Hur många känner du som har ADHD diagnos...

L Ö R D A G S T A N K A R

på söndagen...

Allt oftare hör vi att den och den har en ADHD-diagnos, det finns flera olika. Tidigare handlade det mest om ungar som var bråkiga i skolan på olika sätt. De måste ha en diagnos för att få resurser till det stöd de behövde. Hörde ni? En diagnos för att få det stöd de behövde... Är det inte egentligen fullständigt självklart att man ska få stöd om man behöver hjälp? Diagnos eller ej. Alla ungar är olika och har olika sätt att lära in, att vara och atta gera. De har olika mognadsgrad helt enkelt. Med tanke på att det skiljer ett år mellan den som är född i januari och den som är född i december så är det heller inte så svårt att förstå. Det händer mycket på ett år. Lägger man till de olikheter som finns för övrigt så kan man begripa att en slags individualisering av skolan är nödvändig. En fråga som är berättigad här är - Vem är egentligen normal? Den gäller barn och det gäller vuxna.

På senare år har det kommit till vår kännedom att alltfler vuxna har olika typer av neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes och OCD. Dessa personer har förstås alltid funnits men det har varit lite hemligt på något sätt. De har svårigheter med att fungera på exakt samma sätt som samhället, alltså vad och hur vi förväntar oss. Fördomar slår till och vi betraktar dem som lite konstiga och eljest kanske. Detta är djupt orättvist ty bakom ett udda beteende finns och personer med intelligens. Kanske rent av smartare än vad vi andra är som betraktar oss som någon slags rikslikare för hur det ligger till här i världen.

Jag har ofta ställt mig frågan  varför vi har den här föreställningen med normallådan, det är ingen som passar i den.

Vi människor är olika, vi har olika förutsättningar och personligheter och borde värderas efter det i stället för efter en massa fördomar och föreställningar om hur vi borde vara och allt som medföljer för den som inte följer normalmallen. Det är viktigt att vi försöker sätta oss in i vilka svårigheter andra kan ha och hjälpa dem i stället för tvärtom. Man ska minnas att det finns många framgångsrika personer som har den här typen av problem. De är inte dumma i huvudet som många betraktar dem som. Det är djupt orättvist och handlar om okunskap. Vi behöver visa empati för alla.

Vill man ha mer kunskap om vad det innebär att ha en neuropsykiatriks funktionsnedsättning kan man gå med i Riksförbundet Attention eller i alla fall läsa och lära på deras hemsida. Man kan också läsa om ADHD här.

Tidigare har problemen mest uppmärksammats hos killar och män men på senare tid har det visat sig att problemen också finns hos många kvinnor. Läs bloggen Damptanterna där det är öppet kafferep som de själva kallar det kan öka förståelsen för hur små problem för andra kan bli hur stora som helst. Här finns en Damptantblogg till med matnyttig information.

Vi behöver utöka vår kunskap om olikheter är min poäng. För måste verkligen alla in i rutan? Är det inte bättre att vi får vara olika och får den hjälp vi behöver och att samhället accepterar olikheterna? Hur man ska vara för att betraktas med acceptans av omgivningen handlar väldigt mycket om sociala konstruktioner. Det är lite skrämmande med tanke på att många människor hamnar i utanförskap av den anledningen helt i onödan.

Mina krönikekompisar:  (Johan W om sin färgpalett i livet. Kent Persson (m) om valsegrar ilska och engagemang. Vi kommer alla att behövas framöver. Röda Berget intressant om retorik,  Tokmoderaten har flyttat sin onsdagskrönika till helgkrönika, men vafalls hur noga är det på en skala. Får Peter ge sin fru en handväska. Ja det tycker jag absolut, en sån som hon vill ha. Soilander om KDs taktik inför valet. Peter L laddar inför partiledardebatten. See you there on twitter @MaryXJ

Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, val2010, krönika