny kö !?.Ni är ena djävla idioter hela gänget.Rena rama Nazismen det ni håller på med i Alliansen.

Filip

Mary X Jensen sa...

Som jag skriver så är det inte acceptabelt.Jag kan förstås inte uttala mig om enskilda fall, men har tidigare krävt specialbehandling av de som är extremt sjuka.


Filip läs Qvarsells artikel om du kan tänka dig att abstrahera lite.

Anonym sa...

Joi, OD MORGON. VEM har utan minsta reaktion framhållit det här vecka ut och vbecka in utan mionsta reaktion? Jo, JAG! Och det vet alla.

POLITIKER FÖRTJÄNAR AVSKY!!!

- Peter Ingestad, Solna

Kajsa Warg sa...

"På individnivå i alla fall. Nu får man chanser istället. "

Något lösryck citat kanske från ovan. Men jag anser inte att jag fick chanser ...

Jag fick "gå ner i tid".

Nu har jag inte till närmelsevis lika svårt diagnos som dessa cancerpatienter. Och jag har hopp om att må bättre i framtiden, men jag vet inte när.

Till dess får jag betala själv. För min arbetsförmåga anses vara 100%. Det är den inte.

Och som numera deltidare har jag ingen rehabilitering från FK eller andra, utan skulle i så fall få betala det själv. Men deltid i ett låglöneyrke - ger inte mycket utrymme för det.

Vad kan jag göra annat? Inte mycket än att "gilla läget" :P

Kajsa Warg sa...

Skulle ha skrivit också - att det är faktiskt en uppseendeväckande skillnad mellan hur Husmark-Pehrsson kommenterar sjukförsäkringen och hur reglerna sedan ser ut. Reglerna tillämpas som de ser ut, och inte som Husmark-Pehrsson kommenterar dem.

Däremot upplever jag inte reglerna som så stor skillnad till hur de tillämpas.

Det som är ett stort problem är tydligen också vad man anser vara arbetsförmåga, och i vilka jobb man behöver vilken arbetsförmåga.

Det är också galet att man, om man fungerar och fungerar bra i, i viss grad på sitt arbete skall "föras över regelmässigt" till någon åtgärd eller annat arbete som man kanske, men absolut inte med säkerhet, kan arbeta i högre grad på. Det viktigaste är väl att vara ute i någon grad på arbetsmarknaden? Och kunna få stöd vidare.

Och det här introduktionsprogrammet. Har jag ett deltidsarbete som jag orkar med, kanske nätt och jämt, så skall i introduktionsprogrammet läggas på i motsvarande grad upp till 100%. Vilket ofta medför att man faktiskt får dagar som är betydligt längre än 100% arbete innebär ... :P Och dessutom med jobbiga resor emellan mm.

Bli inte dessa regelmässiga överföringar och icke-individanpassade förslag lika rigida och "hemska" som de regelmässiga överföringarna till tillfällig sjukersättning? Som också skulle vara en åtgärd där extra insatser skulle göras för att man lättare skulle komma ut i arbete - och som tyvärr gjordes för sällan ...

Jag undrar egentligen var de största problemen ligger rätt ofta. Känns som det är individanpassningen av insatser, arbetsgivarens o-möjlighet att anpassa återgången, att man ser och respekterar den försäkrade. För det är ju de som får bra stöd som får ett bättre liv. De som möter respekt, får verktyg.

Men alla kanske inte heller kan komma tillbaka. Inte ens så att det bara är det extrema fåtal som man nu säger är de som inte kan komma tillbaka, utan flera.

Men är allt utanför avlönat arbete ett ovärdigt liv? Ett utanförskap? Usch vad jag tycker illa om det ordet, utanförskap. Så stigmatiserande!

Mary X Jensen sa...

Kajsa - vi brukar diskutera här. Jag tycker att det är bra att saker och ting ifrågasätts.

Jag tror inte att ministern ljuger, det kan jag inte tänka mig.M enverklighetsuppfattningarna verkar olika. Det måste dikuteras så att man kommer till en samsyn på något sätt..

Det handlar absolut om att få de som ska utföra det hela med på vagnen, annars funkar det ju inte.

Jag tror på arbetslinjen alltså, men man få inte missa att det finns de som behöver mer stöd än andra. De ska ha det också. IMHO.

Anonym sa...

Vem orkar läsa dina inlägg om inbördesbeundran för moderaterna när du inte svarar på inlägg?

http://minamoderatakarameller.blogspot.com/2009/11/dags-for-helhet-istallet-for-dumhet.html

Proposition 1996/97:28 Kriterier för rätt till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension

"I propositionen föreslås ändringar i den del av regelverket om sjukpenning och förtidspension som särskilt gäller bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.
En utgångspunkt är att samhällets trygghetssystem bör renodlas efter de olika orsakerna till behovet av insats, varvid sjukpenning och förtidspension mer uttalat än i dag skall vara skydd vid medicinskt grundad nedsättning av
arbetsförmågan. Utrymmet för att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer än rent medicinska skall därför minskas. I fråga om begreppet arbetsförmåga och nedsättning av arbetsförmågan föreslås den ändringen att den försäkrades arbetsförmåga i sista hand skall bedömas mot alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten, och den som har förmåga att klara något sådant arbete på heltid skall anses ha full arbetsförmåga.
Förändringar i arbetsinkomsten skall i princip inte längre ha betydelse för bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt. Vidare skall vid arbetsförmågebedömning bortses från arbete utöver ett heltidsarbete. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997, med vissa över-
gångsbestämmelser."

http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GK0328

17 oktober 2005

"Den "galopperande sjukfrånvaron" har inte främst orsakats av fusk och sjukskrivning på lösa grunder, anser Arbetslivsinstitutet. I stället är det en rad politiska och rättsliga beslut under det tidiga 1990-talet som ligger bakom fördubblingen av antalet sjukdagar sedan 1997, hävdar forskaren Tor Larsson i en ny analys av sjuktalen som lämnats till regeringen.

- Jag hoppas regeringen ska sluta tro att individer utnyttjar systemet eller läkare sjukskriver fel, säger han till TT.

Tre skeenden har varit avgörande:

Den ekonomiska krisen svepte bort lättare jobb som var mycket värdefulla för rehabilitering.

Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar minskade som ett resultat av hur en rad AD-domar om Las tolkats.

Genom arbetsmiljö- och rehabiliteringsreformen 1990, stoppet för statsfinansierad företagshälsovård 1992, och lagen om allmän sjukförsäkring från 1995 bröts det gamla systemet för rehabilitering ned.

Fram till dess sköttes svåra sjukskrivningsfall av särskilda anpassningsgrupper ute på arbetsplatserna. I dem satt chefer, fackliga företrädare, företagsläkare och försäkringskassan i regelbundna möten. Till sitt förfogande hade de statliga resurser för behandling, utbildning, deltidspensionering och i sista hand skattefinansierade lönebidrag.

- Det var ett system där alla parter vann. Företaget kunde utnyttja resterande arbetsförmåga hos drabbade, och samhället slapp betala hel pension, säger Larsson.

Förändringarna innebar en medikalisering av sjukskrivningsbesluten, och ett myndighetsstyrt system för rehabilitering, enligt institutet.

- Därmed fick man inte stopp på sjukperioderna, och där är vi nu, säger Larsson."

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_468005.svd

Kajsa Warg sa...

"Jag tror inte att ministern ljuger, det kan jag inte tänka mig.M enverklighetsuppfattningarna verkar olika. "

Jo, visst har det antagligen med verklighetsuppfattningar ...

Men jag undrar. Det som tillämpas - är det som står i reglerna. Reglerna har jag läst. Reglerna, tyckar jag, inte stämmer med vad Husmark-Pehrsson säger.

Vem skrev reglerna? Nog togs de iaf av riksdagen? Eftersom jag inte känner ministern så kan jag ju inte avgöra om hon ljuger eller inte. Jag påstår varken eller. Du vet ju hur jag brukar resonera vid det här laget. Mer pragmatiskt än partipolitiskt ...

Men jag tror att det ligger en stor osäkerhetsfaktor i bedömning av arbetsförmågan. Och där är ju reglerna mycket restriktiva. Jag vet inte vem man skall skjuta, budbäraren eller budskrivaren?

LeoB sa...

Anna Hedborg gör, tycker jag, ett grundläggande fel, tämligen genomgående. Jag tror att själva grundsynen illustreras av en liten mening i den debatt-artikel du refererar till, Mary:

Likadana skadefall skall behandlas lika oavsett när eller var de inträffar.

Det låter bra - om man nu inte minns exemplen som du nog kommer ihåg från pedagogiken. Jag tänker på den lilla bilden av skol-klassen bestående av några högst olika djur som ska genomgå examensprov. För att det ska bli rättvist ska alla göra samma sak: Klättra upp i trädet.

Om alla bedöms likadant enligt samma regelbok - precis så som Försäkringskassan nu ska göra - så blir det väl rättvist, tycks Anna Hedborg mena. Och samma tycks ni inom Alliansen mena.

Men så är det naturligtvis inte. Det är de sammantagna belastningarna på en människa som måste bedömmas. Det är det sammantagna belastningarna som gör att människor blir sjuka och kanske går under.

Jag förstår inte och gillar inte Anna Hedborgs syn på det här. Det är som om hon menar att problemen ska lösas någon annanstans. Där de ekonomiskt hör bättre hemma.

Men tänker man så har man vänt på verkligheten. Det är människan man måste utgå ifrån, inte de ekonomiska strukturerna.

Jag tror att ni i Alliansen är svaga för samma tankegångar som Anna Hedborg tycks ha. Det förefaller mig ofta så när det gäller sjuka och andra som hamnat utanför.

Men vem tar emot människan när Försäkringskassan kan säga "vi följer bara reglerna"? De gör det. De följer de strängare regler som ni faktiskt varit noga med att införa.

Därmed inte sagt att inte den här tendensen fanns innan. Anna Hedborg var ju ett exempel. Och det faktum att hon kunde få en sån inflytelserik post som hon för hade är illavarslande. Varför bromsade ingen? För visst fanns det tänkande människor inom socialdemokratin?

Nu är det upp till er i Alliansen. För visst finns det tänkande människor inom Alliansen också? Som inte bara ser det som "naturligtvis ska inte de mycket sjuka behandlas så". För det lutar åt populism då. Istället för ett mer mänskligt samhälle där man kan räkna med att inte "trilla igenom" bara för att några klantskallar inte haft fantasi nog att se vad som kan hända de som inte passar in.

Mary X Jensen sa...

Jag vet inte heller Kajsa. Men genom resonemang på olika sätt så kanske man kommer framåt en bit i alla fall. Reglerna borde ses över om de inte fungerar. Kan man tycka. Det är extremlägena som kommer fram. För de allra flesta fungerar det bra. Men sen de som ramlar mellan stolarna de borde plockas upp anser jag.

Mary X Jensen sa...

Jag vet inte heller Kajsa. Men genom resonemang på olika sätt så kanske man kommer framåt en bit i alla fall. Reglerna borde ses över om de inte fungerar. Kan man tycka. Det är extremlägena som kommer fram. För de allra flesta fungerar det bra. Men sen de som ramlar mellan stolarna de borde plockas upp anser jag.

Anonym sa...

Politiker kan piska sjuka och svaga och utsatta hur mycket de än vill. Inget blir till det bättre om man blundar för verkligheten. Och har man inte någon uppfattning om verkligheten, då har man inte något att göra i beslutsfattande organ. Hur du kan sitta och försvara det är bara rent skrämmande. Regering beslutar om lagar och förordningar som får en direkt påverkan på människors liv! Du kan sitta och skriva långa utläggningar om hur dåligt du tycker andra politiker - som INTE sitter i regering - sköter sig.

Mary X Jensen sa...

Anonym vad vill du att jag ska säga? Du ställer inga frågor utan konstaterar. Jag har inte varit med och skrivit några lagar. Jag kan bara upplåta plats här för allmänn diskussion och hoppas att någon läser och att vi kommer vidare.

Kajsa Warg sa...

Jag vet inte ... Är jag själv ett extremläge?

Ja, jag hoppas också på en diskussion som för fram mot förbättringar. Det är det som gör en samhällsbyggare ... :)

Anonym sa...

Du skriver att "Försäkringskassan inte gör som statsministern säger".

Försäkringskassan gör precis det Regeringen Reinfeldt ålägger dem att göra.

De har varnat regeringen för att det som händer skulle inträffa. De bar varnat regeringen för att genomföra det här utan tillräckliga konsekvensanalyser.

Och du skyller på den förra regeringen?

Inser du inte allvaret i det här? Inser du inte att du är delaktig i det här när du har en blogg som du är enormt aktiv på och ser till att pinga mot alla artiklar som berör det här.

Man kan vara helt SÄKER på att ministrar inom regeringen vet vad de håller på med. De har LÄST remissvaren från Försäkringskassan, Läkarförbudet och andra instanser. Vad de sedan gör i media är väl självklart att sälja in politiken till väljarna, och tala tyst om baksidorna. Husmark har slirat på sanningen så pass många gånger att hon inte har något förtroendekapital kvar.

Mary X Jensen sa...

Kajsa extremfall kanske var ett starkt uttryck? Och fel i sammanhanget.

Anonym - du läser inte vad jag skriver. Detta är en funderande blogg och inte alltid särskilt medhållande med all politik som förs. De flesa vet det. Vad är du ute efter egentligen? Berätta gärna det. Sluta med att förringa mig och min blogg. Det finns hela internet att vara på.

Anonym sa...

Jaha? Och vilket MER parti har tjÖtat om ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN ARBETSLINJEN och samtisigt struntat BLANKT i dessa missförhållanden som varit kända sedan länge. Om jag får fråga!

---

Vad fan bubblar kärringen om? Det är till att ha NOLL KOLL, va?här är ju förihelvete inga nyheter. Så djävla falskt och ömkligt! Husmark Pehrsson har vetat PRECIS hur det har legat till hela tiden, och nu ljuger hon oss helt medvetet rakt upp i ansiktet.

Man måste ha klart för sig att den nyliberala mentaliten genomsyras av människoförakt och illvilja. De rika stoltserar med sin egen brutalitet. Den här moderaten hånflabbar öppet åt människors olycka:

http://groups.google.com/group/swnet.diverse/browse_thread/thread/4e9690c778951bb4/cdeb361156c90718?lnk=raot&pli=1

Jag har följt med debatten, och jag kan försäkra att det här exemplet är INTE ALLS mariginellt eller orepresentativt. Det är mainstream. brÖlhögern, Alliansens väljarkår, visar sitt avskyvärda tryne.

- Peter Ingestad, Solna

Anonym sa...

Jaja, Madame Karamell har jag ingenting emot. Jag är övertygad om att hon är en anständig människa. Min kampanj riktar sig mot politiska toppar i BÅDA lägren.

Anonym sa...

Det jag tror att vissa har missat är att FK är bokstavstroende. Och att det är deras skyldighet att vara det. Dom goda intentionerna kan bara läggas där regler inte finns. Man kan inte införa stränga regler och hoppas på att FK ska följa goda intentioner. För skulle dom göra det så skulle dom få skit för det också. Det enda dom kan göra är att följa eller skita i regelverket. Alla som har varit i kontakt med FK har förstått detta.
Dom som har skrivit lagen kan omöjligen varit så godtrogna att dom trott att FK inte skulle läsa den fundamentalistiskt.