Politometerns nya koll på bloggarna och internet och politiken...

I går lanserade Martina Lind en ny widget för Politometern. Den håller koll på hur bloggarna länkar till varandra utifrån de olika partierna. Den här bloggen läses och länkas av fler socialdemokrater än av moderater exempelvis. Det är intressant på så sätt att man kan ta bort epitetet partimegafon/broschyr och betraktas som en del i den politiska debatten. Det har också alltid varit avsikten för mig. Att delta i debatten - med alla. Det är då det blir spännande och intressant.

Läs om Politometerns widget här  (jag har lagt upp den i högermarginalen här på bloggen)


Jag skriver här utifrån det som intresserar mig helt enkelt. Inte alltid utifrån det politiskt korrekta och inte heller länkar jag systematiskt för att komma upp på olika listor. Däremot länkar jag ganska ofta till många för att de skriver om sånt som berör och engagerar mig och som kan leda vidare i de egna tankarna. Att det ofta blir till moderater beror på att vi delar samma värdegrund, inte så konstigt, eller hur?

Det som ofta slår mig är hur kvantitativt tänkande många är när det egentligen är det som berör som är det viktiga. Det är samma sak när man ser beräkningar på vilka som synts mest i media, då är det också antal gånger som räknas. Hur vore det att fundera över innehållet i de olika framträdandena. Vad betydde det, hur berörde det, vad blev utfallet, vad kommer folk i håg av det som sagts?. Kalkyler i alla ära, men vad har det med totalupplevelsen att göra? Hur kommer antalet framträdanden att påverka valet i sig? Valet kommer att bli jämnt, just denna dag leder de rödgröna, i går var det alliansen. Men vad är nytt i detta - egentligen? Valen är alltid ganska jämna. Det blir på målsnöret den 19:e september vi får veta.

Makt och bloggar
När det gäller politiska bloggar så talas det ofta om makt vilket är ganska fånigt om man tänker på reell makt, om man däremot talar om informell makt så kan det vara en annan sak . Det är också fånigt att tala om bloggar som om de vore betydelselösa och bara länkar till varandra. Det är förstås enklast att se det så, att förringa lite eftersom man inte har riktig koll på verksamheten. Det är svårt att kontrollera de politiska bloggarna, de förmedlar kanske inte RÄTT saker. Men å andra sidan så förmedlar de vad folk tycker, de där som röstar alltså. Det kan vara viktigt rent av att tänka på dem.

Vad gäller att befinna sig på nätet i den politiska sfären så är det intressant på många sätt. Många partier verkar ta fasta på att det bara är ungdomar som finns och aktiverar sig där, att de äldre läser nyheter, mailar till barnbarnen och fixar sina bankärenden. På sin höjd. Empiri säger mig att det är mycket mer än så. Min man som är 50+ reflekterade igår över hur han aldrig läser TV-tablåerna numera, helt enkelt inte kollar på TV längre, inte heller prenumereras det på papperstidningar, den mesta informationsinhämtningen sker via internet och datorn och flygbladen i brevlådan går direkt i pappersinsamlingen.. Så han menade att politiska partier som vill nå honom får anstränga sig på internet. Han kan ha rätt. Tänk på det.

Seminarium i Almedalen

I Almedalen kommer jag att delta tillsammans med en del andra bloggare i ett seminarium som anordnas av Politometerns Martina Lind och Almega. Det är Fredrik Federley, Maria Ferm, Peter L Andersson,  Emma Opassande, Ali Esbati. Vi ska tala om bloggar och makt. Jag gillar inte ordet makt i sammanhanget utan ser bortanför det begreppet, möjligheterna att skapa engagemang, att vända på pyramiden och släppa sargen. Hur många vågar det senare? Du kan läsa mer om arrangemanget här.

Att tala om sociala medier och politik kommer många att göra i Almedalen och man kan fundera över om det inte egentligen är väl sent. Partiernas valplanering ligger utanför bloggvärlden och jag kan tycka att det är lite synd att vi inte blir en större del av det hela. Det verkar viktigare att anlita sång-och-dans än att ta vara på det politiska engagemanget som finns hos många som vill vara med och debattera. Men det är klart  - det är svårt att styra. Ändå så är det ofta de frågor som berör känslomässigt som får utslaget. Miljöfrågorna är exempel på detta. Sofia Arkelsten menar att det bara är lata miljöpolitiker som behöver höja skatten. Trelleborgs Allehanda citerar henne på det. Det är frågor som berör in på skinnet. Och så har vi skolan och barnen och åldringarna. Frågan om det är satsningar i form av antalet miljoner eller miljarder vi vill veta eller om innehållet i satsningarna. Tror att man ska satsa mer på att rubricera det senare. Det är också innehållsfrågorna som lätt tar fyr på internet. Många väljare finns på internet... så är det bara. Vi får se hur det går.

Boktips: Politik 2.0



Läs även andra bloggares åsikter om politik, politometern, bloggar, bloggmakt, val 2010, almedalen, internet