Facebook och twitter ger inga röster menar svt idag. Forskning visar det. Hur vet man egentligen? Valet är faktiskt inte klart ännu. KD-politikern Lillith Svensson driver sin personvalskampanj genom att blogga och twittra och Fcaebook och Youtube. Hon lägger ett par timmar om dagen på sitt närvaro på nätet. Jag själv gör likadant och många med oss. I boken/bloggen Politik 2.0 kan man läsa vad fler politiker säger. Det är en absolut läsvärd bok på många sätt om man vill förstå vad detta handlar om.
Det är SOM-institutet som frågat 2000 svenskar om deras sociala medievanor och det handlar mer om det privata än samhällsfrågor har man kommit fram till. Intressant på sitt sätt, men inget jag själv känner igen bland de bloggar jag läser, men det finns så oerhört många. De som finns i min närhet handlar i princip alla om politiska frågeställningar. En och annan personlig grej kanske kommer med, men mest är det vardagspolitiska frågor. Må vara att vi är en mindre grupp men vi är väldigt aktiva och genom länkningar till varandra och olika artiklar i media når vi ut på ett bra sätt. Vill jag tro i alla fall. Det känns åtminstone så. Olika politiska frågor diskuteras och de lever framförallt kvar. I min politiska gärning genom åren har man ögnat de politiska pamfletterna och sen använt dem att tända spisen med. I de sociala medierna pågår diskussioner, samtal och engagemang. Alla skriver inte bloggar men många läser.
Jag tror inte att jag personligen hade lyckats på så pass kort tid skaffa mig det stora nätverk av människor på alla nivåer i poltiiken som jag har idag utan min blogg och mitt livfulla deltagande i olika sociala medier. Så en och annan röst genom detta kommer det naturligtvis att bli. Ett stort problem är förstås att internet inte är uppbyggt enligt traditionella valkretsar och det är där man får sina röster. Hemma i kommunen ligger makten och det är föreningen och ett fåtal personer som avgör var på listan du får din placering och hur mycket du fr synas. Min egen plats är långt ner på listan trots att jag är oerhört politikst aktiv och jag nämns inte ens som riksdagskandidat inför medlemmarna fastän vi bara är tre stycken och jag trots allt har en av de mesta aktiva och välkända rösterna inom sociala medier. Det är inget fel på de andra två heller förstås, men jag är inte sämre, inte bättre heller kanske. Jag förstår inte detta, hur man tänker alltså, för alla aktiva röster torde vara lika värda och viktiga för helheten. På det högre planet så ger jag förstås moderaterna som parti ett ansikte i min del av den politiska sfären. Men vad jag har för chanser att komma upp på några listor står skrivet i stjärnorna, möjligen kan det ge andra politiska möjligheter än just som förtroendevald. Men hur hade jag lyckats överhuvudtaget annars?
Mitt interaktiva deltagande i de sociala medierna handlar om att bygga förtroende, vara interaktiv med alla och förhoppningsvis få en och annan att tänka efter. Samt att bidra till att moderaterna och den borgerliga alliansen vinner valet förstås. För det är vad jag vill. Hur som helst så är det jag som syns och det är bra. Kanske rent av att någon känner någon i Österåker som kan rekommendera mig? Vad vet man. På internet kan allt hända och det är därför så kul att vara här.
Brit Stakston som för övrigt är redaktör för boken Politik 2.0 har skrivit om sociala medier här. Läs det också innan ni viftar bort betydelsen och låtsas som om det inte är nåt att bry sig om det här med sociala medier. Om inte annat så är vi fler än vad en traditionell politisk förening är. Så visst har sociala medier betydelse, det skapar engagemang, men om man får väldigt många nya röster är inte självklart. Men några lär det bli i alla fall.
Emma på Opassande menar att frågan är fel ställd. Opinionsbloggande handlar inte om att vinna val utan om att delta i den politiska debatten. Så är det nog faktiskt. Precis så.
(intressant)
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, röster, kommuner, föreningar, personval, sociala medier, moderaterna, regeringen
.
1 kommentar:
varvör är du moderat.
Är det så himla kul få delta med en grupp blådårar som endast vill slå mot de svaga i Samhället.
Är det livets kydda.
Satsa 100 tals miljarder på skattesänkningar när samma pengar räckt till både Nortrbotniabana, Kverkenbro, Rinfgled i Stockholm
och mera järnvägssatsningar söder om Stocksholm.
O.s.v
Denna regim förtrycker svaga och stastar inte ens på infrastruktur i en lågkonjuktur.
Så glädjen för moderater det är att starffa de sjuka, arbetslösa, så de mår än sämre drivs till självmord eller ett liv fyllt av droger.
Sådant är den enda glädjen
Moderater har.
Av det blir det Moderata karameller.
Och från dessa kommer fler moderata karmeller födas när de av glädjetjut tar sig ett nytt nummer.
Skicka en kommentar